Korröfestivalen

Nu drar jag till Korröfestivalen så forskningen avstannar nog ett tag förutsatt att jag inte gräver fram någon intressant information nere i Småland. Jag har några spår på personer som ryktas ha byggt rekonstruktioner av åttaundersträngade fioler och någon kanske dyker upp på festivalen...

Drak- och lejonhuvud

En vanlig förväxling som görs på hardingfelor är att folk tror att de är krönta med ett drakhuvud. I kommentarer på denna blogg har samma sak gjorts rörande dubbelplansfelorna och det är läge att klargöra att det inte är drakar det är fråga om utan lejon. En brasklapp dock:

1. Följande hardingfela ser ut att ha ett dinosauriehuvud, kan det månne vara en Iguanodon?
2. och här är helt klart en med drakhuvud.
3. och här är en fiol som påstås ha drakhuvud även om jag tycker att det är lite oklart om det är ett lejon eller en drake.

Stall

Parallellt med lackeringsarbetet håller jag på att färdigställa greppbrädan och ska även försöka tillverka ett stall. Det fungerar inte att använda sig av halvfabricerade stallämnen då det är omöjligt att passa in resonanssträngarna i ett sådant. Frågan är då hur man skall konstruera ett stall till en fiol med åtta resonanssträngar. Det man kan gå efter är eget huvud samt andra stall till liknande fioler. Enligt uppgift skall det ha funnits ett originalstall till den fiol som Anders Rosén spelade på när han spelade in "Kärleksfiol". Jag vet dock inte om det stallet finns kvar eller hur det ser ut men det vore extremt intressant att få se det någon gång framöver.

Den fiol som jag kallar "Tuppen" har ett stall som ser riktigt ut. Huruvida det är ett originalstall är svårt att säga men jag antar att det är alltför välbevarat för att vara från 1700-talet. Däremot kan det ju vara en rekonstruktion av originalstallet. Det ser ganska bra ut och personen som gjort det har fått dit alla resonanssträngarna men ändå lyckats få stallet att vara ganska likt standardstall.

Utöver detta har jag en bild på Pelle Björnlerts stall som jag plåtat själv. Jag antar att det är byggt av Bengt-Göran Lundahl och det ser också bra ut med gott om plats för resonanssträngarna. Det hade nog till och med gått att sätta dem glesare. Jag räknar med att få göra ett par tre stall innan jag hittat något som är perfekt.

Kulturens årsbok

Några av källorna till Bengt Nilssons Svensk Fiolbyggarkonst är olika upplagor av Kulturens årsbok, och det är alltså Kulturen i Lund vi talar om. Kulturen innehar en fiol av Arvid Rönnegren och en gamba och en cello av Johan Georg Mohte och några artiklar om instrumenten har alltså publicerats i deras årsbok. Tyvärr gick inte böckerna att finna i ett bibliotek i mina hemtrakter men det är då man tar till internets möjligheter. Om man googlar på en bok är det inte helt sällan som man får träff på en eller flera antikvariatssajter, exempelvis antikvariat.net, fantastiska resurser för folk som letar efter udda böcker. Jag köpte två Kulturens årsbok men tyvärr gav artiklarna om Rönnegren och Mohte inte så mycket information som jag inte redan kände till. Bengt Nilsson hade fått med det mesta i sin bok. Finns några intressanta kommentarer om instrumenten dock. Sven T Kjellberg skriver om Mohtes instrument: ...samt ha bondskt utförda skärningar på halsen som slutar i en snäcka med djurhuvud. Ragnar Blomqvist kommenterar Rönnegrens fiol så här: Instrumentet är rätt prydligt, även om arbetet i en del detaljer är något grovt. Visst stämmer detta om man jämför med Tielkes instrument. Frågan är hur kopplingen mellan Rönnegren/Mohte och Tielke är. Var svenskarna elev hos Tielke eller inspirirerades de bara av honom. Om de studerade för honom, borde inte svenskarnas instrument vara lite bättre i detaljerna? Tielke dog 1719, när Rönnegren var 39 år gammal och Mohte 24 år så de borde ha kunnat ha tillfälle att studera i Hamburg. Svårt att spekulera i hur det låg till. Det finns en bok om Tielke som jag tänkte försöka få tag på och en ny uppdaterad upplaga är på väg att sammanställas av författarens son.

Mer lackering

Lackeringsarbetet går vidare. Jag har hittills lackat ett lager med transparent grundlack. Eftersom jag är ganska nyinflyttad i en trea i Uppsala och jag och min sambo inte har alltför mycket möbler har jag kunnat sno ett av rummen till lackeringsrum. Där har jag en hyfsat dammfri miljö vilket är bra vid lackering.

Lackering

Jag har nu inlett lackeringsarbetet. Spännande men också svårt och lite nervöst. Jag har hört mycket om just lackeringen som inte bara är mytomspunnen när det gäller resultatet hos fiolen utan också omtalad som ett mycket svårt moment. För att få en fin grundfärg har jag solat fiolen i sammanlagt 524 timmar i kvartsintervaler så att effektiv soltid är 262 timmar. Jag är lite road av statistik och har minutiöst noterat viktig och oviktig fakta om detta byggprojekt. Här kommer två bilder på den solade men i övrigt obehandlade fiolen. Notera färgskillnaden på halsen där en kloss suttit och fiolen har sin trävita grundfärg:

Och här kommer en bild på fiolen då den bestrukits med portätande gelatin. Jag valde gelatin som portätare istället för propolis eftersom jag tyckte att det var mer lättstruket. Propolis löses i sprit vilket gör att det torkar mycket snabbt och blir liksom spritlack svårt att stryka för en nybörjare som jag.

Arvid Rönnegren

En annan fiolbyggare som är intressant är Arwit (även Arved, Arwitt) Rönnegren i Kattarp. Det finns ingen känd resonanssträngad fiol byggd av Arwit men däremot finns en fyrsträngad fiol med ett väldigt intressant lejonhuvud. Detta huvud är mycket likt "Bulan" och det är inte alls otänkbart att det är Arwit som byggt instrumentet som nu finns på Smålands Museum. Dessutom finns det gambor som är byggda av Arwit som har samma typ av lejonhuvud. Ett exemplar som finns på Museum of Fine Arts i Boston är så likt "Bulan" att jag drar slutsatsen att det är väldigt sannolikt att Arwit byggt instrumentet i Växjö. Jämför gärna själv här!

fiol av Arvid Rönnegren

Arwit föddes 1670 och han skulle alltså ha varit 19 år om det är han som byggt "Bulan" och denna verkligen är från 1699, inte otänkbart men självklart verkar det lite tidigt. Jag vet inte riktigt hur samhället fungerade i slutet av 1600-talet men frågan är om man kunde bygga ett så välgjort instrument som "Bulan" vid 19 års ålder. Dateringen är dock i högsta grad osäker och det verkar rimligare att "Bulan" skulle vara byggd strax innan 1730-talet då de två gamborna i Stockholm respektive Boston är gjorda. Studerar man "Bulan" och gamborna får i alla fall känslan att gamborna är av lite finare hantverk än "Bulan" och att den senare då bör vara byggd lite tidigare.

huvud på gamba av Arvid Rönnegren, jämför sidoprofilen med denna

Arwit bodde i Kattarp i Skåne, inte alls långt från Ängelholm och man kan fundera en del kring ursprunget till de lejonhuvud som kröner Arwits fyrsträngade fiol och hans gambor, Mohtes gambor samt "Bulan" i Växjö. Dessa liknar varandra och lär ha någon form av gemensam historia. Helt klart är att Rönnegren och Mohte kände varandra. Enligt Bengt Nilsson hade de båda suttit i rysk fångenskap samtidigt och Bengt tror att Rönnegren liksom Mohte lärt sig fiolbygget under denna period. Frågan är dock om idén till Mohtes (och ev. Rönnegrens) dubbelplansfioler och designen av lejonhuvudet kommer från Tielke i Hamburg, om det kommer från andra svenska byggare eller om det rent av är så att Mohte och Rönnegren hittat på konstruktionen med en skruvlåda i två våningar som lösning på ett problem med att konstruera ett instrument med många resonanssträngar. Tielkes instrument är definitivt värda att titta närmare på och vid en snabb googling kan man hitta instrument som har vissa detaljer som liknar dubbelplansfiolernas utsmyckningar. Det är inte bara resonanssträngade instrument som är intressanta utan även alla andra fioler och fiolliknande instrument såsom gambor, viola d'amore etc.