Hemresa från fångenskap

 Fångarna i Ryssland släpptes efter freden i Nystad 1721 men trots att jag plöjt rätt mycket litteratur i ämnet vet jag inte i detalj hur hemresan gick till. En källa på Krigsarkivet tror att rullorna över återkomna fångar är sammansatt på Krigskollegium i Stockholm enligt uppgifter som inhämtats hos regementsskrivarkontoret på respektive regemente. Jag har haft någon hypotes om att personer som återvänt samma dag borde ha rest ihop och att man därför borde kunna kolla vistelseorter för folk ur Norra Skånska och Hielms som hemkommit 8:e maj (som Arwit Rönnegren). Blir lite klurigare om det inte är en inskrivning t.ex. i Stockholm utan hemkomst till regementet, var hade ens Hielms dragoner sin hemvist? Regementet fanns ju inte ens kvar efter det stora nordiska kriget.

Har i alla fall tröskat igenom de hemkomna 8:e maj ur Hielms och Norra Skånska i lite olika källor, t.ex. B.A. Ennes Biografiska Minnen af Konung Carl XII:s Krigare och i Christopher von Warnstads skrifter om Norra Skånska Kavalleriregementet ur Släkt och Hävd under 1990-talet. Den enda ur Norra Skånska Kavalleriregementet som jag hittar fångenskapsorter på är prästen Ingel Rabenius (senare präst i Leksand) som vistas i Klinow (som numera heter Kirov) ”hvarest han försörjde sig med förfärdigande av Trä-uhr och Tagel-Peruker”. Annars är det mest Tobolsk bland befälet i Norra Skånska. Finns uppgifter om att vissa fångar som först vistats i Klinow (Philip Johan Strahlenberg) senare rest vidare till Tobolsk. En aspekt som talar mot Tobolsk som fångenskapsort för Rönnegren och Mothe är att just Tobolsk är den ort det skrivits mest om i efterhand. Blidström var där och det finns ganska mycket brev från folk som var i Tobolsk. Om Rönnegren och Mothe byggde fioler där borde de kanske tagits upp i någon källa som senare reproducerats. Carl Piper som var minister i Karl XII:s regering och efter Poltava kom att driva fångkontoret i Moskva har förvisso skrivit i ett brev till sin fru i Sverige att några karoliner t.ex. försörjt sig på att bygga musikinstrument (Karolinerna efter Poltava, Vera Effron s. 54) men det kanske borde funnits mer detaljer eftersom det borde väckt mer intresse.

De ur Hielms dragoner som är återkomstrapporterade 8:e maj 1722 och som har känd vistelseort (enligt BA Ennes) är Nils Hielm själv som ska ha vistats i Moskau (Wirf die gläser an die wand!) samt Capitain Johan Hindrich Levenheim och Capitain Mårten Stellijn som båda ska ha vistats i Galitsch. Endast spekulation här men det verkar inte vara en helt orimlig rutt att man reser från Klinow/Kirow, hämtar några polare i Galitsch, befriar chefen i Moskva och sen drar hem till Sverige. Eller vad tror ni?

Att hitta Rönnegren och Mothes vistelseort är en förutsättning för att kunna gå vidare och leta i brev och annan dokumentation som skulle kunna avslöja något mer. Pipers brev skulle kunna ge något om han nu ger mer några mer detaljer?

Krigsarkivet

Jag har börjat försöka lokalisera mer information om Johan Georg Mothe och Arwit Rönnegren och deras historia inom det militära och ett naturligt ställe att börja är Krigsarkivet. Målet är såklart att hitta information om vem som kan ha lärt dom fiolbygge under tiden i krigsfångenskap i Sibirien. En försvårande omständighet är arméns hierarki, inte bara organisatoriskt utan även informationmässigt. Det finns helt enkelt mycket mer information om personer ju högre upp i hierarkin de var, vanliga soldater nämndes inte alltid i rullor och därtill fanns det en stor mängd civil personal som är ännu mer styvmoderligt behandlad när det kommer till dokumentation.

Enligt Wilstadius uppger Johan Georg Mothe för kämnärsrätten i Ängelholm att han under 6 år tjänat överste Erik Hielm. Överste är en väldigt hög grad och betecknar en regementeschef. Någon Överste Erik Hielm hittar inte jag i Karl XII:s armé men däremot en Nils Hielm, som blev befordrad till överste 11:e juni 1706 då han fick ta över Magnus Stenbocks dragonregemente när Stenbock blev utsedd till Guvernör i Skåne. Regementet bytte då namn till Hielms dragonregemente. Dragonregementena med namn efter sin officer (Meijerfelts, d’Albedyhls, Taubes, Schlippenbachs etc) var i hög grad rekryterade utanför Sverige och efter freden i Altranstädt 1706 skedde en hel del rekrytering i Sachsen där såväl Altranstädt som Mothes födelseort Dresden ligger. Det bör vara hyfsat sannolikt att Johan Georg Mothe ingick i Hielms dragonregemente men jag har ännu inte kunnat hitta honom i några rullor eller liknande, det är mycket möjligt att han var någon form av civil tjänare i regementet. Att hitta regementet är väldigt viktigt för vidare efterforskningar så jag håller på att försöka få originalprotokollet från kämnärsrätten i Ängelholm för att se om inte Paul Wilstadius uppfattat överste Hielms förnamn fel.

Arwit Rönnegren då? Jo han stod ju angiven som ryttare i ovan nämnda rättsprotokoll och eftersom ryttare är en menig kavallerist låg det närmast till hands att söka i norra skånska kavalleriregementets rullor. Här är han från ett protokoll med hemkomna krigsfångar.

1722 Maii 8, Norra skånska cavalleriet, Ryttaren Arvid Runnegren av majorens comp (kompani/skvadron) nr 72, 44 år, 19 tjänsteår, född i Halmstad, Går till regementet (d.v.s får ej avsked, utan fortsätter sin tjänst vid regementet)

Arwit Rönnegren kommer alltså hem/släpps/skrivs in i Stockholm eller vid hemregementet den 8:e maj 1722. Intressant nog verkar han resa med Jon Klingelberg/Kringelberg 50 år från Halland som enligt Anne Nilsson är ett av vittnena som Johan Georg Mothe använder sig av då han ansöker om att få gifta sig. Enligt Wilstadius heter vittnet vid burskapsansökan vid kämnärsrätten i Ängelholm Johan Engelberg och han ska ha varit 58 år från Hov och Ysby socken i Halland. Eftersom Wilstadius kan ha läst fel på Överste Hielms förnamn kan det även tänkas att Engelberg är en felläsning av Kringelberg och 58 egentligen ska vara 50.

Det är inte så väldigt långsökt att gissa att Johan Georg Mothe var med på samma resa som Rönnegren och Klingelberg eftersom det kan ha varit ett skäl till att Mothe hamnade i just Ängelholm. Jag har dock ännu inte hittat Mothe i rullorna, t.ex. för Hielms dragoner. För övrigt är även Överste Nils Hielms återkomstdatum 8:e maj 1722 vilket gör att man blir ännu mer sugen på att koppla Mothe till Hielms dragoner. Mothe uppger att han tjänat Överste Hielm i sex år men inte på vilket sätt. Hade han varit kavallerist/soldat själv borde han nog angett det så jag skulle gissa att han snarare är trossdräng eller någon annan form av civilanställd.

Bröderna(?) Rönnegren som Trådz drängiar

Arwit Rönnegren hittar man för övrigt som en av trossdrängarna (Trådz drängiar) i rullorna över Norra Skånska Kavalleriregementet under deras postering i Pommern 1701 och 1702 dit regementet kommenderades 1701. Intressant nog finns det en Nils Rönnegren bland trossdrängarna, inte helt omöjligt att det är Arvids bror, men Nils finns inte med bland de hemkomna så det verkar troligt att han inte har överlevt kriget och fångenskapen. Om Arwit Rönnegren värvades 1701 stämmer det också hyfsat med de vid återkomsten lämnade uppgifterna om 19 tjänsteår även om det är 21 år mellan 1701 och 1722. Rönnegren måste ha avancerat till kavallerist mellan 1702 och 1709 eftersom han står listad som Ryttare (menig kavallerist) i hemkomstprotokollet, kanske räknas endast åren som ryttare som tjänsteår och inte de som trossdräng. Intressant är att Rönnegren tycks återgå i militär tjänst efter återkomsten vilket gör att han kanske inte drog igång fiolmakarverksamheten direkt. Det är inte omöjligt att han finns i några rullor efter 1722 men sådana är inte digitaliserade så det blir märkbart jobbigare att leta. I krigsarkivet står Rönnegren listad som född i Halmstad, Wilstadius och andra källor har angivet Ebbarp i Kattarps socken. Kanske var det där han hamnade och att man antagit att han återvänt hem men egentligen kanske han bara bosatte sig i närheten av regementet (Helsingborg) när han väl slutade i Norra Skånska Kavalleriregementet? Finns inga födelseprotokoll från Kattarp 1680 men däremot kanske från Halmstad, kan vara värt att kolla!

Resonanssträngarnas infästning

 På nästan alla dubbeldäckare är resonanssträngarna fästa vid små stift intill stränghållarknappen, det är något jag aldrig sett hos hardingfelor utan där är resonanssträngarna fästa i stränghållaren. Om resonanssträngarna fästs vid stränghållarknappen blir resonanssträngar och spelsträngar tämligen frikopplade från varandra vilket jag har upplevt leder till ökad stabilitet i stämning.

I jakten på kandidater som kan ha lärt ut fiolbygge till eller inspirerat Rönnegren och Mothe lånade jag ett praktverk om fiolmakaren Johann Christian Hoffmann i Leipzig på Statens Musikbibliotek. Finns två viola d'amore bevarade efter Hoffmann och båda har resonanssträngarna fästa på ett sätt som liknar det hos dubbeldäckarna. Läser man i Daniel Fryklunds Bidrag till kännedomen om viola d'amore tycks det vara vanligt (vanligast) att resonanssträngarna är fästa i stift vid stränghållarknappen.