Nya bilder på Jamtlifiolen

Fick lite nya bilder på "Jamtlifiolen", tack Bengt Nordqvist för dem! Efter att ha sett bilderna är jag inte lika säker på mitt tidigare uttalande om att Hans Severin Nyberg byggt denna fiol. När man studerar huvud och skruvlåda (inte minst baksidan) ser man att denna fiol måste byggts av samma person som byggt "Bulan". Jag har tidigare gissat att "Bulan" byggts av Arwit Rönnegren eller möjligen Johan Georg Mohte men det är en osäker bedömning som grundar sig i vissa likheter med andra instrument av Rönnegren samt en notering av Smålands museums grundare Gunnar Olof Hyltén Cavallius som antecknat att "Bulan" byggts 1699. Såväl "Bulan" som "Jamtlifiolen" visar vissa likheter med Nybergs instrument så det är inte helt otänkbart att han byggt även dessa två även om det inte finns några stildrag som binder Nyberg till dessa instrument. En detalj som visar likhet är övergången mellan lejonman och skruvlådans baksida som är lik "Elvis". Jag tycker att "Jamtlifiolens" kropp ser gammal ut. Det är inte otänkbart att detta är ett bygge av de tidiga Ängelholmsbyggarna. Någon gång kanske det kommer information som klarlägger detta, den som lever får se.

Ny Dubbeldäckare på Jamtli

Efter flera års stiltje i nyhetsflödet har det nu dykt upp en för mig helt okänd dubbeldäckare i Jamtlis samlingar. Jag har förvisso inte finkammat alla museer i Sverige men att ett exemplar utan bytt hals finns på ett så pass stort museum som Jamtli utan att informationen sipprat fram förvånar mig. Internet kan vara fantastiskt i sådana här sammanhang, denna gång var det Anders Norudde som var påpasslig och snappade upp några intressanta bilder som dök upp i flödet på sociala medier. Tack också till Mats och Bengt på Jamtli som fotat och lagt upp bilderna så de blev allmänt kända!

Att döma av de bilder jag har nu så visar fiolen stora likheter med de fyra instrument som jag bedömer är byggda av Hans Severin Nyberg i Örkelljunga. Egentligen är det bara två av dem som har dokumentation som pekar mot Nyberg, övriga två uppvisar stora likheter med de dokumenterade fiolerna och med denna "Jamtlifiol" är det samma sak. Lejonhuvudet är likt "Tuppen" och "Göteborgsfiolen" och utsmyckningarna på skruvlådans sidor och topp liknar alla de fyra Nybergsinstrumenten (Se även "Elvis" och "Edvin"). Kroppen på dessa sammanlagt fem instrument har individuella variationer och jag kan inte se några dekorationer på Jamtlifiolen som liknar de som förekommer på tre av de övriga instrumenten. Jag har dock ännu inte sett botten på denna nya fiol, det vore intressant att få en bild på den.

Enligt museets egna anteckningar är fiolen är tillverkad av fiolbyggaren Nils Jonas Ericsson. Han var född 1871 i Sundsjö socken i Jämtland men flyttade i relativt unga år till Stockholm och därifrån emigrerade han senare till USA. Ericsson blev sedemera föreståndare för The Belle Skinner collection of old musical instruments i Holyoke i Massachusetts. Belle Skinners hem är idag ett museum men instrumentsamlingen har sålts till Yale University. Deras samling är sökbar men jag har inte hittat några andra svenska resonanssträngsfioler i samlingen. Frågan är om universitetet kan ha ytterligare information om fiolen på Jamtli eller om denna gått förlorad. Enligt fiolens etikett har Ericsson byggt instrumentet 1920. 1934, efter såväl Ericssons död 1933 som Belle Skinners bortgång har den senares bror sett till så att fiolen skickats tillbaka till Sverige och tack vare Ericssons jämtlandskoppling hamnat på Jamtli. Jag bedömer det som osannolikt att Ericsson byggt fiolen. Det är absolut inte omöjligt, men att han byggt den 1920 och fått till en sådan naturtrogen kopia (med alla dess brister) av 1700-talsinstrumenten byggda av Nyberg utan att det är känt att han haft en förlaga att kopiera är långsökt. Den etikett som finns fiolen och som pekar ut Ericsson härrör nog snarare från en renovering 1920 i Arlington, Virginia. Det går nog inte att helt säkert säga varifrån Ericsson fick fiolen. Det faktum att fiolen skickades till Jamtli efter Ericssons död skulle kunna peka mot att instrumentet inte riktigt ingick i The Belle Skinner collection of old musical instruments. Så kan det vara men det kan ju räcka med att Belle Skinners bror fått för sig att instrumentet byggts av Ericsson för att denne ska ha skickat det till Jamtli. Om Ericsson haft med sig fiolen från Sverige, oklart då om han fått tag i det i Jämtland, i Stockholm eller annorstädes, så verkar det lite märkligt att han själv ska ha märkt det vid en renovering 1920. I sådana fall bedömer jag det som mer troligt att han hittat fiolen i USA, uppenbarligen verkar han ha bott i Arlington ett tag och detta var säkert innan han började jobba för Skinner. Har han haft det med sig från Sverige är det i och för sig inte helt otänkbart att någon annan satt i etiketten med Ericssons namn innan fiolen skickades till Jamtli.

Avslutningsvis är det intressant att se greppbräda och stränghållare som har någon form av variant av det klassiska tulpanmönstret (som finns bl.a. på "Tuppens" stränghållare, vars dekorationslist vid stränginfästningen är ganska lik den på Jamtlifiolen) men där romberna i detta fall inte är spegelvända mot varandra utan placerade symmetriskt. Tulpanmönstret finns även på några andra instrument, mer om det i detta inlägg. Stämmer mina bedömningar är 5 av totalt 19 dubbeldäckare (varav13 med 8 resonanssträngar) byggda av Hans Severin Nyberg i Örkelljunga, det är en ganska anmärkningsvärd siffra.