Har funderat lite på hur rundade greppbrädorna på dubbeldäckarna var. Var de platta som på hardingfelan eller liknade de mer fiolernas greppbrädor? Det avgör ju lite vilken spelstil som använts, bordunspel eller enkelsträngsspel. Tyvärr har jag lite dåligt med bilder som visar just denna detalj. Det är ofta mycket man inte tänker på vid fotograferingstillfället. Håller på att göra en checklista för att jag inte ska glömma att ta relevanta foton och mått när jag undersöker museiinstrument. Jag laddar upp den snart så får ni vara med och tycka till.
Här är två bilder på "Tuppen" där man kan ana greppbrädans rundning och även stallet. Stallet behöver inte vara original men det ger ju en fingervisning om hur greppbrädans form är eftersom stallet är utformat efter den. Jag tycker att det ser ut som att greppbräda och stall är plattare än på en fiol men rundare än på en harding. Någon form av mellanting alltså. Stall och greppbräda på min fiol är också någon form av mellanting mellan harding och vanlig fiol men jag funderar på att göra ett ännu plattare stall och en plattare greppbräda denna gång. Tanken är att instrumentet ska bli mer hardinglikt. Intressant på bilden ovan är att greppbrädan ser extremt tunn ut. Borde bidra till en låg vikt på instrumentet.
6 kommentarer:
Interessant fråga og bilde!
Men:
Ikke alle hardingfeler har flate (platta) gripebrett. Eksempler er mange av Gunnar Røstads feler, som er lagd på 1900-tallet. De kan ha gripebrett som er nesten like runde som på en fiolin! Men også feler fra 1700-tallet kan ha veldig rundt gripebrett, f.eks. Engel O. Bjotveit eller Isak Botnen.
Jo det är en intressant frågeställning och jag tänkte att jag skulle undersöka saken närmare. Det är nog sant att hardingfelan inte är så standardiserad som man kan tro. Intressant dock att även 1900-talshardingar har rundare greppbräda. Jag tänkte mig att hardingfelan standardiserats allt mer genom åren. Greppbrädans form påverkar spelstilen en del och det kan säger en del om vilka ideal som har funnits.
Selv om Røstad ofte gjorde gripebrettet ganske rundt, tviler jeg på at han (alltid) gjorde stolen like rund. Jeg er ikke sikker på hvorfor, men han hadde trolig en god grund. Han var en god spillemann, sjøl.
Salve Håkedal
Att kanten ser tunn ut beror ibland på att den skurits tunnare bara längst ut.
Anders: Det är värt att undersöka. Ser ganska proffsigt ut tycker jag
Det är ju också så att på "vanliga" fioler har man haft haft väldigt skiftande rundning på stall och greppbräda. Många fiolspelare genom tiderna har använt väldigt flacka stall och greppbräden.
Skicka en kommentar