Löjtnant Witzofsky

I fredags skrev jag lite om en löjtnant Witzofsky som förekom i kretsarna kring släkten Mörner. Idag bläddrade jag lite i Småländsk musiktradition och hittade följande text (under Polska nr 187): "...och den märklige polsk-ryske krigsfången och violinisten Witzofsky som upphovsmän till flera av låtarna. Den sistnämnde hölls under flera år i slutet av 1700-talet i husarrest på Gåvetorps gård i norra Allbo härad, men tilläts viss musikalisk utövning".

Släkten Mörner och "Bulan"

Nu var det länge sedan det hände något här, beror mycket på att jag varit på semester en vecka. Dessutom blir det allt svårare att få fram ny info men då får man vända på varenda liten sten som vi ser i detta inlägg.

Kommer ni ihåg turerna om "Bulan" (här, här och här)? Enligt en lapp skriven av Smålands Museums grundare Gunnar Olof Hyltén Cavallius tillhörde "Bulan" Sophie Louise Mörner, grevinna på godset Oby söder om Växjö. Jag hittade en bok på Stockholm stadsbibliotek om denna släkt och även om det verkade vara ett långskott tänkte jag att jag skulle kolla lite i den. Det har inte blivit av förrän nu. Boken är en lång släktkrönika med massor av namn och uppgifter. Jag skummade igenom boken med glasögonen inställda på sökläge för ordet fiol. Tyvärr gav den inte några revolutionerande ledtrådar till "Bulans" ursprung men lite info fanns i alla fall.

Sophie Louise Mörner föddes 1762 och dog 1821. Hon gifte sig med Johan Wilhelm Sprengtporten. Enligt Hyltén-Cavallius lapp så har "Bulan" skänkts till muséet via änkan Helena Kask och detta skedde 1867, alltså ganska långt efter Sophie Louise Mörners död. Det förekommer en hel del kopplingar till en del kända folkmusiksamlare. Gunnar Olof Hyltén Cavallius verkar ha haft en hel del kontakt med släkten Mörner men han föddes 1818 och lär inte ha träffat Sophie Louise särskilt mycket. Däremot kanske han hörde talas om "Bulan" via en Charlotte Mörner som han verkar ha träffat. Utöver Hyltén Cavallius nämns Olof Åhlström, känd folkmusikinsamlare från sörmland och Peter Wieselgren (som har kopplingar till denna fina låt). Exakt hur det gick till när "Bulan" gick från släkten Mörners ägo till Smålands museum går tyvärr inte att svara på men det låter inte orimligt att fiolen funnits i släkten under 1700-talet och sedan hamnat på muséet via denna Helena Kask. I början av boken framgår det att släkten Mörner har haft extremt mycket kontakter med det nyligen försvenskade Skåne, en kontakt som enligt smålandsforskarna Vejde alltid varit vanlig bland människor i Värend men som säkerligen tilltog efter freden i Roskilde. Det är alltså inte långsökt att tänka sig att någon i släkten Mörner köpt "Bulan" av antingen Arwit Rönnegren i Kattarp eller Mohte i Ängelholm och att instrumentet sedan ärvts vidare i släkten.

Det står inte så mycket om musik i boken. På ett ställe nämns att Sophie Louise Mörner dansade 6 menuetter på en bal för 70 personer i Växjö och hon spelade ibland luta. Den enda fiolspelman som nämns är polacken löjtnant Witzofsky som tydligen komponerade till "hvad instrument som åstundas". Vid ett tillfälle besökte man Gåvetorp, lärde att laga smålandsost, åt middag hos en prost och hörde predikan i Lekaryd samt njöt av Witzofskys violin. Jag antar att det förekom en del fester med dans på ett 1700-talsgods. Kanske köptes "Bulan" för att användas till musikunderhållning vid sådana tillfällen.

Vilse i polskedjungeln

För några år sedan gick en serie radioprogram i P2 som hette "Vilse i polskedjungeln" och det är Magnus Gustafsson som ligger bakom dessa. Magnus tar upp polskans historia och ger exempel på vanliga polskevarianter som finns spridda i hela norden och som oftast har centraleuropeiskt ursprung. Mycket musikexempel spelas men det är inte alltid så lätt att höra likheten för allt som oftast har låtarna förändrats ganska mycket, bytt från dur till moll ibland och 16-delsvarianter från östra Sverige motsvaras av kort-etta-låtar i Värmland etc. Det är ett spännande ämne och jag antar att man kan träna upp sin förmåga att känna igen varianterna. Lyssning rekommenderas! Jag fick bland annat lära mig att en variant på Hjortingen finns redan i en 1600-talsnotbok från Westfalen och att Sparve Lille och den här låten (annan version) som man bland annat kan höra i Rasmus på luffen båda är varianter på den kända Sparvpolskan.

Magnus meddelar också att det är lite problem med inspelningarna av Edvin Karlsson. Banden har inte mått så bra av att ligga i arkiv men är nu skickade på "återupplivning". Hoppas att de går att återskapa för det vore ju mycket intressant att höra.

Kinnevaldsfelan

Jag har fått lite bilder från Eva Johansson i Urshult på hennes nybyggda resonerare. Hon kallar den för Kinnevaldsfelan och den är av en egendesignad modell. Detta är Evas tredje fiol med resonanssträngar och hon har redan påbörjat nr 4.

Översättning

Hej

Om ni undrar vad jag håller på med och varför det inte händer så mycket så jobbar jag på översättning av resoneramera.se till engelska. Det känns ganska viktigt att fixa till en engelsk version av sajten eftersom jag tror att intresset för resonerare kan vara ganska stort även i andra länder, inte minst i USA. Kanske kan det också leda till fler tips från utlandet, vem vet vad som döljer sig i samlingar utanför Sverige? Det finns ju t.ex. misstankar om att Edvin Karlssons fiol såldes till en köpare som inte var svensk. Översättandet gör väl att bloggaktiviteten kommer att vara fortsatt låg någon vecka till.

Axel Sjölanders släkt

I detta inlägg om Axel Sjölander nämnde jag att Axels farfar hade en resonanssträngad fiol. Har nu läst lite mer om Axels släktförhållanden. Troligen har fiolen gått i arv i släkten. Farfadern Håkan Jonasson kan ha ärvt den av sin far Jonas Håkansson som i sin tur kan ha ärvt den från sin far, som hette Håkan Pehrsson. Att Axels far, Karl Sjölander inte hade fiolen beror säkerligen på att hans bror, Johan, var äldre och säkerligen fick överta fiolen. Kanske kan man forska lite i vilka som är efterlevande till Johan Sjölander. Möjligen kan fiolen finnas kvar i släkten än idag?