Rosning

I samband med att Pelle Björnlert skickade bilder på Göteborgsfiolen i maj så skrev jag lite om det instrumentets målade utsmyckningar, det som på Hardingfelor kallas rosing (vilket bör bli rosning på svenska). Göteborgsfiolen har ganska omfattande rosning, mer än på någon annan svensk resonanssträngad fiol som jag sett. Letade upp lite bilder på den andra fiolen som Hans Ekborg byggt, den som jag kallat för "Tuppen". Här kan man se att rosningen är ganska lik på båda dessa fioler, förutom då de stora målningarna på locket. Var inspirationen till detta kommer ifrån är oklart, kanske från Norge, kanske någon annanstans ifrån. Egentligen borde man undersöka centraleuropeiska resonanssträngsinstrument för att se hur vanligt det varit där. Ingen av de Tielke-instrument som jag har på bild har denna typ av utsmyckningar.

Mer riksinventering

Materialet ska tydligen finnas i form av ett kartotek på Musikmuseet i Stockholm. Får försöka hitta en tid och pallra mig dit och leta. Erfarenheter från kartotekletande på Statens Musikbibliotek samt letandet i Fryklunds samlingar säger att man behöver ganska lång tid på sig. Riksinventeringen ska enligt artikeln innehålla ett tusental instrument och jag vill gärna hinna gå igenom alla

Riksinventeringen av äldre svenska musikinstrument

Fick tips om denna artikel (i pdf-format). Den handlar om en inventering som gjordes av alla instrument på länsmuseer, andra museer samt en del hembygdsgårdar i slutet av 70-talet. Materialet verkar minst sagt intressant och jag håller på att kolla upp hur man kan ta del av det. Kanske kan det dyka upp lite fler fioler som är intressanta! Vi håller tummarna.

Tunga på Karlshamnsfiolen?

Har Karlshamnsfiolen haft tunga? Kolla och bedöm själva!

Infästning av halsen

Kolla på halsinfästningen. Den ser ju extremt klen ut. Jag glömde försöka se hur infästningen ser ut på insidan när jag studerade fiolen. Misstänker att den liknar "Bulans" infästning där halsklacken är förlängd och fortsätter längs botten.

Lyckades också ta en hyfsad bild på strängkanalen under greppbrädan.

Intarsian på Karlshamnsfiolen

Här kommer lite detaljstudier på Karlshamnsfiolens intarsia.

Jag tycker att avslutningen på greppbrädan är stilig. Funderar på att korta min greppbräda eftersom jag tror att den dämpar resonanssträngarna lite. Åtminstone upplever jag mer klang när jag spelar helt utan greppbräda. Om jag kortar den kan jag ju forma nederkanten enligt nedan.

Härlövs kyrka

Nu är jag tillbaka efter lite semester. Var bland annat på en tripp till Småland och hann med en hel del. Framför allt träffade jag resonansfiolsentusiaster och testade fioler. Provade Pelle Björnlerts och Anders Törnqvists Kårefioler och tre av Eva Johanssons resonerare. Kul att testspela dessa och de var mycket olika. Anders Törnqvists dubbeldäckare var mycket mjuk och det kändes nästan som att spela på en Hardingfela. Pelle Björnlerts var lite svårflirtad men resonanssträngarna klingade väldigt mycket. Mycket mer än mina och det är något jag måste undersöka orsaken till. Evas fioler var mer lika min fiol i egenskaper tyckte jag, en av dem har hon stämt i GCGD och på den spelar hon bara i C-dur (med Silverbasharpa).

Utöver detta var jag ju i Karlshamn samt besökte den pittoreska kyrkan i Härlöv utanför Alvesta. Hade fått ett tips om att det ska finnas målningar av Pehr Hörberg föreställande resonansfioler. Så var väl inte riktigt fallet. Åtminstone kunde jag inte se några resonanssträngar. Däremot var fiolerna inga standardfioler utan snäckor var utbytta mot människohuvuden och greppbrädor hade lite speciella utsmyckningar. Bilderna liknar Pehr Hörbergs utsmyckningar i S:t Larskyrkan i Linköping. Ska kolla närmare på dessa vid nästa besök i Linköping, blir säkert 9-10 oktober på folkmusikfestivalen.