måndag 16 augusti 2010

Greppbräda och halsvinkel

Jag har analyserat ritningen över "Bulan" för att utreda vad jag egentligen gjorde för förändringar när jag byggde min första fiol. Den stora skillnaden är nog att det tillkommer en greppbräda (finns ingen bevarad för "Bulan") och vid mina tester i datorn räknade jag med en standardgreppbräda. I verkligheten gjorde jag en greppbräda som är tunnare för jag ville inte få för stor höjd där man håller fiolen. Greppbrädan har en kanthöjd på 3 mm istället för 5 mm. Vid inpassningen av halsen måste jag ha måttat ut en stallhöjd som jag bedömde var för låg och därför ökade jag halsvinkeln. Nu måste jag alltså bestämma mig för vilken typ av greppbräda jag ska ha. Det är svårt att bedöma hur tjock "Bulans" greppbräda kan ha varit och hur hög stallhöjd denna gett. Det man kan säga definitivt utifrån ritningen är att "Bulans" halsvinkel gör att halsens överkant vid översadeln hamnar 4,5 mm över linjen som går längs lockets undersida jämfört med 1 mm för min fiol. Riktar jag upp den nya fiolen 3,5 mm och behåller samma greppbräda så visar mina datorsimuleringar att stallhöjden bör bli cirka 30,5 mm. Är detta för lågt? Någon som har några erfarenheter?

Jag har en känsla av att det börjar bli dags att byta ämne om jag inte ska trötta ut alla läsare. Snart kan jag nog presentera en liten förhandstitt på en ny lejonhuvudsdesign som jag tänkte försöka mig på. Kika in igen om några dagar...

4 kommentarer:

Herr og Fru Kompost sa...

Halsvinkler og bredde på gripbrettet er absolutt interessant. Ser at dette varierer sterkt på de eldre hardingfelene. Vil anbefale en tur til Bergen historiske museum hvis du er interessert i halsvinkler.

spelman sa...

jag tycker också halsvinklar är ett bra tema för en blogg :)

Jon Magnusson sa...

Museet i Bergen låter intressant. Synd att det ligger så långt bort. Har du förresten läst Björn Aksdals hardingfelebok från 2009? Är lite sugen.

Jo, halsvinklar är intressant men det kan ju kanske bli lite enahanda...

Herr og Fru Kompost sa...

Det er forøvrig flere museer i Norge man burde dra til hvis man er interessert i feler. Hardanger folkemuseum har kanskje den største instrumentsamlinga, og så tror jeg Valdres folkemuseum har noen instrumenter også. Valdres hadde en fantastisk samling med riktig gamle feler, men den delen av museet brant ned på 50- eller 60-tallet. Jeg har kun sett de som står på Kulturhistorisk museum i Bergen, men jeg kan komme tilbake med flere detaljer om de andre museene etter hvert.