Denna fiol från Hardanger är ganska intressant. Den finns på Hardanger Folkemuseums facebooksida och ni som har facebook kan kolla lite fler bilder, vill dock inte publicera mer än denna lilla detalj från bilden eftersom den inte är min. Fiolen är byggd av Trond Isakson Flatabø 1764 och påminde mig om en artikel av Olav Sæta som jag läste för några månader sedan. Olav diskuterar hardingfelans historia och argumenterar att dess spridning sker i stort sett samtidigt som och går till på samma sätt som för barockfiolen. Detta menar han är ett starkt argument för att hardingfelan inte alls, som många andra hävdar, är ett norskt instrument baserat på äldre (medeltida) norska instrument. Istället menar Sæta att hardingfelan utvecklats från fiolen som försetts med resonanssträngar under samma tid som viola d'amoren var trendig i Europa. Fiolen på bilden har haft tre stycken resonanssträngar och det kan man på denna bild se eftersom det finns två "sadlar" på skruvlådans baksida över vilka strängarna legat för att kunna ledas upp till skruvarna som sitter på toppen av snäckan. Att en av de första kända hardingfelemakarna även byggde en fiol med resonanssträngar tycker jag indikerar att det är en lite flytande gräns mellan fiolen och hardingfelan i Norge precis som det har varit i Sverige.
Skrev ihop en lite längre text om de två teorierna om hardingfelans ursprung här. Jag kan säkert utveckla texten ännu mer senare
7 kommentarer:
Angående hardingfelas opprinnelse så bør du være kjent med følgende bøker:
Bjørndal, Arne, 1882
- og fela ho let : norsk spelemannstradisjon / Brynjulf Alver, medf.. - 2 utg.. - Bergen : Universitetsforlaget, 1985. - 215 s. : ill., mus. 1.utg. 1966. - Litt. henv. s. 205-208. Forts. i: Og fela ho let. Norsk spelemannstradisjon ISBN 8200072622
Tittel: Hardingfela : felemakerne og instrumentets utvikling / Bjørn Aksdal
Forfatter: Aksdal, Bjørn 1953-
Årstall: c2009
Trykt: Trondheim : Tapir
ISBN: 978-82-519-2402-3, ib.
Sidetall: 246 s. ill.
Emner: Hardingfeler | Hardingfele | Musikkinstrumenter | Instrumentbygging | Norge | Historisk framstilling
Det er nok sistnevnte bok som faglig er mest verdt å bite seg merke i. Her har de forøvrig dateringene og den siste informasjonen tilgjengelig.
Björndal har jag läst (även om det var ett bra tag sedan) men fortfarande inte Aksdals bok. Planerar dock att göra det snart. Som med allt annat på resoneramera tänkte jag att hardingfeletexten kan få utvecklas över tid. Jag orkar inte göra allt som borde göras på en gång utan tar det när jag får lust.
Hei igjen. Det viser seg at det er en pågående diskusjon om akkurat dette i det siste nummeret av det forhenværende "Norsk Folkemusikklags Skrift". De har nå bytta navn til Musikk og Tradisjon tror jeg. Jeg kan komme tilbake med mer informasjon om detta så fort jeg har lest det.
Jag har läst detta nummer: http://www.hf.ntnu.no/rff/organisasjonar/innhold/innhold19.html . Men det kanske inte är det du menar utan något nyare?
innhold18.html ska länken sluta
Det er noe helt nytt ja, 2010, også av Aksdal forøvrig, men også med 2 kommentarer av andre forfattere. Jeg kommer tilbake med mer info ved anledning.
Skicka en kommentar