Arvid Rönnegren

En annan fiolbyggare som är intressant är Arwit (även Arved, Arwitt) Rönnegren i Kattarp. Det finns ingen känd resonanssträngad fiol byggd av Arwit men däremot finns en fyrsträngad fiol med ett väldigt intressant lejonhuvud. Detta huvud är mycket likt "Bulan" och det är inte alls otänkbart att det är Arwit som byggt instrumentet som nu finns på Smålands Museum. Dessutom finns det gambor som är byggda av Arwit som har samma typ av lejonhuvud. Ett exemplar som finns på Museum of Fine Arts i Boston är så likt "Bulan" att jag drar slutsatsen att det är väldigt sannolikt att Arwit byggt instrumentet i Växjö. Jämför gärna själv här!

fiol av Arvid Rönnegren

Arwit föddes 1670 och han skulle alltså ha varit 19 år om det är han som byggt "Bulan" och denna verkligen är från 1699, inte otänkbart men självklart verkar det lite tidigt. Jag vet inte riktigt hur samhället fungerade i slutet av 1600-talet men frågan är om man kunde bygga ett så välgjort instrument som "Bulan" vid 19 års ålder. Dateringen är dock i högsta grad osäker och det verkar rimligare att "Bulan" skulle vara byggd strax innan 1730-talet då de två gamborna i Stockholm respektive Boston är gjorda. Studerar man "Bulan" och gamborna får i alla fall känslan att gamborna är av lite finare hantverk än "Bulan" och att den senare då bör vara byggd lite tidigare.

huvud på gamba av Arvid Rönnegren, jämför sidoprofilen med denna

Arwit bodde i Kattarp i Skåne, inte alls långt från Ängelholm och man kan fundera en del kring ursprunget till de lejonhuvud som kröner Arwits fyrsträngade fiol och hans gambor, Mohtes gambor samt "Bulan" i Växjö. Dessa liknar varandra och lär ha någon form av gemensam historia. Helt klart är att Rönnegren och Mohte kände varandra. Enligt Bengt Nilsson hade de båda suttit i rysk fångenskap samtidigt och Bengt tror att Rönnegren liksom Mohte lärt sig fiolbygget under denna period. Frågan är dock om idén till Mohtes (och ev. Rönnegrens) dubbelplansfioler och designen av lejonhuvudet kommer från Tielke i Hamburg, om det kommer från andra svenska byggare eller om det rent av är så att Mohte och Rönnegren hittat på konstruktionen med en skruvlåda i två våningar som lösning på ett problem med att konstruera ett instrument med många resonanssträngar. Tielkes instrument är definitivt värda att titta närmare på och vid en snabb googling kan man hitta instrument som har vissa detaljer som liknar dubbelplansfiolernas utsmyckningar. Det är inte bara resonanssträngade instrument som är intressanta utan även alla andra fioler och fiolliknande instrument såsom gambor, viola d'amore etc.