Lite mer tulpanintarsia

Medan jag kommer ihåg det. Bläddrade igenom lite gamla bilder och såg ytterligare ett exempel "tulpanmönstret" som är den intarsia som förekommer i greppbräda och stränghållare på dubbeldäckare. Här i en gamba av Johann Georg Mohte där det också förekommer lite ytterligare intarsia som inte hittats på någon dubbeldäckare.

Sammanfattningsvis finns alltså tulpanmönstret på följande instrument:

• "Tuppens" stränghållare (länk)
• "Karlshamnsfiolens" greppbräda (länk)
• Spele-Jockes fiol (länk)
• Fiol på målning av Pehr Hörberg (länk)
• Gamba av Johan Georg Mohte (i detta inlägg)

Har jag glömt något?

En låt i moll

Idag är det begravning av Per-Olof Moll, som gick bort på tok för tidigt. Tyvärr hann jag aldrig lära känna honom bra men han var en av de första som hittade denna blogg. Det slumpade sig nämligen så att jag började blogga precis när Molle var klar med sin dubbeldäckare, för övrigt ett otroligt vackert instrument. Per-Olof var också den viktigaste personen för bevarandet av spelmanstraditionen från Särna. Jag kan verkligen rekommendera CD:n Jaggu lekar (se även denna infosida) där Per-Olof Moll och Per Hardestam spelar 33 kärva låtar från nordvästra Dalarna och Elgå och Engerdal i Norge. Musiken är kanske inte den enklaste om man inte är van vid folkmusik men otroligt häftig just för att den är så kärv. Läs också texten i CD-konvolutet som jag tycker är väldigt fin. Pers och Per-Olofs spelträffar beskrivs som otroligt gemytliga, precis som bilden av hur spelmansgemenskap ska vara. Nu är det upp till oss andra att bevara Särnalåtarna och speltraditionen därifrån så jag uppmanar alla läsare att lära sig en Särnalåt redan idag!

Utkast till ny ritning

Tänkte att min nya fiol ska ha en annan design på lejonhuvudet än mitt förra bygge. Alla banker med självaktning i Kina har stora lejonskulpturer utanför porten och jag fotade några. Här har jag försökt kombinera lejonet utanför Shenzhen Development Bank i Dalian med "Bulan" för att få till något lämpligt som kan kröna en fiol. Lite arbete återstår men kommentarer mottages tacksamt.

Hardingfela med högt stall

Kolla på den här bilden! Det är en hardingfela som finns på museum i Bergen. Stallet ser extremt högt ut. Kanske har Karlshamnsfiolen sett ut på liknande sätt. Det ser i alla fall ut som det måste gjort det på bilderna i detta inlägg.

bilder på den dubbeldäckade hardingfelan

Upptäckte att jag glömt lägga upp bilder på den dubbeldäckade hardingfelan som jag skrev om för något år sedan. Såg detta i samband med att jag skrivit lite om hardingfelor här på bloggen. Jag var i kontakt med Bjørn Aksdal om instrumentet och skickade över några bilder men jag tror inte detta ha lett till något mer. Instrumentet borde vara intressant för hardingfeleforskare eftersom det avviker kraftigt från andra instrument byggda i samma område under samma tid. Nu finns bilderna på resoneramera.se men tyvärr är de inte jättebra på grund av besvärliga ljusförhållanden.

Boktips

Är det någon som läst denna bok om hardingfelor av Björn Aksdal? Jag är lite sugen och tänkte höra om någon vet om den är bra.

Greppbräda och halsvinkel

Jag har analyserat ritningen över "Bulan" för att utreda vad jag egentligen gjorde för förändringar när jag byggde min första fiol. Den stora skillnaden är nog att det tillkommer en greppbräda (finns ingen bevarad för "Bulan") och vid mina tester i datorn räknade jag med en standardgreppbräda. I verkligheten gjorde jag en greppbräda som är tunnare för jag ville inte få för stor höjd där man håller fiolen. Greppbrädan har en kanthöjd på 3 mm istället för 5 mm. Vid inpassningen av halsen måste jag ha måttat ut en stallhöjd som jag bedömde var för låg och därför ökade jag halsvinkeln. Nu måste jag alltså bestämma mig för vilken typ av greppbräda jag ska ha. Det är svårt att bedöma hur tjock "Bulans" greppbräda kan ha varit och hur hög stallhöjd denna gett. Det man kan säga definitivt utifrån ritningen är att "Bulans" halsvinkel gör att halsens överkant vid översadeln hamnar 4,5 mm över linjen som går längs lockets undersida jämfört med 1 mm för min fiol. Riktar jag upp den nya fiolen 3,5 mm och behåller samma greppbräda så visar mina datorsimuleringar att stallhöjden bör bli cirka 30,5 mm. Är detta för lågt? Någon som har några erfarenheter?

Jag har en känsla av att det börjar bli dags att byta ämne om jag inte ska trötta ut alla läsare. Snart kan jag nog presentera en liten förhandstitt på en ny lejonhuvudsdesign som jag tänkte försöka mig på. Kika in igen om några dagar...

Historiska halsvinklar

Jag har gått igenom min bildsamling för att se om jag kunde hitta några foton på de gamla dubbeldäckarna där jag kunde mäta/räkna ut halsvinklar. Som vanligt när jag intresserar mig för en detalj upptäckte jag att jag nästan saknar foton som visar detta helt och jag blir alltid lika arg på mig själv för att jag inte tänkte på detta när jag plåtade. Finns några profilbilder (till råga på allt så är det inte jag som tagit dem) men då saknas det istället pålitliga mått. Har jag minst ett mått och en bra profilbild hade jag kunnat räkna ut de andra måtten i datorn. Nu går tyvärr inte det.

"Karlshamnsfiolen" har en hals som höjer sig extremt mycket över locket. Dessutom ser översadeln ut att ligga mellan en halv och en centimeter över sargens övre kant. Om man drar en linje i förlängningen av greppbrädan ser det dock ut som att stallet blir väldigt högt så instrumentet ser inte ut att ha en onormalt liten strängvinkel.

"Hjelmen" liknar i "Karlshamnsfiolen" i detta. Halsen ligger högt över locket men vinkeln ser ändå inte så låg ut.
Det sista instrumentet som jag har en användbar bild på är "Tuppen". Här ligger halsens ovansida närmare locket och det känns som att stallet är lägre.
Överlag ger dessa bilder inte så mycket vägledning. Jag får helt enkelt analysera ritningar och foton på "Bulan" och se vad jag egentligen förändrade när jag passade in halsen vid mitt förra bygge. Jag hade gjort originalvinkeln men förändrade detta under byggets gång av någon anledning. Ska försöka rekapitulera vad som egentligen skedde.

Mer stalltryck

Jag blev lite fundersam över att sambanden för stalltrycket verkade linjära eftersom det finns en kvadratterm med i formeln. Om man drar ut diagrammet lite ser man att sambanden så klart inte är linjära. Åtminstone inte när man förändrar mensuren. Inte heller stallhöjdens påverkan på trycket är linjärt men i det område som är aktuellt för fiolbygge är det näst intill linjärt.

Om man analyserar hur stalltrycket förändras med ändrad mensur och stallhöjd kan man konstatera att en förändring av mensuren med X% alltid kommer att påverka trycket mer än motsvarande förändring av stallhöjden. Däremot påverkar det så klart mer att ändra stallhöjden en millimeter än mensuren en millimeter eftersom det blir en större procentuell förändring.

Jag tänkte köra samma mensur som på min tidigare fiol (cirka 309 mm) eftersom jag tycker att det är trevligt att spela när avstånden för vänsterhanden är lite kortare. Stalltrycket för min fiol är cirka 89% av normalfiolens. Vill jag minska detta med ytterligare 10 procentenheter måste jag minska avståndet i höjdled mellan stallets topp och översadeln med fem millimeter. Frågan är hur stor påverkan detta kommer att göra. Jag kommer att göra en rakare hals men det kanske inte kommer göra lika stor inverkan som jag trodde. Vi får se.

Förresten korrigerade jag en länk i föregående inlägg om stalltrycket. Den gick visst till fel källa som i och för sig är en intressant artikel för oss som håller på med barockinstrument.