Resonera mera!

Gamba av Tielke

2012-01-29T22:20:00.000+01:00

Här är en gamba av Tielke som jag plåtade i våras. Han var inte så tokig den gode Jocke alltså. Är det någon som läst boken av honom. Funderar på att köpa (http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=3422070788) men det kostar ju en slant

uppdatering lejonhuvud

2012-01-17T22:40:00.000+01:00

Börjar bli dags för en uppdatering om bygget. Har fixat lite mer på håret. Ni kan se det i "luggen". Blev lite större ränder än jag först planerat men jag är ganska nöjd. Kör nog samma design över hela manen, tycker att det är en bra kombination av stiliserat och detaljerat. Fler bilder kommer när jag jobbat lite mer.

Nyårskrönika 2011/2012

2012-01-01T12:09:00.000+01:00

Ännu ett år har gått och projektet Resoneramera tuffar på i maklig takt. Inläggen på bloggen har under stora delar av året varit plågsamt sporadiska och man kan alltid hoppas på bättring. Däremot tycker jag att det har varit ett händelserikt år trots att inläggen varit så få. Ett antal nya resonanssträngsfioler har dykt upp och dessa har delvis fått mig att omvärdera min bild över bruket av resonanssträngsfioler i Sverige.

Lumiere
Hammer
Bungefiolen
Toftafiolen
Violin Tenor (oklart ursprung, inte nödvändigtvis ett svenskt instrument)

Tidigare har jag drivit tesen om den svenska Dubbeldäckaren som en klart definierad fioltyp med 8 resonanssträngar, skruvlåda i dubbelplan och en karaktäristisk form på skruvlådan vid A-strängsskruven. Denna bild har rubbats förut, t.ex. av Spetts som endast har 6 resonanssträngar, Norbergsfiolen med sin fundamentalt annorlunda konstruktion av skruvlådan och den mystiska dubbeldäckaren från Hardanger. Några undantag har jag dock inte sett som något konstigt. Årets upptäckter gör dock bilden mer komplicerad. Lumiere, som är ett systerinstrument till "Munken", har skruvlåda i dubbelplan och liknande design av skruvlådans ovankant som övriga dubbeldäckare men har bara 4 resonanssträngar. Hammer kan ha haft upp till 12 resonanssträngar och rimligen bör det ha varit en dubbeldäckare eftersom det blir ganska otympligt att lägga alla resonanssträngsskruvar i en enplanslåda. Detta är så klart möjligt och har gjorts på en del viola d'Amore men det är inte det mest troliga. Huruvida de gotländska fiolerna med 6 resonanssträngar har haft skruvlåda i dubbelplan är osäkert men kanske har de liknat Spetts. Den jättestora dubbeldäckaren visar också att instrument med tvåplans skruvlåda kanske förekommit i väldigt många fler varianter än en fiol med 8 resonanssträngar. Det verkar som att floran av resonanssträngsinstrument är mer brokig än vad jag tidigare trott och det är inte lika lätt att definiera en viss instrumenttyp. I dagens samhälle tenderar vi nog att gärna klassificera och strukturera olika företeelser men det kanske är en fara att övertolka mönster och företeelser under gångna århundraden. De som köper och bygger resonanssträngsinstrument idag har alla möjliga idéer om vilken typ av instrument de vill ha och det verkar ha varit likadant förr. Varje enskilt instrument är kanske mer unikt än vad man kan tro och även om det helt klart funnits en dubbeldäckartrend i Sverige under framför allt 1700-talet kanske det snarare rör sig om byggare som lånat idéer från varandra än en fastslagen instrumenttyp.

Året som just har börjat är något av ett oskrivet blad när det gäller detta projekt. Ett projekt som seglat upp är att gräva igenom MIMO-databasen vilket möjligen kan ge lite nya uppslag. I övrigt har jag nog vänt på de flesta stenar som jag känner till just nu men fortsätter ni att skicka lika kvalificerade tips som under 2011 är jag mer än nöjd. Det finns fortfarande en hel del att göra när det gäller resoneramera.se, fler foton ska upp och sidan kanske ska omstruktureras lite. Slutligen ska jag självklart se till att få klart halsen som jag hållit på med alldeles för länge.

MIMO - databas över museiinstrument

2011-12-29T21:50:00.000+01:00

För några månader sedan öppnade MIMO portarna och här kan det så klart finnas mycket spännande. Tyvärr tycker jag inte att gränssnittet är optimalt. Man kan t.ex filtrera på fioler men då får man upp 1400 instrument och det är ett drygt jobb att bläddra igenom alla för att hitta eventuella resonanssträngsinstrument. Sökte även på amore och fick upp 215 instrument vilket är mer lätthanterligt. Ett gäng av dem är oboer och klarinetter men de flesta är viola d'Amore. Letade igenom de 50 första träffarna och hittade två instrument som mer ser ut att vara vanliga fioler med resonassträngar här och här. Det är lite synd att man inte kan söka på resonanssträngsinstrument mer generellt för det känns inte jätteskoj att bläddra igenom 1400 fioler och jag är rädd att missa något om jag bara kollar på amore-instrument. Är det någon av er som kollat något på sidan och hittat något spännande?

Mer om gotländska resonanssträngsfioler

2011-12-10T11:51:00.000+01:00

Härom dagen fick jag en minnesbild att jag läst något om gotländska resonanssträngsfioler i Lars Söderströms artikel om resonanssträngsinstrument i Sverige. Det handlade dock om något märkligt instrument med resonanssträngarna inne i fiolen som August Fredin skrivit om. De två fioler (här och här) som jag skrivit om är dock inte omnämnda. Frågan är dock om August Fredin verkligen är rättciterad eller om han har fått det hela om bakfoten. Det borde väl snarare vara något i stil med de numera kända gotländska resonanssträngsfiolerna. Kanske fanns det fler eller kanske är det just dessa två som August syftar på

Nystart för resoneramera.se och uppdatering om bygget

2011-12-04T10:12:00.000+01:00

Här kommer en liten uppdatering om bygget. Har fixat lite med ögonen, och lite andra grejer också men det kanske är svårt att se.

För övrigt har jag gjort en liten nystart med resoneramera.se. Inget revolutionerande än men jag har bestämt mig för en lite enklare bildhantering vilket kommer leda till att det blir lättare att få tummen ur och ladda upp bilder. Tidigare har det varit lite krångligt och jag har inte haft tid. Nu hoppas jag kunna göra ett ryck fram till årsskiftet och få en mer komplett site.

Ny gotländsk fiol med 6 resonanssträngar

2011-12-03T21:30:00.000+01:00

Som jag nämnde i våras hittade jag två gotländska fioler med 6 resonanssträngar i riksinventeringen. Nu har jag fått kontakt med Bungemuseet som är innehavare av den andra fiolen (inventarienr 1508 i museets katalog). Fiolen skrevs in i katalogen 1932 av en Teodor Erlandsson och han skriver så här:

Fiol köpt av bonden Niklas Stenström Stensta i Bunge. Hans fader Anton Stenström död någon gång på 1880-talet, nämnes som en dugande och klok man, om ... och byggde hus och satte sitt hemman i gott stånd. Han var också en god fiolspelare, som hade 2 fioler, klarinetter, flöjter och allehanda instrument. Denna fiol som hade 6 understrängar, använde han på bröllop och dylikt, medan han på vanliga danser begagnade en annan fiol med ett starkare och mera skrällande ljud, om var den publiken mest är ...

Det står tyvärr ingenting om byggare men det verkar inte helt otroligt att det finns en gotlänning som byggt minst två stycken 2+6-strängare. Intressant att spana in det som verkar vara ett resonanssträngsstall på locket. Halsen bör väl ha blivit bytt men det är lite svårt att se på dessa bilder. Det är bara att skriva upp Gotland på listan över destinationer att åka till i forskningssyfte. Kanske i sommar, jag har skaffat mig en segelbåt...

Ny fiol med resonanssträngar?

2011-11-20T22:32:00.000+01:00

Fick ett mail från Annika Hammer, duktig sångerska och klaverspelare (inte klavertrampare) för en tid sedan med lite bilder på en intressant fiol. Den har tillhört hennes släkting (fyra led bakåt) Henrik som flyttade till Småland från Danmark. Oklart är ännu var fiolen är byggd men den har hur som helst reparerats i Köpenhamn under senare delen av 1800-talet. Det som gör att jag blir intresserad är så klart märkena vid stränghållarknappen, det ser ut som igenpluggade stift där man kunnat fästa resonanssträngar. Kan ha varit så mycket som 12 st. På vänstersidan är det definitivt fyra men kanske sex st och på högra sidan ser det mer ut som fem men det är svårt att veta. Halsen är definitivt bytt (synd). Hoppas kunna kolla i verkligheten snart och se om jag kan få fram någon mer info. Vore också kul att kunna utreda kopplingen till Danmark närmare. Det låter inte otroligt att det skulle finnas danskbyggda dubbeldäckare eftersom det finns så många från Skåne. Inspirationen som de skånska byggarna verkar ha fått från Tielke i Hamburg borde också drabbat några byggare i Danmark.

Lejonfrisyr

2011-11-17T21:45:00.000+01:00

Bygget går framåt, sakta men säkert...

Har haft lite problem med designen av frisyren. Tanken är ju att göra ett lite mer realistiskt lejon än förra gången. Samtidigt vill jag inte helt efterlikna statyn som jag utgått ifrån eftersom den är lite väl komplex.

Då grävde jag lite i min bildbank och hittade några riktigt schyssta grejer av Tielke. De är en bra kombination mellan stiliserat och realistiskt. Rimligen har Rönnegren eller Mohte eller vem som nu byggt bulan haft Tielke som inspiration. Skoj att dessa gambor är från 1698 resp 1699. Det finns ju en möjlig datering 1699 på Bulan (Gunnar Olof Hyltén Cavallius).

Lejonhuvudet börjar ta form

2011-11-10T22:21:00.000+01:00

Öh, har jag en blogg? Tydligen! Har satt igång på allvar med lejonhuvudet på mitt senaste projekt. Här kommer några bilder på framstegen. Frisyren blir nästa utmaning och en inte helt lätt sådan. Har dock några idéer som jag snott från Tielke. Lovar att uppdatera oftare framöver. Har ev. några nya forskningsrön på g också

Hemslöjdad Wärendsviolin

2011-07-15T22:37:00.000+02:00

Jag var på släktträff i helgen och min farbror tog med en fiol som han fått ärva av sin morfar som bodde på Sirkön i sjön Åsnen i södra Småland. Det var en ganska märklig fiol och jag är inte riktigt säker på vad det är för något. Hantverket var inte det bästa, snäckan var extremt grov, åder saknades och locket såg inte direkt ut att vara gjort av alpgran, om gran över huvud taget. Inskriptionen sade att det var en "Hemslöjdad Wärendsviolin renoverad 1912 av CJ Emil Carlsson" men barockhalsen antyder att det är ett äldre instrument. Vid en snabb inspektion av stränghållarknappen kan man få intryck av att det suttit stift för fästning av resonanssträngar men ett antal faktorer talar mot detta. För det första ser man inget direkt mönster på det som i sådana fall skulle varit resonanssträngsstiften. Dessutom förekommer liknande pluggar på många andra ställen, t.ex. för att fästa in botten i över- och nederkloss. Jag såg inga spår av att halsen skulle ha varit bytt. Skruvlådans baksida var dock lite skum eftersom spåren som löper längs snäckan och vanligen är förlängda längs hela skruvlådan på detta instrument tar slut väldigt tvärt och ojämnt. Det ser nästan ut som om det skulle kunna vara en lagning. Möjligen skulle skruvlådan kunnat varit annorlunda, t.ex. haft en våning till men det är ganska långsökt. En annan lustig detalj är hålen på sidorna om greppbrädan, troligen ett sentida tillskott kanske för att hänga upp fiolen eller liknande. Vad tror ni om detta instrument?

Violin tenor

2011-06-28T20:13:00.001+02:00

Glömde så klart skriva totallängden på det något märkliga instrumentet i förra inlägget. 880 mm vilket gör det ganska mycket större än en vanlig fiol. Violin tenor står det i musikmuseets beskrivning

Dubbeldäckarnas föregångare?

2011-06-23T21:40:00.003+02:00

Ett intressant instrument som jag fotade på musikmuseet är det som kallas M132. Det är en stor viola d'amore eller möjligen en bandlös gamba. Det är lite svårt att avgöra om instrumentet är trasigt eller om det har haft denna design av skruvlådan. Att döma av antalet stift vid stränghållaren kan det ha varit 4 resonanssträngar men samtidigt ser det lite skadat ut där undre skruvlådevåningen börjar. Dessutom är det en aningen krystad konstruktion som ser väldigt vek och märklig ut. Daniel Fryklund omnämner detta som en Violine d'Amore med 4+2 strängar men där verkar det som att han har misstagit sig. Tyvärr har jag ingen info om härkomst än men jag ska gräva lite i arkiven.

Statistik årtal

2011-06-21T19:44:00.001+02:00

Roade mig med att ta ut lite statistik från min databas med resonanssträngsfioler. Diagrammet visar byggår för de instrument där detta är känt eller kunnat gissas mha tillverkarens levnadsår etc. Man ser tydligt två omgångar av instrument, en på senare delen av 1700-talet och en efter 2000. Givetvis haltar statistiken en del eftersom många instrument saknas men jag tror att det kan bli svårt att fylla luckan mellan 1780 och 1980 helt. Av denna anledning är ju Karlshamnsfiolen, Spetts och Fribergsfiolen lite extra intressanta, särskilt de första två som byggdes i en tid då resonanssträngsfioler var ganska otrendigt. Varför byggdes de över huvud taget?

Fiol med djävulshuvud

2011-06-20T19:32:00.000+02:00

Jag upptäckte att jag glömt lägga upp lite bilder som jag fått på mailen. Det är Dennis som byggt klart sin dubbeldäckare med djävulshuvud. Det finns lite uppdateringar att ta tag i på resoneramera.se också när det gäller just bilder men jag måste komma på något smidigare sätt att hantera bildredigeringen, det tar lite för lång tid idag vilket gör att det inte blir av.

Resonanssträngsfiol av Carl Henrik Friberg

2011-06-15T19:26:00.000+02:00

Fick bilder från en person som nyligen köpt en resonanssträngsfiol av Carl Henrik Friberg från Skultuna/Stockholm. Han levde 1887-1957 och verkar alltså varit lite intresserad av resonanssträngar. Jag känner inte till så mycket om honom i övrigt men det är ju spännande att han verkar ha byggt resonanssträngsfioler i en tid då få andra var intresserade av sådana. Nu är det ganska populärt inom folkmusiken men under tidigt 1900-tal tror jag inte att det var så många som höll på. Med tanke på att han snidat in Norlind på en fiol har han säkert varit kompis med honom och kanske även Daniel Fryklund och det var väl de som utgjorde intressesfären för sådana instrument under den tiden. Även om det så klart är mest intressant med gamla instrument är det även skoj att försöka kartlägga hur intresset för resonanssträngsinstrument varit efter deras glansdagar på 1700-talet.Någon som har mer uppgifter om denne Friberg?

Här är två andra instrument som han har byggt: Musikmuseet1, Musikmuseet2

Ny fiol med 6 resonanssträngar

2011-05-31T22:44:00.001+02:00

I riksinventeringen hittade jag två instrument med 6 resonanssträngar som ska finnas på Gotland. Det ena finns i Bungemuseets samlingar och det andra är i privat ägo. Jag har kontaktat museet och de ska leta efter instrumentet. Idag fick jag också tag i ägaren till det andra instrumentet. Det rör sig om en fiol som en gång haft 6 resonanssträngar men nu har bytt hals. Jag har ju länge misstänkt att det finns många sådana instrument och ägaren hade inte upptäckt resonanssträngsstiften före jag påtalade det så min hypotes och mina förhoppningar om att hitta fler instrument stärktes. Tyvärr gick det inte att se någon etikett i fiolen men förhoppningsvis kan jag undersöka instrumentet närmare och kanske dra några slutsatser. Vore kul att se om den har anknytning till Gotland eller om den bara hamnat där

Sågat

2011-05-27T23:56:00.000+02:00

Nu har jag sågat ut halsämnet för att kunna jobba med skruvlåda och huvud. Lämnade en rejäl bit (halsen) osågad så att det ska vara lätt att spänna fast ämnet medan jag snidar ut detaljerna i huvudet. Det tror jag är en bra idé, vi får se. Borrade styrhål för stämskruvar samt några referensdjup i skruvlådan.

Här är den slutgiltiga designen på huvudet. Fördelen med att göra en ritning i datorn är att man kan göra justeringar lätt, beräkna avstånd mellan skruvar och rita upp hur strängarna kommer att gå. Nackdelen är att man kan göra ändringar in absurdum. Vet inte hur många timmar jag funderat på detta...

CNC-fräsning

2011-05-15T22:41:00.000+02:00

Nu är jag på allvar på gång med halsen. Har fräst ur spåret för greppbrädan och detta gjordes med en CNC-fräs. Det var en fröjd att se resultatet och jag hoppas att det ska göra att greppbrädan kommer att sitta perfekt.

Halsämnet innan fräsning

Uträkningarna för att få rätt vinklar på spåren. Jag beräknade lutningen på greppbrädeämnet och gjorde ett spår som följer greppbrädans ytterkanter. På så vis kan jag fräsa greppbrädan i en fräs med mothåll och förhoppningsvis få perfekt passning.

Fräsen.

Resultatet. Det blev löjligt jämna ytor. Tyvärr kommer jag behöva ta bort lite mer material närmast fiolkroppen för att resonanssträngarna ska få rätt bana. Fräste ett en millimeter grundare spår än på förra fiolen för att kunna göra halsen lite tunnare.

Mått på musikmuseets instrument

2011-05-09T22:35:00.000+02:00

Vid besöket i musikmuseets magasin mätte jag och Johan de tre dubbeldäckarna ganska noggrannt. Som jag misstänk var måtten för "Tuppen" som publicerats på musikmuseets web inte korrekta, de är ju ganska extrema. Har skickat korrigerad info till dem så att de kan uppdatera. Mensurerna på "Elvis" och "Tuppen" är väldigt korta men när det gäller "Tuppen" så verkade stallet stå ganska långt fram. Fiolkropparna är överraskande normalstora, jag hade föreställt mig att de skulle vara mindre. Återkommer med mer analyser av måtten senare. Har också för avsikt att göra ett bra faktablad och på sikt sammanställa data över alla dubbeldäckare vilket kan vara bra när man bygger instrument av denna sort

	Tuppen	Munken	Elvis
Kroppsmensur	194,5	191	195
Totallängd	612	624	617
Halslängd	101,8	111	105,5
Corpuslängd	353	356	350
Halslängd till översadel	103	112,5	107
Längd, halsens urtag	104	105,3	106
Högsta höjd
Sarghöjd fram	31	28,5	29,5
Sarghöjd bak	31,1	28,5	31,3
Höjd, greppbrädans nederdel	14,3	23,5	16
Höjd, halsbasen över locket	6	9	5,5
Höjd, halsbasen över lockets hålkäl	7,5	10,4	7
Avstånd, sarglinje-översadels ovansida	7,4	6	9
Längd greppbräda	239	244	228
Bredd greppbräda uppe	24,3	25	24
Bredd greppbräda nere	31,7	43	38
Höjd stall	28,7	34,2	na
Tjocklek botten uppe	2,1	2,4	2
Tjocklek botten mitten	4	4,1	4
Tjocklek botten nere	2,9	2,9	2
Strängtjocklek G	1	1	na
Strängtjocklek D	1	na	na
Strängtjocklek A	0,8	na	na
Strängtjocklek E	0,6	na	na
Avstånd stall –stränghållare	35	61,5	na
Längd stränghållare	128	115,2	109,5
Längd zäpfchen	6	10,2	8,3
Bredd, corpus övre del	167	165	155
Bredd, corpus nedre del	205	206	194
Bredd, över c-båge	109,6	113	103
Längd, c-båge	80,5	81,5	81
Greppbrädans höjd längst ner	6	10,5	4,2
Tjocklek lock uppe	2,5	2,7	3
Tjocklek lock mitten	3	3,7	4
Tjocklek lock nere	3,6	2,7	2,9
Höjd resonanssträngar mitten	10,3	9,6	na
Höjd resonanssträngar sida	8,6		na
Mensur (Stränglängd)	299	306	na
Mensur till tänkt stallplats	309	306	303

Reviderad info om Göteborgsfiolen

2011-05-04T22:36:00.001+02:00

I riksinventeringen över svenska museiinstrument fanns lite intressanta uppgifter om Göteborgsfiolen. Jag har ju fått lite uppgifter av Pelle Björnlert och en aningen förvirrad person ur museipersonalen. Enligt texten i riksinventeringen är byggaren inte Hans Ekborg som jag tidigare fått uppgifter om utan här står Hans Nyborg. Byggåret har det också funnits motstridiga uppgifter om men det verkar som det är 1768 som gäller. Hans Nyborg skall ha bott i Eket, Rya Socken, Norra Åsbo Härad. Detta leder, som vi sedan tidigare känner till utanför Örkelljunga. Hans Nyborg i Örkelljunga alltså. Men vänta nu. Hans Nyborg .... kan han möjligen ha känt Hans Nyberg (eller Hans Severin Nyberg närmare bestämt). Ja, skämt åsido, det verkar helt enkelt röra sig om samma person. Det kan också förklara varför det inte gått att få några uppgifter om Hans Ekborg. Eftersom "Tuppen" konstaterats vara väldigt lik "Göteborgsfiolen" bör de båda byggts av samma person och denne har alltså även byggt "Elvis". Det är inte otänkbart när man kollar på instrumenten.

Nedan en närbild på "Göteborgsfiolen" från kortet. Ett litet frågetecken dock. Det ser inte ut som fiolen på bilden har rosning vilket finns på bilderna som Pelle Björnlert skickade mig och som också är beskrivet i texten på inventeringskortet. Om det inte är samma (fotot är ju rätt dåligt och rosningen kanske inte syns), vad är det då för instrument? Det är nog värt att försöka besöka museet i Göteborg för att klargöra dessa frågor. Ett annat alternativ är att rosningen gjorts av någon klåpare efter att nedanstående bild tagits men innan Pelle fotade instrumentet.

Dubbeldäckad 4+4

2011-05-02T21:43:00.001+02:00

Ett högintressant fynd som jag gjorde på musikmuseet var denna hals. Kanske inte det bästa hantverket men ändå intressant eftersom det är likt många andra instrument jag tittat på.

Det tog inte många sekunder att inse likheterna med "Munken" och det måste vara samma byggare som ligger bakom båda halsarna. Stilen är lika och dekorationerna på skruvlådans sidor är nästintill identiska.

Eftersom den nya halsen (som man borde hitta på ett namn på, förslag mottages tacksamt!) bara har fyra resonanssträngar och "snäckan" är av lite enklare snitt skulle jag gissa att den är tidigare än "Munken". Jag och Johan som jag hade med mig bedömde utifrån fiolens form att "Munken" är en tyska fabriksfiol med bytt hals. Corpus är väldigt lik tyska modeller (Hopf kanske) och corpus och hals ser inte riktigt likadana ut. Musikmuseets handlingar säger dock att "Munken" är byggd mellan 1770 och 1790 men frågan är vad de uppgifterna kommer ifrån. Om det i grunden skulle vara en fabriksfiol är det rimligt att anta att den nyfunna halsen också skulle varit monterad på en fabriksfiol. Frågan är då varför man skulle valt att göra en hals av den gamla typen? Tyvärr såg jag inte hur "Munken" var konstruerad för det var svårt att se in i fiolen. Kanske är det så att "Munken" och denna nya hals är av äldre snitt. Frågan är dock vem som byggt den och var? Jag har tidigare spekulerat i att det kan finnas en koppling mellan "Munken" och "Hjelmen" men det var lite vilda gissningar utifrån utseendet. Vore intressant att veta vad dateringen kommer från, den finns inte i Fryklunds dokumentation och jag hittade inte heller några kort i riksinventeringen som beskriver detta instrument.

Musikmuseet

2011-05-01T13:33:00.002+02:00

I torsdags och fredags var jag på musikmuseet, dels i deras magasin där jag kollade på instrument och dels på museet där jag letade igenom riksinventeringen av svenska museeiinstrument. Dels mätte jag upp de tre dubbeldäckarna på museet (info kommer) och dels hittade en hel del ny information. Valborg är dock en hektisk helg i Uppsala och jag har inte hunnit bearbeta infon än men det handlar om en ny hals, ev två nya 4+6-strängade fioler och lite uppgifter om fiolbyggare. Börjar ett nytt jobb imorgon så jag har en del att stå i men jag hoppas kunna lägga upp bilder och info nu under maj. Den som väntar på något gott...

Laga ett hörn

2011-04-26T16:18:00.000+02:00

Jag har en gammal fiol som enligt etiketten är byggd av David Christian Hopf. Tyvärr har ett hörn ramlat bort och tappats bort. Har någon tips på hur jag bör göra en ny bit och laga med? Ska jag ta en granbit och försöka lacka/måla denna så den liknar resten av fiolen eller ska jag göra en bit av t.ex. ebenholz som kontrasterar mot fiolen men innebär en starkare lagning?

Stallhöjd

2011-04-13T17:28:00.000+02:00

Ni som har följt denna blogg det senaste halvåret har fått stå ut med att merparten av de få inlägg som gjorts har handlat om halsvinklar. Nu håller jag på och slutjobbar med ritningen på halsen till mitt nya bygge och det är dags att ta beslut. Originalvinkeln på ritningen från Smålands museum ger en låg stallhöjd och framför allt låg höjd på resonanssträngarna. Det går inte så bra ihop med det stall jag har på min första fiol, resonanssträngarna hamnar mitt i ornamenteringen. Av en händelse hittade jag ett annat stall som jag köpte av samma leverantör. Ritade in spannet i vilket resonanssträngar kan ligga om man bygger enligt "Bulans" originalhalsvinkel. Det passar ju minst sagt ganska bra och stallet är även ganska likt det som sitter på "Tuppen" (oklart om original). Stallhöjden blir enligt detta 28 mm vilket är ganska lågt. Vad tror ni läsare om en sådan stallhöjd? Hur högt är ett hardingfelestall? Min tanke med att bygga en till fiol är lite att testa hur ljudet blir med lägre stalltryck (som följer av lägre stallhöjd och halsvinkel) och mina beräkningar ger att en fiol med dessa parametrar får ungefär 75% av en normalfiols stalltryck. Vad tror ni? Kommentarer mottages tacksamt.

Intarsian färdig

2011-04-13T15:38:00.000+02:00

Äntligen klar med det pyssliga intarsiaarbetet. Har även införskaffat ett halsämne och sitter med slutjusteringarna på ritningen. Nu är det dags att ta beslut om halsvinkeln vilket är lite svårt.

Hållfasthet

2011-03-09T12:24:00.000+01:00

Jag har dragit mig lite för att börja med halsen. Mest för att jag velar mellan löstagbar greppbräda och limmad greppbräda. Eva i Urshult hade ju problem med att halsen gav vika för strängdraget. Hon hade standardmensur vilket leder till större dragkraft från strängen än på min fiol som inte har det. Jag har dock märkt tendenser till att halsen drar lite uppåt och det är ju lite bekymrande. Förvisso har jag högre halsvinkel än vad jag tänkte ha på nästa fiol men det vore ändå schysst att få lite mer exakt info om hur halsen måste dimensioneras för att hålla. Vad jag vill beräkna är alltså en tabell över L i figuren nedan jämfört med en standardfiol med fasta mått på L0 och L1. Då kan jag jämföra detta med tabellen för strängdrag

Jag har en kompis som läser hållfasthetslära just nu och jag hoppas att han läser detta och kan hjälpa mig...

intarsia

2011-03-07T15:01:00.000+01:00

Länge sedan jag bloggade nu. Några framsteg har gjorts, inte på forskningsfronten men bygget går SAKTA men säkert framåt. Nu är intarsian i botten klar. Har börjat med det lite knepigare locket. Det är svårt att jobba i gran.

lejonhuvudsfiolen till salu igen

2011-01-26T16:19:00.002+01:00

Här är auktionen. Har inte fått några mer uppgifter men Anders Norudde tror att det är en tysk fabriksfiol.

Fiol med lejonhuvud på tradera

2011-01-24T16:05:00.000+01:00

Fick ett tips om en auktion på tradera där en till synes gammal fiol med ett lejonhuvud är till salu. Vad det verkar så har inte försäljningen gått igenom eftersom reservationspriset inte uppnåtts. Jag har kontaktat säljaren för att höra om det eventuellt finns detaljer om byggare, årtal och ort. Då kanske det kan vara ett intressant objekt eftersom designen av huvudet (eller åtminstone mönstret på baksidan) är lite lik några av dubbeldäckarna (främst bulan).

Urdafelan

2011-01-18T10:33:00.000+01:00

Vindsnabbe Eva i Urshult har färdigställt en ny resonerare. Intressant är att hon har använt sig av utväxlade stämskruvar och hon meddelar att resultatet är perfekt vilket jag tycker låter lovande. Spana också in de snygga dekorationerna på greppbräda och stränghållare. Liknar lite några gambor av Rönnegren och Mohte. Hur har du gjort Eva? Är intarsian genomgående eller är det ebenholz under? Är den framtagen och inlagd bit för bit eller har du hittat på något smart sätt att sätta ihop hela raden och såga?

Julpyssel

2010-12-30T16:30:00.000+01:00

Det har gått lite trögt med byggandet i höst och jag har inte varit så pepp men innan jul fick jag ett ryck och började lägga in lite intarsia i kanten. Minst sagt pyssligt och det kommer ta en bra stund att göra klart lock och botten men snyggt blir det.

Petter Jönsson

2010-12-09T16:44:00.001+01:00

Var förbi biblioteket i Uppsala idag för att lämna lite böcker och kom då på att de har lånedatorer med en hel del släktforskningsdatabaser. Tänkte att jag skulle kolla lite om det finns någon information om de resonanssträngsfiolbyggare som vi vet minst om, nämligen Petter Jönsson (som byggt "Karlshamnsfiolen") och Hans Ekborg (som byggt "Göteborgsfiolen" och kanske även "Tuppen"). Har länge tänkt att jag ska göra detta och har då funderat på att börja med kyrkoböcker där det står uppgifter om födelsedatum. Problemet då är att hitta rätt personer eftersom det enda jag känner till är ett årtal då dessa herrar byggt en fiol. Fick veta att husförhörslängderna är bättre att börja med eftersom husförhören genomförts så gott som årligen och då kan man börja med t.ex. 1846 för Petter Jönssons del. Petter ska enligt Karlshamnsfiolen ha bott i Färmanstorp i Nättraby församling i Blekinge och jag bläddrade fram de sidor som visade husförhören för Färmanstorp. Det var sex, sju sidor och det närmaste jag kom var följande:

Jag tycker att det står Peter Johnsson och det är inte otänkbart att det är samma person. Stavning av namn var vad jag förstått inte lika fixt som nuförtiden och jag skulle kunna tänka mig att Peter Johnsson kallade sig Petter Jönsson till vardags. Födelsedatumet stämmer bra, 1803 skulle innebära att han var 43 år när "Karlshamnsfiolen" byggdes. Tyvärr hittade jag här inga extra anteckningar om yrke etc. vilket kan finnas ibland men med tanke på att Petter/Peter fått fem barn på 1840-talet kanske han har försökt dryga ut sina inkomster med lite fiolbygge (om han inte försörjer sig på detta helt men då borde han väl finnas dokumenterad i källor om fiolmakare). Det finns säkert fler källor att gräva i om det nu är denna person som verkligen är byggaren. Vore kul att få reda på vad Petter hade för yrke, om han var amatörbyggare eller möjligen proffs.

När det gäller Hans Ekborg gick det lite sämre. Det verkar inte finnas husförhörslängder från 1760-talet (eller om det nu är 1708 som "Göteborgsfiolen byggts) i Örkelljunga. Det som fanns var födelseuppgifter och giftermålsuppgifter men dessa var väldigt svårlästa så jag gav mig inte in på det nu. Ska försöka ta hjälp på lite släktforskningsforum på nätet och se om jag kan få fram fler uppgifter. Kanske kan sätta någon pensionär med mycket tid i arbete...

Mer fiolfotografering

2010-12-07T21:27:00.001+01:00

Har testat lite mer för att hitta en bra fotograferingsuppställning och det är inte lätt. Tänkte att jag skulle konstruera någon form av ljuslåda efter lite tips på internet. Jag vill ju ha något som är enkelt att bygga, transportera och förvara. Hittade ett soffbord i källaren av ungefär rätt storlek och skaffade några blanka vita kartongskivor att ha som underlag och bakgrund. Finns även lite material till sidor. Egentligen kanske man borde ha ett tak för ökad reflektion men det har jag inte nu utan fick nöja mig med det vita lägenhetstaket. Jag körde med två skrivbordslampor som jag tyckte borde vara bra men det fungerar inte så bra. Tror att lampor som man använder som direktbelysning måste vara väldigt stora för att inte ge skuggor och då vill det nog till att köpa någon form av speciallampor.

Testade också med speglar som sidoväggar för jag tänkte att man skulle kunna få massor av studsande ljus som lyste upp överallt men det fungerade inte heller så bra. Visst lättade de upp lite men ljuset blev inte så jämnt som jag önskade.

Det som fungerade bäst var att använda blixt (har en ställbar blixt som monteras på kameran). Blixten kan man sedan rikta upp i taket, mot objektet eller mot en skärm av kartong eller liknande. Dessutom kan man låta blixtljuset gå igenom något material som t.ex. ett papper som hålls framför blixten.

Den bästa idé jag har nu är att fortsätta prova med olika blixt och kamerainställningar med den vita bakgrunden och kartongbotten men skippa fasta ljuskällor direkt riktade mot instrumentet. Det kanske går att hitta ett bra sätt att reflektera blixten ner på fiolen. Någon som har några andra idéer?

Fler märkliga resonanssträngsinstrument

2010-12-01T16:45:00.001+01:00

Ni fortsätter att skicka länkar till olika resonanssträngsinstrument. Det verkar vara ganska populärt att experimentera. Själv föredrar jag nog de mer traditionella skandinaviska modellerna men lite underhållande är det ju alltid! Det senare kanske är mer ett mystiskt kombinationsinstrument men det funkar säkert som resonans också.

Fiol från Hardanger

2010-11-24T08:14:00.000+01:00

Denna fiol från Hardanger är ganska intressant. Den finns på Hardanger Folkemuseums facebooksida och ni som har facebook kan kolla lite fler bilder, vill dock inte publicera mer än denna lilla detalj från bilden eftersom den inte är min. Fiolen är byggd av Trond Isakson Flatabø 1764 och påminde mig om en artikel av Olav Sæta som jag läste för några månader sedan. Olav diskuterar hardingfelans historia och argumenterar att dess spridning sker i stort sett samtidigt som och går till på samma sätt som för barockfiolen. Detta menar han är ett starkt argument för att hardingfelan inte alls, som många andra hävdar, är ett norskt instrument baserat på äldre (medeltida) norska instrument. Istället menar Sæta att hardingfelan utvecklats från fiolen som försetts med resonanssträngar under samma tid som viola d'amoren var trendig i Europa. Fiolen på bilden har haft tre stycken resonanssträngar och det kan man på denna bild se eftersom det finns två "sadlar" på skruvlådans baksida över vilka strängarna legat för att kunna ledas upp till skruvarna som sitter på toppen av snäckan. Att en av de första kända hardingfelemakarna även byggde en fiol med resonanssträngar tycker jag indikerar att det är en lite flytande gräns mellan fiolen och hardingfelan i Norge precis som det har varit i Sverige.

Skrev ihop en lite längre text om de två teorierna om hardingfelans ursprung här. Jag kan säkert utveckla texten ännu mer senare

Fiolfotografering

2010-11-08T16:56:00.001+01:00

Jag har ju tjatat lite om att jag tänkte besöka musikmuseet för att ta nya bilder etc. Tyvärr är deras personal ganska upptagen just nu men i slutet av månaden eller i december ska det nog gå att få till ett besök. För att det ska vara någon poäng vill det ju till att jag lyckas ta lite bättre bilder än förra gången. Fiolfotografering är inte lätt tycker jag och jag har surfat lite efter bra tips och testat lite hemma. Några enkla kriterier gäller för bra foton:

Helst inga skuggor vilket är svårt eftersom fiolen har så många skrymslen där skuggor kan uppstå
Inte för mycket reflexer (vid produktfoto används ibland reflexer som effekt men jag dokumenterar ju bara fioler och då vill man helst inte ha något sådant).
Det ska inte krävas för otymplig utrustning eftersom jag måste släpa med det till museet. Helst inte heller så mycket efterbehandling i photoshop för det tar ganska mycket tid vilket man aldrig har för mycket över.

Förhållandena i museer brukar vara ganska svåra. Det bästa är ju om det är ett ganska starkt ljus som är lika över hela lokalen men det är jag lite osäker på om det är i musikmuseets magasin. Hur som helst tänkte jag ju åka runt till andra ställen också och det kan vara svårt att hitta bra ställen att vara på. Utomhus i bra dagsljus är såklart bäst men jag tvivlar på att man får ta ut fiolerna och nu är det ju dessutom den mörkaste och kallaste årstiden så då är det nog ännu svårare.

Jag försökte simulera de svåra förhållandena i museer genom att ta några bilder när det var ganska mörkt men med ljus från sidan i form av en lampa en bit bort från fotograferingsstället. Jag ställde upp två skrivbordslampor som jag riktade mot fiolen som låg på ett lakan (man kan dock stryka lakanet för bättre bilder :-) ). Här är resultatet:

Utan blixt - alldeles för mycket skuggor

Med blixt - lite bättre men ändå skuggor

Nedsläckt i lokalen och med 30 sekunders slutartid, fortfarande lite skuggor från en avlägsen svag ljuskälla.

I en guide om produktfotografering hittade jag följande uppställning med en skiva av något laminatmaterial som ska reflektera ljus väldigt bra och på så vis göra att skuggorna inte blir så tydliga när man lyser med lampa. Skivan ska tydligen finnas i bygghandlar men jag har inte hittat när jag ringt/åkt runt och letat. Någon som vet något om detta?

Ett annat alternativ är någon form av ljustält där man lägger fiolen i ett tält av vitt tyg som sprider ljuset från lampor som lyser på tältet. Kanske funkar men då måste man köpa ett tält vilket är dyrt eller konstruera ett själv. Någon som har några tips?

Skruvar igen

2010-10-26T23:12:00.000+02:00

Det går lite trögt med byggandet. Stränghållaren är nästan klar, jag började med den för jag tänkte att när det är lackat och klart vill man snarast möjligt kunna stränga upp och provspela. Halsen har jag dock inte påbörjat alls utan den är fortfarande i ritningsstadiet. Funderade ju lite på skruvar för ett tag sedan och nu har jag införskaffat några testskruvar. Eftersom jag gör ritningen skalenligt i datorn kan man testa att alla skruvar och strängar får plats redan där.

Till vänster ser ni skruvar i "vuxenstorlek". Blå/grön visar respektive sida och genom att vrida på skruvarna ser man att det är omöjligt att ha standardskruvar med en bredd på 22 mm. Till vänster har jag bytt resonanssträngsskruvarna till storlek 1/4 (18mm) och spelsträngsskruvarna till halvfiolsskruvar (20 mm). Då fungerar det nästan. Om jag bara ändrar lite i formen på skruvlådans baksida kan jag flytta skruvarna i nedervåningen någon millimeter så att det kommer att fungera. Det är planen just nu. Snart är det dags att bestämma sig så att jag kan komma igång med byggandet på allvar!

Coolt mätinstrument

2010-10-21T09:17:00.001+02:00

Har ni sett en sån här?

Det är alltså en tjockleksmätare som kan mäta plattornas tjocklek på en fiol utan att locket behöver plockas bort. Jag testade en härom dagen och det verkar fungera bra. De är löjligt dyra (247 euro här) och kanske inget man bara köper rakt av. Hoppas dock kunna få med en sådan till Musikmuseet. Då kan jag ta lite ungefärliga mått på de tre dubbeldäckarna.

Intressanta instrument på Musikmuseet

2010-10-15T09:20:00.000+02:00

Nu känner jag att det börjar bli dags att planera ett besök på musikmuseet i Stockholm. Det primära målet är att fota och mäta de tre dubbeldäckarna som finns där, alltså "Tuppen", "Munken" & "Elvis". Men det finns även lite andra instrument som jag gärna vill kolla på. Jag gick igenom lite litteratur, Bengt Nilssons "Svensk fiolbyggarkonst", Anne Nilssons "Fioler", en skrift av Tobias Norlind samt Daniel Fryklunds "Bidrag till kännedomen om viola d'amore" för att sammanställa en lista. Den senare är ganska omfattande och jag ska nog gå igenom den lite nogrannare för att även få fram lite annat intressant, det var nog nästan två år sedan jag läste skriften och en del har hänt sedan dess. Nu börjar mina anteckningar bli så omfattande att man kan hitta intressanta saker i dem om man gräver lite, det finns säkert massor av detaljer som jag har glömt och inte följt upp. Hur som helst, här är listan i någon form av prioriteringsordning:

Violino d'amore ombyggd till violin (enligt Fryklund nr 224 i museets förteckningar)
Violino d'amore med 2 resonanssträngar (Fryklund - nr 132)
Diskantgamba av Arwit Rönnegren
Fiol av Johan Spetts (enligt Bengt Nilsson) - samma byggare som denna
Gamba av Johann Georg Mohte
Viola d'amore med 6+6 strängar (Fryklund - nr 77)
Viola d'amore med 7+7 strängar (Fryklund - nr 537)
Englissche violet av Jacob Rauch, Mannheim (Fryklund - nr 548)
Tenorviola med resonanssträngar (Fryklund)
Viola d'amore av Francesco Ruger
Viola d'amore av Antoni Zacher (enligt Fryklund på Nordiska museet men jag har för mig att alla sådana instrument förts över till Musikmuseet)
Viola d'amore av Carl Bachmann (enligt Fryklund i egen ägo, har för mig att hela hans samling hamnade på Musikmuseet)
Viola d'amore av Franziscus Celionatis Taurini (också i Fryklunds samling)

Det blev ju en diger lista, kanske inte hinner fota och mäta allt men det är bra att ha med sig mycket information. Jag har inte hittat någon viola d'amore på musikmuseets hemsida och blir lite osäker vad de har. Vet dock att jag sett några i förbifarten senast jag var där. Har jag glömt något viktigt instrument?

Skojigt instrument på Blocket

2010-09-26T20:36:00.000+02:00

Spana in det här instrumentet! Finns på blocket. Jag har kontaktat säljaren för att försöka få mer info om ursprung.

Greppbrädans rundning

2010-09-21T16:03:00.001+02:00

Oj vad länge sedan det var jag bloggade. Har haft lite att göra och har inte heller kommit igång med byggandet men jag ska ta tag i det snart.

Har funderat lite på hur rundade greppbrädorna på dubbeldäckarna var. Var de platta som på hardingfelan eller liknade de mer fiolernas greppbrädor? Det avgör ju lite vilken spelstil som använts, bordunspel eller enkelsträngsspel. Tyvärr har jag lite dåligt med bilder som visar just denna detalj. Det är ofta mycket man inte tänker på vid fotograferingstillfället. Håller på att göra en checklista för att jag inte ska glömma att ta relevanta foton och mått när jag undersöker museiinstrument. Jag laddar upp den snart så får ni vara med och tycka till.

Här är två bilder på "Tuppen" där man kan ana greppbrädans rundning och även stallet. Stallet behöver inte vara original men det ger ju en fingervisning om hur greppbrädans form är eftersom stallet är utformat efter den. Jag tycker att det ser ut som att greppbräda och stall är plattare än på en fiol men rundare än på en harding. Någon form av mellanting alltså. Stall och greppbräda på min fiol är också någon form av mellanting mellan harding och vanlig fiol men jag funderar på att göra ett ännu plattare stall och en plattare greppbräda denna gång. Tanken är att instrumentet ska bli mer hardinglikt. Intressant på bilden ovan är att greppbrädan ser extremt tunn ut. Borde bidra till en låg vikt på instrumentet.

Stämskruvar

2010-09-03T12:35:00.004+02:00

På den fiol som jag har byggt fick jag fila ner huvudet på stämskruvarna för att få plats. Dessutom filade jag ner skruvarna även vid hålet i vilket strängen dras, detta för att minska utväxlingen. På nästa fiol funderar jag på att använda mindre stämskruvar för det borde lösa båda dessa problem. Är det någon som har erfarenhet av skruvar till barnfioler? Hur små skruvar kan man använda (Det finns ju 3/4, 1/2, 1/4, 1/8 & 1/16 att välja på)? Bör man ha normalstora spelsträngsskruvar och mindre resonanssträngsskruvar eller går det med små rakt igenom? Vad är det för dimensioner på hål och själva skruven? Vilken konicitet ska det vara? Behöver man en speciell brotsch och pennvässare för varje enskild storlek (i denna verktygskatalog finns det bara två storlekar att välja på)?

Lite mer tulpanintarsia

2010-08-30T11:18:00.005+02:00

Medan jag kommer ihåg det. Bläddrade igenom lite gamla bilder och såg ytterligare ett exempel "tulpanmönstret" som är den intarsia som förekommer i greppbräda och stränghållare på dubbeldäckare. Här i en gamba av Johann Georg Mohte där det också förekommer lite ytterligare intarsia som inte hittats på någon dubbeldäckare.

Sammanfattningsvis finns alltså tulpanmönstret på följande instrument:

"Tuppens" stränghållare (länk)
"Karlshamnsfiolens" greppbräda (länk)
Spele-Jockes fiol (länk)
Fiol på målning av Pehr Hörberg (länk)
Gamba av Johan Georg Mohte (i detta inlägg)

Har jag glömt något?

En låt i moll

2010-08-26T17:10:00.007+02:00

Idag är det begravning av Per-Olof Moll, som gick bort på tok för tidigt. Tyvärr hann jag aldrig lära känna honom bra men han var en av de första som hittade denna blogg. Det slumpade sig nämligen så att jag började blogga precis när Molle var klar med sin dubbeldäckare, för övrigt ett otroligt vackert instrument. Per-Olof var också den viktigaste personen för bevarandet av spelmanstraditionen från Särna. Jag kan verkligen rekommendera CD:n Jaggu lekar (se även denna infosida) där Per-Olof Moll och Per Hardestam spelar 33 kärva låtar från nordvästra Dalarna och Elgå och Engerdal i Norge. Musiken är kanske inte den enklaste om man inte är van vid folkmusik men otroligt häftig just för att den är så kärv. Läs också texten i CD-konvolutet som jag tycker är väldigt fin. Pers och Per-Olofs spelträffar beskrivs som otroligt gemytliga, precis som bilden av hur spelmansgemenskap ska vara. Nu är det upp till oss andra att bevara Särnalåtarna och speltraditionen därifrån så jag uppmanar alla läsare att lära sig en Särnalåt redan idag!

Utkast till ny ritning

2010-08-24T17:03:00.004+02:00

Tänkte att min nya fiol ska ha en annan design på lejonhuvudet än mitt förra bygge. Alla banker med självaktning i Kina har stora lejonskulpturer utanför porten och jag fotade några. Här har jag försökt kombinera lejonet utanför Shenzhen Development Bank i Dalian med "Bulan" för att få till något lämpligt som kan kröna en fiol. Lite arbete återstår men kommentarer mottages tacksamt.

Hardingfela med högt stall

2010-08-20T22:25:00.004+02:00

Kolla på den här bilden! Det är en hardingfela som finns på museum i Bergen. Stallet ser extremt högt ut. Kanske har Karlshamnsfiolen sett ut på liknande sätt. Det ser i alla fall ut som det måste gjort det på bilderna i detta inlägg.

bilder på den dubbeldäckade hardingfelan

2010-08-19T09:37:00.004+02:00

Upptäckte att jag glömt lägga upp bilder på den dubbeldäckade hardingfelan som jag skrev om för något år sedan. Såg detta i samband med att jag skrivit lite om hardingfelor här på bloggen. Jag var i kontakt med Bjørn Aksdal om instrumentet och skickade över några bilder men jag tror inte detta ha lett till något mer. Instrumentet borde vara intressant för hardingfeleforskare eftersom det avviker kraftigt från andra instrument byggda i samma område under samma tid. Nu finns bilderna på resoneramera.se men tyvärr är de inte jättebra på grund av besvärliga ljusförhållanden.

Boktips

2010-08-18T10:04:00.002+02:00

Är det någon som läst denna bok om hardingfelor av Björn Aksdal? Jag är lite sugen och tänkte höra om någon vet om den är bra.

Greppbräda och halsvinkel

2010-08-16T23:36:00.000+02:00

Jag har analyserat ritningen över "Bulan" för att utreda vad jag egentligen gjorde för förändringar när jag byggde min första fiol. Den stora skillnaden är nog att det tillkommer en greppbräda (finns ingen bevarad för "Bulan") och vid mina tester i datorn räknade jag med en standardgreppbräda. I verkligheten gjorde jag en greppbräda som är tunnare för jag ville inte få för stor höjd där man håller fiolen. Greppbrädan har en kanthöjd på 3 mm istället för 5 mm. Vid inpassningen av halsen måste jag ha måttat ut en stallhöjd som jag bedömde var för låg och därför ökade jag halsvinkeln. Nu måste jag alltså bestämma mig för vilken typ av greppbräda jag ska ha. Det är svårt att bedöma hur tjock "Bulans" greppbräda kan ha varit och hur hög stallhöjd denna gett. Det man kan säga definitivt utifrån ritningen är att "Bulans" halsvinkel gör att halsens överkant vid översadeln hamnar 4,5 mm över linjen som går längs lockets undersida jämfört med 1 mm för min fiol. Riktar jag upp den nya fiolen 3,5 mm och behåller samma greppbräda så visar mina datorsimuleringar att stallhöjden bör bli cirka 30,5 mm. Är detta för lågt? Någon som har några erfarenheter?

Jag har en känsla av att det börjar bli dags att byta ämne om jag inte ska trötta ut alla läsare. Snart kan jag nog presentera en liten förhandstitt på en ny lejonhuvudsdesign som jag tänkte försöka mig på. Kika in igen om några dagar...

Historiska halsvinklar

2010-08-10T12:20:00.002+02:00

Jag har gått igenom min bildsamling för att se om jag kunde hitta några foton på de gamla dubbeldäckarna där jag kunde mäta/räkna ut halsvinklar. Som vanligt när jag intresserar mig för en detalj upptäckte jag att jag nästan saknar foton som visar detta helt och jag blir alltid lika arg på mig själv för att jag inte tänkte på detta när jag plåtade. Finns några profilbilder (till råga på allt så är det inte jag som tagit dem) men då saknas det istället pålitliga mått. Har jag minst ett mått och en bra profilbild hade jag kunnat räkna ut de andra måtten i datorn. Nu går tyvärr inte det.

"Karlshamnsfiolen" har en hals som höjer sig extremt mycket över locket. Dessutom ser översadeln ut att ligga mellan en halv och en centimeter över sargens övre kant. Om man drar en linje i förlängningen av greppbrädan ser det dock ut som att stallet blir väldigt högt så instrumentet ser inte ut att ha en onormalt liten strängvinkel.

"Hjelmen" liknar i "Karlshamnsfiolen" i detta. Halsen ligger högt över locket men vinkeln ser ändå inte så låg ut.
Det sista instrumentet som jag har en användbar bild på är "Tuppen". Här ligger halsens ovansida närmare locket och det känns som att stallet är lägre.
Överlag ger dessa bilder inte så mycket vägledning. Jag får helt enkelt analysera ritningar och foton på "Bulan" och se vad jag egentligen förändrade när jag passade in halsen vid mitt förra bygge. Jag hade gjort originalvinkeln men förändrade detta under byggets gång av någon anledning. Ska försöka rekapitulera vad som egentligen skedde.

Mer stalltryck

2010-08-03T15:17:00.002+02:00

Jag blev lite fundersam över att sambanden för stalltrycket verkade linjära eftersom det finns en kvadratterm med i formeln. Om man drar ut diagrammet lite ser man att sambanden så klart inte är linjära. Åtminstone inte när man förändrar mensuren. Inte heller stallhöjdens påverkan på trycket är linjärt men i det område som är aktuellt för fiolbygge är det näst intill linjärt.

Om man analyserar hur stalltrycket förändras med ändrad mensur och stallhöjd kan man konstatera att en förändring av mensuren med X% alltid kommer att påverka trycket mer än motsvarande förändring av stallhöjden. Däremot påverkar det så klart mer att ändra stallhöjden en millimeter än mensuren en millimeter eftersom det blir en större procentuell förändring.

Jag tänkte köra samma mensur som på min tidigare fiol (cirka 309 mm) eftersom jag tycker att det är trevligt att spela när avstånden för vänsterhanden är lite kortare. Stalltrycket för min fiol är cirka 89% av normalfiolens. Vill jag minska detta med ytterligare 10 procentenheter måste jag minska avståndet i höjdled mellan stallets topp och översadeln med fem millimeter. Frågan är hur stor påverkan detta kommer att göra. Jag kommer att göra en rakare hals men det kanske inte kommer göra lika stor inverkan som jag trodde. Vi får se.

Förresten korrigerade jag en länk i föregående inlägg om stalltrycket. Den gick visst till fel källa som i och för sig är en intressant artikel för oss som håller på med barockinstrument.

Viola d'amore av Allan Nilsson

2010-07-29T10:55:00.001+02:00

Vi tar en kort paus från de matematiska formlerna och bryter av med lite bilder som Kalle Kallin skickat. De föreställer en viola d'amore som Allan Nilsson byggt 1985. Allan ska enligt uppgift ha gjort det kanske första försöket att återuppliva viola d'amoren genom att bygga ett sådant instrument till Anders Rosén 1978.

Återkommer inom några dagar med fler analyser om stalltrycket. Eva i Urshult hade lite problem med sin senaste dubbeldäckare. Den har (hade) löstagbar greppbräda och standardmensur och detta ledde till att halsen gav vika för strängtrycket och drogs uppåt. Nu har jag i och för sig inte läst hållfasthetslära men det vore intressant om man kunde räkna på vilka halsdimensioner som krävs för olika tryck. Löstagbar greppbräda kräver säkert större dimensioner men frågan är om man kan få exakta värden för detta. Ska fundera över frågan.

Halsvinkel och stalltryck

2010-07-15T21:00:00.013+02:00

När jag byggde min dubbeldäckare var tanken att halsvinkeln skulle bli ungefär som på de historiska instrumenten och särskilt då "Bulan" som jag kopierade. Av olika skäl blev det dock så att när jag passade in halsen var jag tvungen att montera den i en vinkel som mer liknar en modern fiol. Soundet i min dubbeldäckare är ganska fiollikt och jag tror att det har att göra med halsvinkeln. Inget fel med det i och för sig men nu när jag ska bygga en till tänkte jag återigen försöka återskapa barockhalsvinkeln och kanske få till ett annat sound som kompletterar det instrument jag redan har.

Jag har börjat filosofera lite vad halsvinkeln egentligen är. Sarnell & Dagnell definierar den som den vinkel halsen måste monteras för att en linje som förlängs i greppbrädans riktning ska bli 28 mm vid stallet. I byggbeskrivningar för en vanlig fiol är halsens höjd över locket konstant och strängarnas höjd över greppbrädan likaså. För resonanssträngade fioler är normerna inte lika fasta och det går att variera flera parametrar. Till exempel kan halsen sticka upp längre än 5 mm över locket, stallet behöver inte göras med samma höjd som en vanlig fiol och vinklarna kan ändras efter eget tycke. Jag har därför funderat på vad det egentligen är som avgör trycket som strängarna utövar på stallet. Googling visade att det inte bara är jag som har funderat över dettta utan många har ställt upp ekvationer för de statiska krafter som verkar på en uppsträngad fiol. Om ni inte gillar matte och fysik får ni ha överseende med att det är ganska mycket sådant i detta inlägg. Hoppas kunna dra lite fler slutsatser och presentera dem i text om ett tag.

I denna vy som visar en fiol från sidan har jag ritat ut krafterna som strängdraget bidrar med. Den del av strängdraget som verkar på stallet erhålls genom F * cosinus (vinkeln mellan stallet och strängarna). Stalltrycket är summan av krafterna i riktning mot översadeln och krafterna i riktning mot nedersadeln.

Om man ritar ut två trianglar mellan stallet, den plana linje som går längs sargens ovansida (denna är i och för sig inte alltid vinkelrät mot stallet eftersom sargen ibland görs lägre i framkant men vi approximerar här att den är rät) och nedersadeln/översadeln kan vi med genom några enkla mått räkna fram strängvinklarna. För den främre triangeln är stallhöjden (s), lockets välvningshöjd (l), översadelns avtånd upp till den plana linje som löper längs sargen ovansida (ö) samt mensuren (m) intressanta. För den bakre triangeln är det stallhöjden, välvningshöjden och halva corpuslängden (c) som vi kan använda. Krafterna på stallet blir då:

Det finns också formler för att beräkna frekvensen (f) för en sträng utifrån strängens densitet (d), längd (mensuren m) och hur spänd den är (S). Den ser ut så här:

Om vi bollar med ekvationen för att få fram strängspänningen S blir den

Om vi bestämmer oss för att inte variera vilken typ av sträng vi använder och stämmer fiolen normalt kan vi skriva om ekvationen för att få fram strängspänningen med en konstant som ersätter densiteten och frekvensen. Hur stor den är spelar inte så stor roll om vi ska jämföra olika stalltryck där dessa storheter är lika.

Om vi ersätter F i ekvationen ovan med S enligt denna formel får vi stalltrycket T som

s,v,ö,c och m är ganska enkla mått att ta och vi kan därför räkna ut stalltrycket och jämföra detta med en standardfiol. Jag har räknat med följande värden för en standardfiol:

s = 34

v = 15,5

ö = 0

c = 195

m = 325

Om vi jobbar med fioler som har en normalstor corpuslängd kan vi enkelt fixa ett diagram som visar stalltrycket som funktion av avståndet mellan översadel och stallets topp i höjdled samt mensurlängden. Det ser då ut så här (z-axeln är stalltryck i % av en normalfiols, x-axeln är mensurlängd och y-axeln är stallhöjden kompenserat för översadelns position i förhållande till sargen).

Jag tycker att sambanden ser ganska linjära ut men det kanske är en synvilla. Ska analysera detta lite mer framöver. Joseph Curtin (och inte Damian Dlugolecki som jag felaktigt länkade till förut) hävdar dock att stalltrycket inte spelar så stor roll (vid figur 4) så detta kanske bara är slöseri med tid. Har ni några erfarenheter? Vad har ni för halsvinklar, stallhöjder och mensurlängder på era fioler? Har jag räknat fel någonstans? Jag ska så klart försöka mäta/approximera dessa värden för några av de historiska instrumenten innan jag bestämmer mig för vilka mått jag ska använda.

Nytt dubbeldäckarprojekt

2010-07-10T00:02:00.006+02:00

En trött resenär på flygplatsen i Singapore

Vad har han i påsen?

Jaha, en fiol. Men den ser inte helt färdig ut. Undrar vad tullen tänkte om detta? Tror inte att

det är så många som fraktat halvfärdiga fioler genom fyra länder. Köpte alltså denna på fiolfabriken i Kina och nu är planen att göra en hals och lacka. Om man räknar med samma bygghastighet som mitt förra projekt så sparar jag 515 timmar på att köpa halvfabrikat! Här kommer några detaljbilder. Jag tycker att det ser mycket bra ut och det blir spännande att höra hur det kommer att låta.

Snart hemma igen

2010-07-02T21:09:00.000+02:00

Nu är det bara två dagar kvar på vår Asienvistelse (just nu i Singapore) och sedan bär det av hemåt. Dagen efter att vi landar i Sverige åker jag till Bingsjö och efter det är tanken att jag ska återuppta bloggandet och fiolbyggandet med full fart.

Ny fiol av Eva Johansson i Urshult

2010-06-25T17:34:00.000+02:00

Detta fina instrument som jag såg utkastet till i somras har legat på resoneramera.se en tid men jag har inte tipsat om det i bloggen. Jag hoppas att få provspela i sommar. Fler bilder på resoneramera.se

Iranskt instrument med resonanssträngar

2010-06-21T16:27:00.000+02:00

Kom på att jag har glömt att lägga upp en bild på det resonanssträngsinstrument som jag såg i Irans paviljong på EXPO i Shanghai. Vet tyvärr inte vad instrumentet heter. Det kunde den stackars vilsna kinesiska volontär klädd i slöja, som var värdinna i paviljongen, inte svara på. Jag tycker dock att det liknar en Träskofiol d'amore. Iran ligger ju mellan Indien (med många resonanssträngsinstrument) och Europa. Kanske finns det en naturlig spridningsväg för resonanssträngarna via mellanöstern ändå. Alternativet är att de kom till Europa med britterna som stött på fenomenet i Indien.

Jon i fiolfabriken

2010-06-11T07:38:00.004+02:00

När de flesta av er åkte till Ransäter (gissar jag) fick jag trösta mig med att åka till ett annat roligt ställe. Ett av mina mål i Kina var att besöka en fiolfabrik. Jag hittade tidigt ett företag i Nanjing som verkade ha produktion av fioler men var lite orolig att de inte skulle låta mig komma dit. Funderade länge på hur jag skulle göra och tänkte att jag skulle behöva hjälp av en kines för att kommunicera med dem. Tre månader går fort och helt plötsligt började det bli bråttom att få till besöket. Det visade sig dock att företagets VD pratade perfekt engelska och det var inga problem att följa med till fabriken om de ändå hade ärende dit. Eftersom det bara var en vecka kvar jobbade jag lite parallellt med en annan kontakt. Bollnäsbygdens spelmanslag var här i Maj och spelade på EXPO och de fick en ordnad tur till en fiolfabrik. I tisdags svarade företaget i Nanjing att de skulle till fabriken på torsdag, dvs igår.

Det visade sig att målet var samma stad (eller village som min kontakt uttryckte det, by innebär i detta fall och med kinesiska mått 20000 invånare) som Bollnäsgänget var i. Byn har 30-40 fiolfabriker av varierande storlek och dessutom otaliga gitarrfabriker, fodralfabriker etc. Vi var i en mindre fiolfabrik samt i den största (1000 anställda och 300000 producerade fioler per år!) samt i två fodralfabriker och en gitarrfabrik. Kineserna var kanonschyssta och jag hade en person som guidade mig runt hela dagen, hon gjorde nästan inget annat. Det kostade ingenting och dessutom bjöd de på lunch.

Fabrikerna var väldigt manuella, särskilt den mindre. Det var mer som att det var många som jobbade på ett hantverksmässigt sätt och gjorde ett moment var än en automatiserad fabrik. Funktionell verkstad skulle man kalla det med produktionsplaneringsspråk. I den större fabriken (som tillverkade fioler av lite sämre kvalité, student violins och middle grade violins) var vissa moment dock automatiserade. Lock och botten grovfrästes i CNC-maskin och f-hålen brändes ut. Det senare var rätt coolt att se, 10 sekunder tog ett f-hål. Det gick otroligt fort för folk att genomföra sina moment och man kan fundera lite på vilken omsorg som läggs ner. De bättre kvalitéerna är dock väldigt snyggt utförda (det man ser men också insidan) men jag vet inte riktigt hur noga man är med plattornas tjocklekar. Dessutom sattes alla fioler ihop innan plattornas utformning var färdig. De var ganska grovt utformade på utsidan och putsades i efterhand. Det indikerar att man kanske inte är så noga med avstämning etc. En annan detalj som kineserna inte är så duktiga på är uppställningen. Jag tror inte att arbetarna spelar fiol och då förstår man nog inte hur viktig stränghöjden är för spelbarheten och stallens inpassning är inte heller perfekta.

Vad det gäller arbetsmiljön så kändes den ok, förutom en stor stress (provision per fiol) och för de som jobbade med lackning. Jag var inne i lackningsrummet i fem minuter och fick ont i huvudet. Det var spraylack som gällde och kineserna jobbade helt utan munskydd etc. Lacken låg som en dimma i hela rummet. Knappast så bra.
Det coolaste var nästan travarna med fioler. De låg i staplar som vi lägger ved. För mig kändes det också konstig att kineserna behandlade fiolerna så ovarsamt men hanterar man 25000 i månaden kanske man blir lite avtrubbad.
Det fanns gott om material i lager. Tydligen är materialfrågan ett problem för den kinesiska regeringen gillar inte att man tar mycket träd. Framför allt när det gäller basar blir det problem eftersom de kräver väldigt stora träd som har stort skyddsvärde. Ofta försöker man laminera basarnas baksidor istället för att ta hela träbitar. Träet kommer från norra Kina eller från sydvästra kina (Sichuan kanske) eller så importerar man. Vissa kunder vill ha europeiskt trä.
Jag kanske skriver mer om fabriken senare, nu är det lite stressigt eftersom vi åker från Kina på måndag och mycket ska fixas innan det. Tog en del videoklipp som jag ska sätta ihop. Vågar nog inte publicera på YouTube utan tillstånd men jag kanske kan lägga upp det i en lösenordsskyddad del på resoneramera.se eller liknande. Här finns dock en film från CCTV

Mohte = Mohte

2010-06-05T06:12:00.004+02:00

Mats har hört av sig igen och misstänker att den Mohtefiol som beskrivs i Fataburen från 1921 är just den som han äger. Har läst någonstans (tror att det var i Fryklunds skrifter och i artikeln av Lars Söderström) att fiolen ska vara flyttad från Nordiska museet till Musikmuseet men när jag besökte det sistnämnda kunde ingen Mohtefiol hittas. Måste kolla igen med Musikmuseet och se vad de säger. John Nordlund är i alla fall Mats släkting. Fiolerna är dessutom från samma år och det hela verkar stämma väldigt bra. Kul hur som helst att vi nu vet var fiolen finns och att den nu är fotograferad och dokumenterad.

Ny resonansfiolsblogg

2010-05-31T04:40:00.001+02:00

Jag har fått sällskap av en till bloggare som skriver om sitt projekt att bygga om en vanlig fiol till en dubbeldäckare. Blir nog spännande att följa.

Mohte + Bulan = sant?

2010-05-28T08:14:00.002+02:00

När det nu dykt upp en ombyggd dubbeldäckare är det så klart intressant att ställa sig frågan var originalhalsen finns. Det finns ju en känd dubbelplanshals ("Bulan" i Växjö) och det första man kan fråga sig är om den på något sätt hör ihop med denna Mohtefiol. Spontant skulle jag säga nej. Om man jämför dessa två foton ser färgen i lacken väldigt annorlunda ut och även om det delvis kan bero på olika ljusförhållanden vid fotograferingen så kommer jag ihåg Växjöhalsen som ganska mörk medan Mohtefiolen ser gulbrun ut.

Ett annat alternativ är så klart den andra Mohtefiolen som finns på Musikmuseet i Stockholm. Den har jag inte sett så jag kan inte dra några slutsatser om det. Måste åka dit och kolla när jag kommer tillbaka till Sverige.

En tredje fråga som jag funderat på är värde. Jag är inte så bra på fiolvärdering och vet inte vad en Mohte från 1736 kan vara värd. Det vore också intressant att veta om värdet skulle gå upp eller ner om man halsade om fiolen och återställde den till en dubbeldäckare. Det skulle kunna ske genom att man hittade originalhalsen eller gjorde en rekonstruktion. Antagligen sjunker marknadsvärdet för att fler personer vill ha en vanlig fiol än en resonanssträngad. Eller har jag fel?

Ny dubbeldäckare utan resonanssträngar

2010-05-19T08:18:00.005+02:00

Vad var då detta för skum rubrik? Jo jag har ju misstänkt länge att det finns flera instrument som en gång i tiden haft resonanssträngar men där halsen bytts ut mot en standardhals. På Musikmuseet i Stockholm finns ju en sådan fiol byggd av Johan Georg Mohte, Ängelholm. Härom dagen fick jag ett mail från Mats i Härnösand. Han hade hittat www.resoneramera.se och plötsligt förstått vad de lustiga märkena vid stränghållarknappen på en av hans fioler var för något.

Detta är ännu en fiol av Johan Georg Mohte och den är byggd samma år (1736) som den som ska finnas på musikmuseet (som jag inte sett). Det är ett mycket fint instrument med vacker intarsia i kanten. Mats hävdar att tonen är bra och att fiolen svarar snabbt efter att han sett till att spela igång instrumentet. Fiolen har några målade dekorationer på botten vid hörnen och vid halsinfästningen som är ganska lika Hans Ekborgs instrument (här och här). Fler bilder finns på resoneramera.se men jag har så långsamt internet att jag inte orkar ladda upp dem här också.

Det här stärker så klart min hypotes om att det bör finnas fler dubbeldäckare eller andra resonanssträngsfioler ute i landet. Det är bara ut och leta med ljus och lykta!

Back on track

2010-05-19T08:14:00.002+02:00

Jag är fortfarande i Kina där blogspot är blockat och därför har det varit lite svårt att fortsätta blogga. Nu har jag dock tröttnat på the Great Firewall och fixat ett VPN-konto så jag kan göra vad jag vill på nätet. Har fått lite intressanta nyheter om svenska resonanssträngsfioler som jag tänkte dela med mig av. Hoppas att ni inte tröttnat av den långa väntan.

Bloggpaus

2010-02-14T13:45:00.003+01:00

Som tidigare nämnts är jag på långresa. Just nu i Indien. Blir nog sparsmakat med uppdateringar här om inte ni bidrar med lite nyheter. Ni som är intresserade kan kolla min reseblogg http://reseblogg.resoneramera.se

Ombygge

2010-01-16T18:30:00.001+01:00

Gösta har skicka har skickat några bilder på en fiol som han byggde om till dubbeldäckare på det tidiga 90-talet. Eftersom det var svårt att stämma har han låtit den hänga på väggen större delen av tiden sedan dess men nu kanske finstämmarinstallation av Hardestammodell är på gång och då kanske det blir mer spelat. Intressant med detta instrument är att halsen inte är bytt utan det är skruvlådan som byggts om vilket borde minimera arbetsinsatsen. Frågan är hur många dubbeldäckare som byggdes/byggdes om i vågen efter Kärleksfiol? Fortsätt gärna att skicka bilder!

Viola d'amore

2010-01-14T11:07:00.002+01:00

Kalle Kallin tipsade om den här viola d'amoren. Intressant lösning med resonanssträngarna. Ser lite ut som en blandning av fiol och cittra. Kanske kunde utveckla det hela så att man har tre ackord som man kan slå an och på så sätt kompa sig själv i enkla låtar...

2010

2010-01-01T21:15:00.000+01:00

Om jag spanar tillbaka på detta inlägg som var en framåtblick inför 2009 kan jag konstatera att jag betat av några av målen som jag satte upp.

Det blev lite dåligt med resorna och Göteborgsfiolen återstår fortfarande att undersöka. Dessutom börjar jag fundera på om det inte är dags att åka tillbaka till Musikmuseet i Stockholm för att fota mer där och mäta. Dessutom såg jag ju inte Mohtes fiol sist (den med bytt hals). Jag tänkte sätta ihop en checklista för vad som bör mätas och fotas då jag har tillfälle att se en resonanssträngsfiol i verkligheten. Kanske lägger upp listan på bloggen för att få input från er.
Det finns mer att gräva i på Statens musikbibliotek, Daniel Fryklunds samlingar kan man lägga några timmar på och kartoteket med museiinstrument i Sverige har jag fortfarande inte sett. Vore ju kul om det dök upp några fler resonerare som jag kan skriva om. Tyvärr har spelmannenartikeln ännu inte gett något, kanske beror detta på att den rätta versionen med bilden på stiften vid stränghållarknappen inte var med i tidningen.
2010 kommer dock (tyvärr för bloggens del) att präglas av att jag inte är i Sverige under våren. I februari åker jag till Indien några veckor och sedan vidare till Kina i dryga tre månader. Där kan det bli lite svårt att bedriva undersökningar om svenska resonanssträngsfioler men om ni skickar info kan jag förhoppningsvis komma åt blogghotellet (får se hur den kinesiska nätcensuren beter sig) och ladda upp saker. Tanken är att jag ska vara mesta tiden i Nanjing där min sambo ska plugga. Har kollat upp att det finns en fiolfabrik i just Nanjing, vore ju fantastiskt roligt om man kunde få göra ett studiebesök. Om det är möjligt tänkte jag eventuellt köpa en halvfärdig fiol och göra en egen hals till denna.
Fördelen med att jag åker bort är att jag måste söka nytt jobb till hösten, då kanske det uppstår en period med lite mer tid för undersökningar innan jag börjar jobba igen.

Nyårskrönika

2009-12-31T17:37:00.003+01:00

Tänkte att jag skulle sammanfatta 2009, det andra året i denna bloggs historia. Året har väl präglats av att det har varit svårare att gräva fram material. Det finns fortfarande en hel del saker att undersöka men många av de lättaste projekten som har gått att få fram via internet eller telefon klarade jag av redan 2008. Ska jag komma längre i framtiden är det nog dags att börja röra på sig och fysiskt besöka lite museer etc. Hur som helst, några nyheter blev det i alla fall under året:

I januari mailade Göran i Norberg några bilder på den dubbeldäckare (och här) som han hittat på auktion i Västmanland. Ett lite annorlunda instrument med andra lösningar än övriga fioler i kategorin. Instrumentet har snäcka, som till skillnad från övriga fioler var fäst i skruvlådans övre våning och fiolen har dessutom en intressant "lucka" på skruvlådans baksida.
I februari sjösattes resoneramera.se med syftet att vara en samlingsplats för bilder och info om resonanssträngsfioler. Det finns mycket som kan göras för att förbättra sidan och det kommer förhoppningsvis senare. Ska försöka förbättra strukturen och fixa lite bättre texter. Detta arbete har redan påbörjats men all info har inte laddats upp ännu.
Via Pelle Björlert fick jag bilder på "Göteborgsfiolen" och kunde genom dessa konstatera även vem som byggt "Tuppen", nämligen Hans Ekborg i Örkelljunga. Pelle skickade också bilder på en 6-strängad dubbeldäckare från Östergötland byggt av Johan Spetts.
I juni samlades ett gäng bloggläsare och resonanssträngsentusiaster på Ransätersstämman. Skoj att se instrument i verkligheten som jag endast beskådat på bilder. Vi kunde dock snabbt konstatera att det var en ganska dålig idé att ha resonanssträngsfiolträff utomhus på tidernas kallaste Ransätersstämma. På fredagen satt jag, min sambo och några kompisar i tältet och drack glögg samt eldade stormkök i värmesyfte, burr.
Ett lite mer misslyckat projekt under året var att kartlägga förekomsten av resonanssträngsfioler på tavlor. Jag gick igenom Statens musikbiblioteks bildarkiv så gott det gick men hittade inget jättespännande. Dessutom var jag i Härlövs kyrka för att titta på några Pehr Hörberg-målningar och även om de inte visade standardfioler rörde det sig inte heller om några resonerare. Enligt Magnus Gustafsson ska det finnas en bild på en 12-strängad fiol målad av Hörberg men jag har inte lyckats leta rätt på den. Däremot finns ju denna bild av just Hörberg som visar ett instrument med samma intarsia i greppbräda och stränghållare som vissa dubbeldäckare har.

Nu ska jag gå på fest men jag återkommer imorgon med en spaning om det nya året!

Julklappstips

2009-12-23T15:45:00.004+01:00

Får önska er alla en riktigt God Jul! Här kommer ett sista minuten-julklappstips till från Eva Johansson och Kalle Kallin som kan vara bra att slänga upp på önskelistan. Det rör sig om tandläkarborrar som är bra vid fiolbygge, särskilt vid montering av tänder . Jag är inte hundra på att jag ser var borren är på den övre bilden men det kanske Kalle kan förklara i kommentarerna. Om inte annat är det ju en fin bild på en verkstad! Även på den nedre bilden är det lite svårt att se detaljerna, hur stort är egentligen borrhuvudet? Får det plats i ett lejongap?

Wäringen

2009-12-16T20:12:00.000+01:00

Eva Johansson fortsätter med sin höga produktionstakt och är nu klar med ännu en dubbeldäckare, den första med 8 resonanssträngar om jag minns rätt. Detta är en kopia av "Bulan". Såg utkasten till halsen i somras och nu är det alltså klart. Ser fram emot att prova. Eva, hur har du monterat tänderna? Och vad är tungan gjord av?

Mer om spelmannenartikeln

2009-12-15T10:56:00.002+01:00

Tyvärr verkar det som att fel version av artikeln har publicerats i tidningen. Hade tydligen kommit ihåg att skicka med en bild på resonanssträngspiggarna och en bättre bild på "Tuppen". Vet ej ännu om texten blev rätt men har för mig att jag inte ändrade så mycket till sista versionen. Hur som helst kan ni ladda ner artikeln som pdf från http://www.resoneramera.se/ (Den finns som länk i högerkolumnen på alla sidor).

Spelade förresten på en Johan Öberg-fiol från 1763 i söndags. Det var kul att se den och den lät ganska bra. Inropad för några hundra på en auktion för några decennier sedan. Undrar vad den kan vara värd idag?

Spelmannenartikeln

2009-12-13T23:37:00.002+01:00

Några av er kanske har sett artikeln i spelmannen som kom i veckan. För er som inte har tidningen ska jag lägga upp artikeln i pdf-format på resoneramera.se . Gör det imorgon. Förhoppningsvis kan artikeln leda till några heta tips om fler resonanssträngsfioler som folk i stugorna känner till. Tyvärr glömde jag skicka med en bild på piggarna runt stränghållarknappen som jag uppmanar folk att hålla utkik efter. Får lägga in en sådan på startsidan på resoneramera.se

Rosen

2009-12-02T16:24:00.004+01:00

Här kommer lite bilder på Anders Noruddes senaste alster. En viola d'Amore med en ros istället för snäcka/huvud. Det är nog inte något som jag sett tidigare.

Hardingfela av Gunnar Helland

2009-11-18T19:07:00.001+01:00

I kommentarer på förra inlägget efterfrågades bilder på en Hardingfela av Gunnar Helland som ägts av Magnus Olsson i Arvika. Här kommer de och vi kan tacka Anders Norudde för dem.

Harding med bengreppbräda

2009-11-05T18:22:00.001+01:00

Här kommer bilden på den i förra inlägget nämnda hardingfelan med bengreppbräda. Såg också en intressant detalj på Göra-felan i förra inlägget. Den ser ut att ha en rosett strax nedanför greppbrädan. Detta borde väl indikera influenser från Viola d'Amore snarare än hardingfelan. Jag kan i alla fall inte erinra mig någon hardingfela med rosett. Göteborgsfiolen har en målad rosett men annars har jag inte sett några andra svenska resonanssträngade fioler med sådan.

Foto: Ulf Karlsson

Göran Andersson

2009-11-02T21:52:00.000+01:00

Anders Norudde skickade en del bilder på en resonanssträngad fiol som byggts av den värmländske fiolbyggaren Göran Andersson från Visnum (1868-1939). Fiolen har fyra resonanssträngar och tydligen experimenterade Göra en hel del med resonanssträngar. Frågan är var han fick inspiration ifrån, var det från Hardingfelor eller från äldre svenska instrument? Han verkade ju i en period då det finns få andra belägg för resonanssträngsfioler har byggts, efter 1700-talsvågen men långt före 70-talsvågen. På denna fiol har han gjort halsen som är ditsatt på en befintlig fiolkropp. Intressant är att notera huvudet, som inte liknar någonting annat jag sett. Vad är det för djur? Resonanssträngarnas översadel verkar ha varit gjord av en mässingstråd som nu är bortklippt. Resterna kan dock beskådas på sidan. Älgbensgreppbrädan är tuff. Anders Norudde har gjort en sådan till en Hardingfela. Den var extremt lätt, mycket tack vare den tunna bengreppbrädan.

St Lars

2009-10-19T16:35:00.001+02:00

I samband med Linköpingsfestivalen förra helgen så var jag i St Larskyrkan och studerade några målningar av Pehr Hörberg. Ni kommer väl ihåg dem i Härlövs kyrka? De var lite av en besvikelse eftersom inga fioler hade fler än fyra skruvar och bilderna i St Lars visade inga fioler över huvud taget. En eller två gambor eller liknande kan man se på bilderna. Mest spännande var nog mannen med säckpipan.

Ska försöka ta tag i riksinventeringen snart. Hoppas kunna hitta något bra datum att besöka musikmuseet under hösten.

Omsträngat!

2009-10-07T17:23:00.001+02:00

Nu har jag strängat upp min fiol med en ny stränghållare och nytt stall. Det blev bra och det var mycket lättare att få rätt placering på resonanssträngarna när jag hade ett gammalt stall att utgå ifrån. Stränghållaren blev också bra och det är gott om plats för resonanssträngarna. Aningen för kort avstånd mellan finstämmarna och stallet. Kom inte på förrän i efterhand att jag skulle gjort en ännu kortare stränghållare. Ville inte förkorta denna i efterhand då jag skulle behöva fila bort intarsian. Ja, ja, det får gå.

Jag filade spår i resonanssträngsskruvarna för att få mindre diameter och därmed lägre "utväxling" vid stämning. Det blev nog bra men är lite svårt att säga än. Använde denna gång gitarrsträngar vilket var både bra och billigare. I och med att de lägsta resonanssträngarna är lite tjockare så är spänningen lite högre och strängarna sitter lite hårdare i skruvlådan vilket borde göra att de inte stämmer om sig lika lätt. Jag upplevde tidigare att det var de lägsta resonanssträngarna som stämde om sig.

Nu återstår att fixa finstämmarna vilket jag tänkte göra ikväll så att fiolen är spelbar till Linköpingsfestivalen i helgen. Sedan tror jag att jag ska göra ett hakstöd eftersom de jag har inte passar eller täcker för mycket av stränghållarens intarsian. Eventuellt gör jag en tunga till lejonhuvudet och om jag orkar kan jag tänka mig att lägga in tulpanintarsia även i greppbrädan. Det sistnämnda är det dock osäkert om jag ger mig på.

Algerisk dubbeldäckare

2009-09-29T18:26:00.001+02:00

I en kommentar på detta inlägg så fick jag ett tips om att den algeriske musikern Akim El Sikameya verkar spela på en viola d'amore med skruvlåda i två plan. Jag har spanat in några videofilmer med Akim och där ser man att fiolen har fem spelsträngar och sex resonanssträngar. Kommer ni ihåg Indradeeps instrument? Akims variant ser ut att vara ganska lik Indradeeps. Jag ska försöka få tag i Akim och kolla var instrumentet kommer ifrån, kan det vara samma byggare? Intressant är att Akim håller instrumentet som en gamba eller cello och alltså inte under hakan.

Stränghållare

2009-09-26T19:22:00.001+02:00

Här kommer några bilder på min stränghållare, några ser lite muppiga ut eftersom jag försökte göra bakgrunden blekare vilket resulterade i att några skuggor blev skarpare och intarsian ser gulare ut. Hoppas att designen kommer att funka. Tyvärr är det väl lite svårt att veta innan jag strängat upp. Testerna har dock så här långt varit lovande, eller är det någon som har tips? De silvriga finstämmarna ska bytas ut mot svarta alternativt färgas.

Stränghållare och spelning

2009-09-23T22:01:00.003+02:00

Stiltje länge nu på grund av bristande inflöde på nyheter. Då får man ta till det som med polistermer betecknas inre spaning, dvs efterforskningar i egna register (i detta fall mitt bildarkiv). Jag har ju byggt en stränghållare (bilder kommer inom kort) som snart ska monteras (eftersom det tar så lång tid att stränga upp alla resonanssträngarna har jag inte velat byta stall och stränghållare eftersom jag riskerar lång tid då fiolen ej är tillgänglig) och idag fick jag syn på en intressant detalj på "tuppens" stränghållare. Det ser ut som om den är limmad av fyra olika ribbor vilket så klart gör det lättare att fixa inläggningarna. Lite fusk och inte lika snyggt men antagligen effektivt. Frågan är om hållfastheten försämras jämfört med en solid stränghållare med inlagda detaljer av horn.

Om någon läsare är i Stockholm på fredag kan ni alltid svänga förbi skeppis. Blå Bergens Borduner med bl.a. Anders Norudde spelar där och jag och min sambo spelar i pausen. Efter detta kommer jag nog försöka stränga om fiolen så jag hinner få den spelbar till Linköpingsfestivalen.

Spelmannenartikeln

2009-09-11T21:11:00.000+02:00

Artikeln jag skrivit verkar inte komma med i nästa Spelmannen utan i årets sista nummer som kommer i december. Får se om jag fått fram någon ny info till dess som jag kan få med.

Ekor Anders

2009-09-08T22:12:00.001+02:00

Det har varit lite stiltje här på bloggen ett tag. Har skrivit ihop en artikel som kommer med i nästa nummer av spelmannen. Inte så mycket nytt för trogna läsare av bloggen men artikeln innehåller en uppmaning om att hålla utkik efter fioler med resonanssträngar eller fioler som ser ut att kunna ha haft resonanssträngar. Får väl se om det ger något.

Jag såg svenska dialektmysterier igår kväll. Det var del fyra som handlar om Dalarna och Limamål. I programmet får man se ett klipp med Ekor Anders. Det ser ut som Anders spelar på en Hardingfela. Varför gör han det kan man då undra? Och var kommer klippet ifrån? Någon som vet?

Uppdatering:
Om man googlar "Ekor Anders" + Hardingfela får man bl.a. träff på en en pdf som Anders Rosén skrivit ihop. Där står det att Ekor Anders fick en hardingfela av Simon Simonsson och att han gillade att spela på den eftersom den påminde honom om hur fiolerna lät förr i tiden.

Rosning

2009-08-28T19:17:00.000+02:00

I samband med att Pelle Björnlert skickade bilder på Göteborgsfiolen i maj så skrev jag lite om det instrumentets målade utsmyckningar, det som på Hardingfelor kallas rosing (vilket bör bli rosning på svenska). Göteborgsfiolen har ganska omfattande rosning, mer än på någon annan svensk resonanssträngad fiol som jag sett. Letade upp lite bilder på den andra fiolen som Hans Ekborg byggt, den som jag kallat för "Tuppen". Här kan man se att rosningen är ganska lik på båda dessa fioler, förutom då de stora målningarna på locket. Var inspirationen till detta kommer ifrån är oklart, kanske från Norge, kanske någon annanstans ifrån. Egentligen borde man undersöka centraleuropeiska resonanssträngsinstrument för att se hur vanligt det varit där. Ingen av de Tielke-instrument som jag har på bild har denna typ av utsmyckningar.

Mer riksinventering

2009-08-20T19:21:00.000+02:00

Materialet ska tydligen finnas i form av ett kartotek på Musikmuseet i Stockholm. Får försöka hitta en tid och pallra mig dit och leta. Erfarenheter från kartotekletande på Statens Musikbibliotek samt letandet i Fryklunds samlingar säger att man behöver ganska lång tid på sig. Riksinventeringen ska enligt artikeln innehålla ett tusental instrument och jag vill gärna hinna gå igenom alla

Riksinventeringen av äldre svenska musikinstrument

2009-08-19T20:08:00.000+02:00

Fick tips om denna artikel (i pdf-format). Den handlar om en inventering som gjordes av alla instrument på länsmuseer, andra museer samt en del hembygdsgårdar i slutet av 70-talet. Materialet verkar minst sagt intressant och jag håller på att kolla upp hur man kan ta del av det. Kanske kan det dyka upp lite fler fioler som är intressanta! Vi håller tummarna.

Tunga på Karlshamnsfiolen?

2009-08-15T19:57:00.000+02:00

Har Karlshamnsfiolen haft tunga? Kolla och bedöm själva!

Infästning av halsen

2009-08-12T18:40:00.000+02:00

Kolla på halsinfästningen. Den ser ju extremt klen ut. Jag glömde försöka se hur infästningen ser ut på insidan när jag studerade fiolen. Misstänker att den liknar "Bulans" infästning där halsklacken är förlängd och fortsätter längs botten.

Lyckades också ta en hyfsad bild på strängkanalen under greppbrädan.

Intarsian på Karlshamnsfiolen

2009-08-08T12:27:00.001+02:00

Här kommer lite detaljstudier på Karlshamnsfiolens intarsia.

Jag tycker att avslutningen på greppbrädan är stilig. Funderar på att korta min greppbräda eftersom jag tror att den dämpar resonanssträngarna lite. Åtminstone upplever jag mer klang när jag spelar helt utan greppbräda. Om jag kortar den kan jag ju forma nederkanten enligt nedan.

Härlövs kyrka

2009-08-04T17:50:00.001+02:00

Nu är jag tillbaka efter lite semester. Var bland annat på en tripp till Småland och hann med en hel del. Framför allt träffade jag resonansfiolsentusiaster och testade fioler. Provade Pelle Björnlerts och Anders Törnqvists Kårefioler och tre av Eva Johanssons resonerare. Kul att testspela dessa och de var mycket olika. Anders Törnqvists dubbeldäckare var mycket mjuk och det kändes nästan som att spela på en Hardingfela. Pelle Björnlerts var lite svårflirtad men resonanssträngarna klingade väldigt mycket. Mycket mer än mina och det är något jag måste undersöka orsaken till. Evas fioler var mer lika min fiol i egenskaper tyckte jag, en av dem har hon stämt i GCGD och på den spelar hon bara i C-dur (med Silverbasharpa).

Utöver detta var jag ju i Karlshamn samt besökte den pittoreska kyrkan i Härlöv utanför Alvesta. Hade fått ett tips om att det ska finnas målningar av Pehr Hörberg föreställande resonansfioler. Så var väl inte riktigt fallet. Åtminstone kunde jag inte se några resonanssträngar. Däremot var fiolerna inga standardfioler utan snäckor var utbytta mot människohuvuden och greppbrädor hade lite speciella utsmyckningar. Bilderna liknar Pehr Hörbergs utsmyckningar i S:t Larskyrkan i Linköping. Ska kolla närmare på dessa vid nästa besök i Linköping, blir säkert 9-10 oktober på folkmusikfestivalen.

Karlshamn - förtydligande

2009-07-22T14:54:00.004+02:00

Det var ju lite svårt att mäta mensur på Karlshamnsfiolen eftersom det inte fanns något stall och fiolen inte var uppsträngad. Jag mätte därför avståndet mellan jacket i f-hålet och översadeln. 300 mm är ju väldigt kort. Kanske har stallet stått längre bak än vad markeringen på f-hålet indikerar.

Dessutom försökte jag läsa etiketten i fiolen. Petter Jönsson har ju angivits tidigare. Lappen var som brukligt svårläst och jag kan inte säga om det stod Jönsson eller Jonsson. Etikettens text löd alltså:

Petter Jönsson
Fermanstorp
Nättraby Socken
1846

Karlshamn

2009-07-21T21:16:00.000+02:00

Jag var på Karlshamns museum idag för att kolla på fiolen som finns där. Fiolen var i dåligt skick, såväl botten som lock höll på att lossna från sargen och sargen är trasig på ett ställe. Fiolen verkar sakna klossar helt, något som jag inte sett på de kort jag har sedan tidigare. Halsinfästningen ser mycket skör ut och den verkar inte vara infäst i en överkloss utan konstruerad på det gamla sättet. Såg inte riktigt om det var en förlängning av halsfoten som gick längs botten eller inte. Greppbrädan var av barocktyp med kil. Bilder kommer men det dröjer till jag kommit hem efter Korröfestivalen. Här är några mått:

Corpus: 353 mm
Totallängd: 602 mm
Mensur: 300 mm
Sarghöjd: 28 mm
Största bredd: 202 mm
Bredd vid översadel: 25 mm
Längd greppbräda: 192 mm

Ny viola d'Amore av Kalle Kallin

2009-07-20T11:49:00.001+02:00

Här kommer lite bilder. Snyggt instrument och snygg lack tycker jag

Annan Spettsfiol

2009-07-14T16:08:00.004+02:00

Här är bilder på en annan fiol av Johan Spetts. Det är en vanlig fiol byggd 1830 med nummer 70. Det skiljer alltså dryga 30 år mellan denna och fiolen med 6 understrängar. Hur lika tycker ni att fiolerna är? F-hålen skiljer mycket mellan exemplaren men det kan ju bero på att det är så lång tid mellan fiolerna.

Låtfiol av Kallin

2009-07-02T19:07:00.000+02:00

Kalle Kallin har skickat lite bilder på en låtfiol (med 2 understrängar) som hans far Uno började bygga och som Kalle har färdigställt. Blir nog lite stiltje här ett tag eftersom det är stämveckan i Dalarna nästa vecka.

Grattis Per-Olof Moll!

2009-06-29T11:58:00.003+02:00

Fick just reda på att Per-Olof Moll, flitig bloggläsare och resonanssträngsfiolsentusiast (:-)), fått Zornmärket i guld under helgen. Stort grattis!

Mer om Johan Spetts och fiolen med 6 resonanssträngar

2009-06-18T20:35:00.001+02:00

Här kommer lite fler upplysningar utifrån Anders Törnqvists anteckningar från hösten 1980:

Fiolen uppges vara ljus, ha kortare hals än vanligt, stränghållare i horn och äldre typ av stämskruvar. En fiolmakare vid namn Ludvig Gillner har strax före Anders besök renoverat fiolen. Tidigare under sina yrkesverksamma år har han träffat på två ytterligare fioler av Spets. Dessa var vanliga fioler och de var lite smala och mörka. Detta skulle ju kunna stödja Per Hardestams tes (se kommentar på förra inlägget) om att kroppen och halsen inte är tillverkade vid samma tid (förutsatt att Spets använt ungefär samma lack på sina byggen).

Ägaren berättar dock att hon tror att Spets tillverkat fiolen åt hennes farfar, som var född 1842 och ägare till en gästgivargård utanför Linköping. Han ska då ha varit 17 år då Spets tillverkade fiolen. Om fiolen är specialbeställd åt honom och eftersom den ska ha legat på en vind på gästgivargården som gått i släkten sedan dess borde detta betyda att halsen inte har bytts ut. Ägaren var dock inte helt säker på att fiolen verkligen tillverkades direkt åt hennes farfar.

I anteckningarna finns också en avskrift av en inskrift (:-)) i en fiol som finns på Länsmuseet i Linköping. Denna är "Förfärdigad af Johan Spetts uti Styra år 1861 nr 654". Alltså ett extremt högt löpnummer. Kan man över huvud taget tillverka 654 fioler under en livstid? Spetts föddes 1789 och detta innebär att han måste byggt 9 fioler per år från födelsen. Räknar man bort femton år blir det 11,5 st. Spetts ska dessutom ha varit avskedad livgrenadjär så han lär ju ha haft några yrkesverksamma år i militären då han antagligen inte kunnat bygga fioler.

Glad midsommar!

Dubbeldäckare med 6 resonanssträngar

2009-06-12T21:14:00.001+02:00

Pelle Björnlert och Anders Törnqvist undersökte förekomsten av fioler med resonanssträngar i Östergötland under 70-talet. Jag har fått bilder på ytterligare en fiol som Pelle fotade på 70-talet. Det gäller en dubbeldäckare med 6 resonanssträngar som enligt uppgift byggts 1859 av en Johan Spetts (Spets,Spetz?) i Styra utanför Skänninge. Fiolen har gått i en släkt i Linköpingstrakten i ett antal generationer och den byggdes som beställningsjobb till en anfader i denna släkt. Johan Spetts ska ha varit en ganska produktiv fiolbyggare som ursprungligen varit verksam i det militära men sedan fått sparken. Mer uppgifter om honom är på väg till mig med posten, då kommer mer info.

Fiolen har precis som Norbergsfiolen snäcka istället för ett huvud men på Spetts fiol är snäckan fäst i den nedre stämskruvsvåningen och inte i den övre. Skruvlådans kant är rak och har inte samma form som de flesta andra dubbeldäckare. Byggdatumet är ju sent och det är endast Karlshamnsfiolen som också byggts under 1800-talet. Kanske var det så att resonanssträngsfiolerna började byggas av proffsbyggare under 1700-talet och att amatörer (Som Spetts och Petter Jönsson i Nättraby) fortsatte att bygga sådana till spelmän ur de folkliga lagren under 1800-talet. Jag tycker att snäckan ser ganska grov ut, inläggningsådern ser ut att vara målad och hantverket verkar av bilderna att döma vara ok men inte av mästarklass. Målningarna på locket är gjorda av den person som ägde fiolen när bilderna togs (vilket man kan tycka är synd) och det är alltså ingen parallell till Göteborgsfiolen.

Ransäter

2009-06-08T18:58:00.003+02:00

Tack för en trevlig resonansfiolsträff i helgen, ni som var där! Kul att se alla instrument i verkligheten efter att bara ha sett dem på bild. Synd bara att vädret var lite olämpligt för fioler med många strängar. Vem vet, träffen kanske kan bli en stående aktivitet under Ransäterstämman?

Uppdaterad: Fick lite bilder från Kalle Kallin