


Efterforskningar om svenska fioler med resonanssträngar
Jag filade spår i resonanssträngsskruvarna för att få mindre diameter och därmed lägre "utväxling" vid stämning. Det blev nog bra men är lite svårt att säga än. Använde denna gång gitarrsträngar vilket var både bra och billigare. I och med att de lägsta resonanssträngarna är lite tjockare så är spänningen lite högre och strängarna sitter lite hårdare i skruvlådan vilket borde göra att de inte stämmer om sig lika lätt. Jag upplevde tidigare att det var de lägsta resonanssträngarna som stämde om sig.
Nu återstår att fixa finstämmarna vilket jag tänkte göra ikväll så att fiolen är spelbar till Linköpingsfestivalen i helgen. Sedan tror jag att jag ska göra ett hakstöd eftersom de jag har inte passar eller täcker för mycket av stränghållarens intarsian. Eventuellt gör jag en tunga till lejonhuvudet och om jag orkar kan jag tänka mig att lägga in tulpanintarsia även i greppbrädan. Det sistnämnda är det dock osäkert om jag ger mig på.