Grattis Per-Olof Moll!

Fick just reda på att Per-Olof Moll, flitig bloggläsare och resonanssträngsfiolsentusiast (:-)), fått Zornmärket i guld under helgen. Stort grattis!

Mer om Johan Spetts och fiolen med 6 resonanssträngar

Här kommer lite fler upplysningar utifrån Anders Törnqvists anteckningar från hösten 1980:

Fiolen uppges vara ljus, ha kortare hals än vanligt, stränghållare i horn och äldre typ av stämskruvar. En fiolmakare vid namn Ludvig Gillner har strax före Anders besök renoverat fiolen. Tidigare under sina yrkesverksamma år har han träffat på två ytterligare fioler av Spets. Dessa var vanliga fioler och de var lite smala och mörka. Detta skulle ju kunna stödja Per Hardestams tes (se kommentar på förra inlägget) om att kroppen och halsen inte är tillverkade vid samma tid (förutsatt att Spets använt ungefär samma lack på sina byggen).

Ägaren berättar dock att hon tror att Spets tillverkat fiolen åt hennes farfar, som var född 1842 och ägare till en gästgivargård utanför Linköping. Han ska då ha varit 17 år då Spets tillverkade fiolen. Om fiolen är specialbeställd åt honom och eftersom den ska ha legat på en vind på gästgivargården som gått i släkten sedan dess borde detta betyda att halsen inte har bytts ut. Ägaren var dock inte helt säker på att fiolen verkligen tillverkades direkt åt hennes farfar.

I anteckningarna finns också en avskrift av en inskrift (:-)) i en fiol som finns på Länsmuseet i Linköping. Denna är "Förfärdigad af Johan Spetts uti Styra år 1861 nr 654". Alltså ett extremt högt löpnummer. Kan man över huvud taget tillverka 654 fioler under en livstid? Spetts föddes 1789 och detta innebär att han måste byggt 9 fioler per år från födelsen. Räknar man bort femton år blir det 11,5 st. Spetts ska dessutom ha varit avskedad livgrenadjär så han lär ju ha haft några yrkesverksamma år i militären då han antagligen inte kunnat bygga fioler.

Glad midsommar!

Dubbeldäckare med 6 resonanssträngar

Pelle Björnlert och Anders Törnqvist undersökte förekomsten av fioler med resonanssträngar i Östergötland under 70-talet. Jag har fått bilder på ytterligare en fiol som Pelle fotade på 70-talet. Det gäller en dubbeldäckare med 6 resonanssträngar som enligt uppgift byggts 1859 av en Johan Spetts (Spets,Spetz?) i Styra utanför Skänninge. Fiolen har gått i en släkt i Linköpingstrakten i ett antal generationer och den byggdes som beställningsjobb till en anfader i denna släkt. Johan Spetts ska ha varit en ganska produktiv fiolbyggare som ursprungligen varit verksam i det militära men sedan fått sparken. Mer uppgifter om honom är på väg till mig med posten, då kommer mer info.

Fiolen har precis som Norbergsfiolen snäcka istället för ett huvud men på Spetts fiol är snäckan fäst i den nedre stämskruvsvåningen och inte i den övre. Skruvlådans kant är rak och har inte samma form som de flesta andra dubbeldäckare. Byggdatumet är ju sent och det är endast Karlshamnsfiolen som också byggts under 1800-talet. Kanske var det så att resonanssträngsfiolerna började byggas av proffsbyggare under 1700-talet och att amatörer (Som Spetts och Petter Jönsson i Nättraby) fortsatte att bygga sådana till spelmän ur de folkliga lagren under 1800-talet. Jag tycker att snäckan ser ganska grov ut, inläggningsådern ser ut att vara målad och hantverket verkar av bilderna att döma vara ok men inte av mästarklass. Målningarna på locket är gjorda av den person som ägde fiolen när bilderna togs (vilket man kan tycka är synd) och det är alltså ingen parallell till Göteborgsfiolen.

Ransäter

Tack för en trevlig resonansfiolsträff i helgen, ni som var där! Kul att se alla instrument i verkligheten efter att bara ha sett dem på bild. Synd bara att vädret var lite olämpligt för fioler med många strängar. Vem vet, träffen kanske kan bli en stående aktivitet under Ransäterstämman?

Uppdaterad: Fick lite bilder från Kalle Kallin