Mått på musikmuseets instrument

Vid besöket i musikmuseets magasin mätte jag och Johan de tre dubbeldäckarna ganska noggrannt. Som jag misstänk var måtten för "Tuppen" som publicerats på musikmuseets web inte korrekta, de är ju ganska extrema. Har skickat korrigerad info till dem så att de kan uppdatera. Mensurerna på "Elvis" och "Tuppen" är väldigt korta men när det gäller "Tuppen" så verkade stallet stå ganska långt fram. Fiolkropparna är överraskande normalstora, jag hade föreställt mig att de skulle vara mindre. Återkommer med mer analyser av måtten senare. Har också för avsikt att göra ett bra faktablad och på sikt sammanställa data över alla dubbeldäckare vilket kan vara bra när man bygger instrument av denna sort

	Tuppen	Munken	Elvis
Kroppsmensur	194,5	191	195
Totallängd	612	624	617
Halslängd	101,8	111	105,5
Corpuslängd	353	356	350
Halslängd till översadel	103	112,5	107
Längd, halsens urtag	104	105,3	106
Högsta höjd
Sarghöjd fram	31	28,5	29,5
Sarghöjd bak	31,1	28,5	31,3
Höjd, greppbrädans nederdel	14,3	23,5	16
Höjd, halsbasen över locket	6	9	5,5
Höjd, halsbasen över lockets hålkäl	7,5	10,4	7
Avstånd, sarglinje-översadels ovansida	7,4	6	9
Längd greppbräda	239	244	228
Bredd greppbräda uppe	24,3	25	24
Bredd greppbräda nere	31,7	43	38
Höjd stall	28,7	34,2	na
Tjocklek botten uppe	2,1	2,4	2
Tjocklek botten mitten	4	4,1	4
Tjocklek botten nere	2,9	2,9	2
Strängtjocklek G	1	1	na
Strängtjocklek D	1	na	na
Strängtjocklek A	0,8	na	na
Strängtjocklek E	0,6	na	na
Avstånd stall –stränghållare	35	61,5	na
Längd stränghållare	128	115,2	109,5
Längd zäpfchen	6	10,2	8,3
Bredd, corpus övre del	167	165	155
Bredd, corpus nedre del	205	206	194
Bredd, över c-båge	109,6	113	103
Längd, c-båge	80,5	81,5	81
Greppbrädans höjd längst ner	6	10,5	4,2
Tjocklek lock uppe	2,5	2,7	3
Tjocklek lock mitten	3	3,7	4
Tjocklek lock nere	3,6	2,7	2,9
Höjd resonanssträngar mitten	10,3	9,6	na
Höjd resonanssträngar sida	8,6		na
Mensur (Stränglängd)	299	306	na
Mensur till tänkt stallplats	309	306	303

Reviderad info om Göteborgsfiolen

I riksinventeringen över svenska museiinstrument fanns lite intressanta uppgifter om Göteborgsfiolen. Jag har ju fått lite uppgifter av Pelle Björnlert och en aningen förvirrad person ur museipersonalen. Enligt texten i riksinventeringen är byggaren inte Hans Ekborg som jag tidigare fått uppgifter om utan här står Hans Nyborg. Byggåret har det också funnits motstridiga uppgifter om men det verkar som det är 1768 som gäller. Hans Nyborg skall ha bott i Eket, Rya Socken, Norra Åsbo Härad. Detta leder, som vi sedan tidigare känner till utanför Örkelljunga. Hans Nyborg i Örkelljunga alltså. Men vänta nu. Hans Nyborg .... kan han möjligen ha känt Hans Nyberg (eller Hans Severin Nyberg närmare bestämt). Ja, skämt åsido, det verkar helt enkelt röra sig om samma person. Det kan också förklara varför det inte gått att få några uppgifter om Hans Ekborg. Eftersom "Tuppen" konstaterats vara väldigt lik "Göteborgsfiolen" bör de båda byggts av samma person och denne har alltså även byggt "Elvis". Det är inte otänkbart när man kollar på instrumenten.

Nedan en närbild på "Göteborgsfiolen" från kortet. Ett litet frågetecken dock. Det ser inte ut som fiolen på bilden har rosning vilket finns på bilderna som Pelle Björnlert skickade mig och som också är beskrivet i texten på inventeringskortet. Om det inte är samma (fotot är ju rätt dåligt och rosningen kanske inte syns), vad är det då för instrument? Det är nog värt att försöka besöka museet i Göteborg för att klargöra dessa frågor. Ett annat alternativ är att rosningen gjorts av någon klåpare efter att nedanstående bild tagits men innan Pelle fotade instrumentet.

Dubbeldäckad 4+4

Ett högintressant fynd som jag gjorde på musikmuseet var denna hals. Kanske inte det bästa hantverket men ändå intressant eftersom det är likt många andra instrument jag tittat på.

Det tog inte många sekunder att inse likheterna med "Munken" och det måste vara samma byggare som ligger bakom båda halsarna. Stilen är lika och dekorationerna på skruvlådans sidor är nästintill identiska.

 Eftersom den nya halsen (som man borde hitta på ett namn på, förslag mottages tacksamt!) bara har fyra resonanssträngar och "snäckan" är av lite enklare snitt skulle jag gissa att den är tidigare än "Munken". Jag och Johan som jag hade med mig bedömde utifrån fiolens form att "Munken" är en tyska fabriksfiol med bytt hals. Corpus är väldigt lik tyska modeller (Hopf kanske) och corpus och hals ser inte riktigt likadana ut. Musikmuseets handlingar säger dock att "Munken" är byggd mellan 1770 och 1790 men frågan är vad de uppgifterna kommer ifrån. Om det i grunden skulle vara en fabriksfiol är det rimligt att anta att den nyfunna halsen också skulle varit monterad på en fabriksfiol. Frågan är då varför man skulle valt att göra en hals av den gamla typen? Tyvärr såg jag inte hur "Munken" var konstruerad för det var svårt att se in i fiolen. Kanske är det så att "Munken" och denna nya hals är av äldre snitt. Frågan är dock vem som byggt den och var? Jag har tidigare spekulerat i att det kan finnas en koppling mellan "Munken" och "Hjelmen" men det var lite vilda gissningar utifrån utseendet. Vore intressant att veta vad dateringen kommer från, den finns inte i Fryklunds dokumentation och jag hittade inte heller några kort i riksinventeringen som beskriver detta instrument.

Musikmuseet

I torsdags och fredags var jag på musikmuseet, dels i deras magasin där jag kollade på instrument och dels på museet där jag letade igenom riksinventeringen av svenska museeiinstrument. Dels mätte jag upp de tre dubbeldäckarna på museet (info kommer) och dels hittade en hel del ny information. Valborg är dock en hektisk helg i Uppsala och jag har inte hunnit bearbeta infon än men det handlar om en ny hals, ev två nya 4+6-strängade fioler och lite uppgifter om fiolbyggare. Börjar ett nytt jobb imorgon så jag har en del att stå i men jag hoppas kunna lägga upp bilder och info nu under maj. Den som väntar på något gott...