Hardingfela av Gunnar Helland

I kommentarer på förra inlägget efterfrågades bilder på en Hardingfela av Gunnar Helland som ägts av Magnus Olsson i Arvika. Här kommer de och vi kan tacka Anders Norudde för dem.

Harding med bengreppbräda

Här kommer bilden på den i förra inlägget nämnda hardingfelan med bengreppbräda. Såg också en intressant detalj på Göra-felan i förra inlägget. Den ser ut att ha en rosett strax nedanför greppbrädan. Detta borde väl indikera influenser från Viola d'Amore snarare än hardingfelan. Jag kan i alla fall inte erinra mig någon hardingfela med rosett. Göteborgsfiolen har en målad rosett men annars har jag inte sett några andra svenska resonanssträngade fioler med sådan.

Foto: Ulf Karlsson

Göran Andersson

Anders Norudde skickade en del bilder på en resonanssträngad fiol som byggts av den värmländske fiolbyggaren Göran Andersson från Visnum (1868-1939). Fiolen har fyra resonanssträngar och tydligen experimenterade Göra en hel del med resonanssträngar. Frågan är var han fick inspiration ifrån, var det från Hardingfelor eller från äldre svenska instrument? Han verkade ju i en period då det finns få andra belägg för resonanssträngsfioler har byggts, efter 1700-talsvågen men långt före 70-talsvågen. På denna fiol har han gjort halsen som är ditsatt på en befintlig fiolkropp. Intressant är att notera huvudet, som inte liknar någonting annat jag sett. Vad är det för djur? Resonanssträngarnas översadel verkar ha varit gjord av en mässingstråd som nu är bortklippt. Resterna kan dock beskådas på sidan. Älgbensgreppbrädan är tuff. Anders Norudde har gjort en sådan till en Hardingfela. Den var extremt lätt, mycket tack vare den tunna bengreppbrädan.