Fiolen har precis som Norbergsfiolen snäcka istället för ett huvud men på Spetts fiol är snäckan fäst i den nedre stämskruvsvåningen och inte i den övre. Skruvlådans kant är rak och har inte samma form som de flesta andra dubbeldäckare. Byggdatumet är ju sent och det är endast Karlshamnsfiolen som också byggts under 1800-talet. Kanske var det så att resonanssträngsfiolerna började byggas av proffsbyggare under 1700-talet och att amatörer (Som Spetts och Petter Jönsson i Nättraby) fortsatte att bygga sådana till spelmän ur de folkliga lagren under 1800-talet. Jag tycker att snäckan ser ganska grov ut, inläggningsådern ser ut att vara målad och hantverket verkar av bilderna att döma vara ok men inte av mästarklass. Målningarna på locket är gjorda av den person som ägde fiolen när bilderna togs (vilket man kan tycka är synd) och det är alltså ingen parallell till Göteborgsfiolen.
2 kommentarer:
Kul att se! För mig är det uppenbart att den som gjort halsen inte är i närheten av den hantverksskicklighet och formkänsla som krävts för att göra den kroppen. M a o olika byggare.
Någon som håller med?
Jo det skulle kunna stämma. Lite svårt dock att se på bilderna hur välgjord kroppen är. Formen ser dock bra ut. Inget i den fakta jag hört om fiolen antyder dock att halsen är bytt. Väntar på mer info som kommer med snigelposten och återkommer i ärendet!
Skicka en kommentar