Greppbrädans rundning

Oj vad länge sedan det var jag bloggade. Har haft lite att göra och har inte heller kommit igång med byggandet men jag ska ta tag i det snart.

Har funderat lite på hur rundade greppbrädorna på dubbeldäckarna var. Var de platta som på hardingfelan eller liknade de mer fiolernas greppbrädor? Det avgör ju lite vilken spelstil som använts, bordunspel eller enkelsträngsspel. Tyvärr har jag lite dåligt med bilder som visar just denna detalj. Det är ofta mycket man inte tänker på vid fotograferingstillfället. Håller på att göra en checklista för att jag inte ska glömma att ta relevanta foton och mått när jag undersöker museiinstrument. Jag laddar upp den snart så får ni vara med och tycka till.

Här är två bilder på "Tuppen" där man kan ana greppbrädans rundning och även stallet. Stallet behöver inte vara original men det ger ju en fingervisning om hur greppbrädans form är eftersom stallet är utformat efter den. Jag tycker att det ser ut som att greppbräda och stall är plattare än på en fiol men rundare än på en harding. Någon form av mellanting alltså. Stall och greppbräda på min fiol är också någon form av mellanting mellan harding och vanlig fiol men jag funderar på att göra ett ännu plattare stall och en plattare greppbräda denna gång. Tanken är att instrumentet ska bli mer hardinglikt. Intressant på bilden ovan är att greppbrädan ser extremt tunn ut. Borde bidra till en låg vikt på instrumentet.

Greppbräda och halsvinkel

Jag har analyserat ritningen över "Bulan" för att utreda vad jag egentligen gjorde för förändringar när jag byggde min första fiol. Den stora skillnaden är nog att det tillkommer en greppbräda (finns ingen bevarad för "Bulan") och vid mina tester i datorn räknade jag med en standardgreppbräda. I verkligheten gjorde jag en greppbräda som är tunnare för jag ville inte få för stor höjd där man håller fiolen. Greppbrädan har en kanthöjd på 3 mm istället för 5 mm. Vid inpassningen av halsen måste jag ha måttat ut en stallhöjd som jag bedömde var för låg och därför ökade jag halsvinkeln. Nu måste jag alltså bestämma mig för vilken typ av greppbräda jag ska ha. Det är svårt att bedöma hur tjock "Bulans" greppbräda kan ha varit och hur hög stallhöjd denna gett. Det man kan säga definitivt utifrån ritningen är att "Bulans" halsvinkel gör att halsens överkant vid översadeln hamnar 4,5 mm över linjen som går längs lockets undersida jämfört med 1 mm för min fiol. Riktar jag upp den nya fiolen 3,5 mm och behåller samma greppbräda så visar mina datorsimuleringar att stallhöjden bör bli cirka 30,5 mm. Är detta för lågt? Någon som har några erfarenheter?

Jag har en känsla av att det börjar bli dags att byta ämne om jag inte ska trötta ut alla läsare. Snart kan jag nog presentera en liten förhandstitt på en ny lejonhuvudsdesign som jag tänkte försöka mig på. Kika in igen om några dagar...

Harding med bengreppbräda

Här kommer bilden på den i förra inlägget nämnda hardingfelan med bengreppbräda. Såg också en intressant detalj på Göra-felan i förra inlägget. Den ser ut att ha en rosett strax nedanför greppbrädan. Detta borde väl indikera influenser från Viola d'Amore snarare än hardingfelan. Jag kan i alla fall inte erinra mig någon hardingfela med rosett. Göteborgsfiolen har en målad rosett men annars har jag inte sett några andra svenska resonanssträngade fioler med sådan.

Foto: Ulf Karlsson

Infästning av halsen

Kolla på halsinfästningen. Den ser ju extremt klen ut. Jag glömde försöka se hur infästningen ser ut på insidan när jag studerade fiolen. Misstänker att den liknar "Bulans" infästning där halsklacken är förlängd och fortsätter längs botten.

Lyckades också ta en hyfsad bild på strängkanalen under greppbrädan.

Kompletterande info om Norbergsfiolen

Nu har jag fått några fler foton på fiolen som Göran köpte på auktion i Norberg. Här är ett foto på hela skruvlådan. Modellen är lite mer lik den dubbeldäckade hardingen och den indiska viola d'amoren än övriga dubbeldäckare:


Och här är en bild på den utskjutbara greppbrädan. Ser ut som detta exemplar har ett mer avancerat frässpår än såväl min som Pelle Björnlerts fioler. Det är klart att greppbrädan lär sitta bättre med denna modell. Jag har haft lite problem med att greppbrädan tenderar att lyfta sig på något ställe eftersom passformen inte är perfekt. Jag var tvungen att skrapa lite på greppbrädan manuellt för att passa in den efter att jag putsat och behandlat halsen. Även om greppbrädan lär sitta bättre med denna fräsprofil så borde det vara ännu svårare att få till det utan en bra fräsmaskin (vilket jag antar att byggaren inte hade).