Kompletterande info om Norbergsfiolen

Nu har jag fått några fler foton på fiolen som Göran köpte på auktion i Norberg. Här är ett foto på hela skruvlådan. Modellen är lite mer lik den dubbeldäckade hardingen och den indiska viola d'amoren än övriga dubbeldäckare:


Och här är en bild på den utskjutbara greppbrädan. Ser ut som detta exemplar har ett mer avancerat frässpår än såväl min som Pelle Björnlerts fioler. Det är klart att greppbrädan lär sitta bättre med denna modell. Jag har haft lite problem med att greppbrädan tenderar att lyfta sig på något ställe eftersom passformen inte är perfekt. Jag var tvungen att skrapa lite på greppbrädan manuellt för att passa in den efter att jag putsat och behandlat halsen. Även om greppbrädan lär sitta bättre med denna fräsprofil så borde det vara ännu svårare att få till det utan en bra fräsmaskin (vilket jag antar att byggaren inte hade).

Ny Dubbeldäckare

Vid ett par tillfällen sedan jag startade denna blogg har jag känt att hur tusan ska jag kunna leta rätt på något mer som är riktigt intressant. Men så helt plötsligt smäller det till och så kommer det fram några spännande uppgifter. Den här gången är det en stor nyhet och det är en bloggläsare som kommit med det bidraget. För övrigt så får jag fler och fler mail från er läsare med tips och det är jag väldigt tacksam för.

Göran i Norberg hittade ett fantastiskt instrument på auktion i höstas! Det är en dubbeldäckare med åtta resonanssträngar (även om den inte varit uppsträngad så på länge), men skiljer sig en hel del från de instrument som jag känner till sedan tidigare. Instrumentet har snäcka och snäckan är inte fäst i skruvlådans undre våning utan i den övre. Skruvlådans bakkant har också en mycket intressant egenskap, det går nämligen att dra ut en lucka i den. Säkert praktiskt vid strängningen av understrängarna. Jag antar att principen är samma för utskjutbara greppbrädor. Denna fiol verkar enligt uppgift ha haft en sådan men den är limmad numera. Tyvärr finns det inga uppgifter om vare sig vem som har byggt den eller var och när den är byggd vilket försvårar analyser. Jag skulle dock gissa att detta exemplar är byggt senare än många andra dubbeldäckare. Intressant att se att det funnits olika sätt att konstruera dubbelplansfiolerna på.

Jag tror och hoppas att det kan dölja sig fler bevarade instrument av denna sort såväl i Sverige som utomlands. Framför allt tror jag att det borde finnas instrument som har utbytta halsar men där man fortfarande ser stiften vid stränghållarknappen. Håll ögonen öppna! Eftersom det i skrivande stund bara finns nio dubbeldäckare som är bevarade och inte försvunna är varje tillskott av stor vikt.

Fioler med resonanssträngar i konsten

Idag var jag på statens musikbibliotek för att kolla lite i deras förteckningar över avbildade instrument på tavlor, bonader etc. Det visade sig vara mycket svårt. Bilderna i det gamla kartoteket (av forntida ickedatoriserad modell)var mycket små och det var alltså inte lätt att se detaljerna på skruvlådan. Det skulle behövas massor av tid och en lupp för att gå igenom allt. Hittade inte så mycket idag. Bara några saker men mer om det senare. På väg ut såg jag dock följande affisch som var lite intressant:

I detta inlägg tog jag upp frågan om varför de flesta dubbeldäckare har en avmalnande skruvlådekant vid översadeln. Lite skumt tycker jag eftersom det går alldeles utmärkt att få plats med strängarna ändå. På affischen finns en standardfiol, troligen målad av en holländsk konstnär, som har precis samma grej. Var detta vanligt? Varför behövdes det, och varför även på fioler utan resonanssträngar?

Ny karta över Dubbeldäckarnas utbredning

Experimenterade lite med Google maps. Det verkar gå att göra massor, lägga till information, bilder etc. Jag har funderat på hur man ska kunna presentera informationen bra på den websida jag bygger. Detta kan nog vara en bra lösning. Här är ett första utkast (Jag hoppas att jag lyckats ställa in applikationen så den zoomar in på Sverige men det kan vara problem med det. Om kartan verkar vara centrerad på nån form av ödemark långt väster om Hardingfeleområdet får du scrolla höger ):


Visa större karta

Teckenförklaring:
Blått - Byggort
Rött - Här har en ägare till ett instrument bott
Gult - Här finns en bok-/bildreferens till en dubbelplansfiol
Grönt - Här finns instrumentet idag
Det ljusröda området i Norge är såklart det område där hardingfelan spelas

inga nyheter

Nu har det inte hänt något här på en vecka. Jag har använt fiolbloggsdelen av min fritid till att börja bygga en websida om resonanssträngade fioler. Den är inte klar än. Ska dock försöka leta upp några roliga nyheter här så att ni inte tappar intresset... men det kan ta några dagar till att hitta något publicerbart.

Tidnings- och TV-tips

• Missa inte denna artikel om Anders Noruddes änglafiol
• Musikministeriet är tillbaka i SVT. Såg några program förra omgången och det var ganska skoj. I reklamen som jag sett på TV (medan jag väntat på Tour de Ski) genomför man ett blindtest mellan en Stradivarius och en kinafiol, kan ju bli skoj att se. Tyvärr visade sig detta inte vara i första programmet utan längre fram i vår. Såg en dokumentär på kunskapskanalen om Stradivarius hemlighet för något år sedan och då gjorde de också ett blindtest. Hypotesen efter detta test var att det framför allt är förväntningar om bra ljud som gör att folk tycker att Stradivariusfioler låter så bra. Jag har tyvärr aldrig hört någon i verkligheten så jag kan inte uttala mig om detta men bland fiolintresserade är det ju en källa till oändliga diskussioner. Vad är en bra fiol och vad är det inte? Jag antar att det handlar mycket om tycke och smak. Jag tycker dock helt klart är att resonanssträngar är en genväg till ett häftigt ljud. Vore kul att höra ett omdöme om min fiol från en klassisk musiker, jag har verkligen ingen aning om vad de skulle tycka.

2009

Bloggandet har legat nere lite under jul och nyår eftersom jag har varit ute och flängt och för att det är lite svårt att gräva fram nytt material när muséer, arkiv och annat är stängda och folk är bortresta. Nu tar jag dock nya tag, här är lite av målsättningarna för 2009:

• Jag hoppas på att kunna göra några resor för att titta på de instrument jag skrivit om men ännu inte sett i verkligheten, då tänker jag kanske framför allt på dubbeldäckarna i Göteborg och Karlshamn.


• Jag tänkte undersöka om det finns fler avbildningar av resonanssträngade fioler som är intressanta. Jag tror att det finns en del kyrkomålningar och liknande som jag skulle kunna spåra upp.


• Funderar på att köpa mig en bättre kamera och lära mig hur man fotar instrument bra. Det är ganska svårt men vore nog nyttigt vid museibesök etc. Kanske är läge att besöka musikmuseet i Stockholm igen för att ta lite bättre bilder.


• Jag planerar att bygga en websida om resonanssträngade fioler som kompletterar bloggen och ger lite bättre överblick. Kanske kan det bli en samlingspunkt för bilder på såväl historiska som nybyggda instrument.


• Funderar även på att försöka skriva en artikel till någon folkmusiktidning. Spelmannen brukar publicera det man skickar och det kanske kan generera lite tips om instrument jag ej känner till.


• Vore kul att samla mer information om andra typer av resonanssträngade fioler än dubbeldäckarna. Jag har haft lite svårt att hitta sådan info. Tips mottages tacksamt!
  Slutligen tänker jag såklart spela massor på min fiol! Bygget har tagit mycket tid senaste tiden och övandet har fått stryka på foten lite men nu är jag tillbaka i gamla gängor. Här är två av mina senast inlärda favoriter: Helfvetets trapper, Polonesse från Gästrikland.

Jag har säkert glömt massor av saker som är på gång och vi får väl se vad det blir

nyårsgåtan

god stämning var enda förslaget på förra inlägget som helt enkelt var en liten nyårsgåta: C-H-E-F var det svar jag hade tänkt mig :-) Nazisterna spelade för övrigt helst med förstämningen H-E-Eb-Eb...