torsdag 24 september 2020

Långalmafiolen

Denna fiol hittades i risigt skick på en gård i Långalma, nära Östhammar i Uppland och har enligt tidigare ägare varit där under lång tid. Fiolhalsen liknar Lumiere i sådan utsträckning att det går att anta att de byggts av samma person. Halsens dekorationer och i viss mån stilen liknar även Munken och modellen är samma som den fiol som dök upp hos en auktionsfirma i Norrköping (bild nedan).


En dendrokronologisk analys (alltså jämförelse av årsringsserier) har genomförts och eftersom referensserier framför allt finns på gran så är det locket som har analyserats. Det är tyvärr inte möjligt att analysera en fiolhals av lönn eller liknande lövträd. Analysen visar att virket till locket har avverkats vinterhalvåret 1879/1880 eller senare och trädet matchar bäst referensexemplar från Borntorps gård 5 km norr om Massum i Väddö församling. Detta är 38 km fågelvägen från Långalma där fiolen hittades.

Om det skulle vara så att halsen inte är bytt och samma person har byggt Lumiere och Munken så kan man tala om en stark uppländsk resonanssträngsfiolskultur som någon gång har funnits. Har fiolen från Norrköping ungefär samma ursprung kan man anse att det funnits en speciell uppländsk resonanssträngsfiolmodell (fyra resonanssträngar i två våningar). Detta är de mest vidlyftiga slutsatserna som går att dra av detta.

Om halsen inte ursprungligen har suttit på denna fiolkropp så kan man ändå dra vissa slutsatser. Fiolens skick antyder att halsen då inte monterats på denna kropp nyligen utan sannolikt för minst 100 år sedan i samband med att fiolkroppen byggdes. Någon har i sådana fall bemödat sig att istället för att ta en fabriksfiol att montera halsen på istället låtit bygga en helt ny fiolkropp. Detta tyder på ett stort intresse för fioler med resonanssträngar i slutet av 1800-talet. En renodlad akademisk samlare i Stockholm eller möjligen Uppsala skulle kunna tänkas ha låtit bygga en sådan fiolkropp och beställt virke från närområdet men det korta avståndet mellan fyndplatsen och virkets växtplats är då en väldig slump. Man skulle istället kunna tänka sig att det är en person med hemvist i detta område som byggt fiolkroppen själv eller låtit bygga den för att personen verkligen ville ha en fiol med resonanssträngar att spela på. Jag lutar åt det senare, ett samlarinstrument borde ha hamnat på museum. Lumiere skänktes till exempel till Musikmuseet av en person vid namn Scherdin.

Jag tror att halsen är bytt då en hundraårig fiol borde inte haft en så märklig halsinfästning. En försiktig slutsats är då att det inte är omöjligt att fioler med resonanssträngar har använts i Uppland på 1800-talet. Jag är ganska sugen på att försöka få till en dendrokronologisk analys av Munken, en sådan skulle kunna tillföra mycket värdefull information. 

Inga kommentarer: