MIMO - databas över museiinstrument

För några månader sedan öppnade MIMO portarna och här kan det så klart finnas mycket spännande. Tyvärr tycker jag inte att gränssnittet är optimalt. Man kan t.ex filtrera på fioler men då får man upp 1400 instrument och det är ett drygt jobb att bläddra igenom alla för att hitta eventuella resonanssträngsinstrument. Sökte även på amore och fick upp 215 instrument vilket är mer lätthanterligt. Ett gäng av dem är oboer och klarinetter men de flesta är viola d'Amore. Letade igenom de 50 första träffarna och hittade två instrument som mer ser ut att vara vanliga fioler med resonassträngar här och här. Det är lite synd att man inte kan söka på resonanssträngsinstrument mer generellt för det känns inte jätteskoj att bläddra igenom 1400 fioler och jag är rädd att missa något om jag bara kollar på amore-instrument. Är det någon av er som kollat något på sidan och hittat något spännande?

Mer om gotländska resonanssträngsfioler

Härom dagen fick jag en minnesbild att jag läst något om gotländska resonanssträngsfioler i Lars Söderströms artikel om resonanssträngsinstrument i Sverige. Det handlade dock om något märkligt instrument med resonanssträngarna inne i fiolen som August Fredin skrivit om. De två fioler (här och här) som jag skrivit om är dock inte omnämnda. Frågan är dock om August Fredin verkligen är rättciterad eller om han har fått det hela om bakfoten. Det borde väl snarare vara något i stil med de numera kända gotländska resonanssträngsfiolerna. Kanske fanns det fler eller kanske är det just dessa två som August syftar på

Nystart för resoneramera.se och uppdatering om bygget

Här kommer en liten uppdatering om bygget. Har fixat lite med ögonen, och lite andra grejer också men det kanske är svårt att se.

För övrigt har jag gjort en liten nystart med resoneramera.se. Inget revolutionerande än men jag har bestämt mig för en lite enklare bildhantering vilket kommer leda till att det blir lättare att få tummen ur och ladda upp bilder. Tidigare har det varit lite krångligt och jag har inte haft tid. Nu hoppas jag kunna göra ett ryck fram till årsskiftet och få en mer komplett site.

Ny gotländsk fiol med 6 resonanssträngar

Som jag nämnde i våras hittade jag två gotländska fioler med 6 resonanssträngar i riksinventeringen. Nu har jag fått kontakt med Bungemuseet som är innehavare av den andra fiolen (inventarienr 1508 i museets katalog). Fiolen skrevs in i katalogen 1932 av en Teodor Erlandsson och han skriver så här:

Fiol köpt av bonden Niklas Stenström Stensta i Bunge. Hans fader Anton Stenström död någon gång på 1880-talet, nämnes som en dugande och klok man, om ... och byggde hus och satte sitt hemman i gott stånd. Han var också en god fiolspelare, som hade 2 fioler, klarinetter, flöjter och allehanda instrument. Denna fiol som hade 6 understrängar, använde han på bröllop och dylikt, medan han på vanliga danser begagnade en annan fiol med ett starkare och mera skrällande ljud, om var den publiken mest är ...

Det står tyvärr ingenting om byggare men det verkar inte helt otroligt att det finns en gotlänning som byggt minst två stycken 2+6-strängare. Intressant att spana in det som verkar vara ett resonanssträngsstall på locket. Halsen bör väl ha blivit bytt men det är lite svårt att se på dessa bilder. Det är bara att skriva upp Gotland på listan över destinationer att åka till i forskningssyfte. Kanske i sommar, jag har skaffat mig en segelbåt...

Ny fiol med resonanssträngar?

Fick ett mail från Annika Hammer, duktig sångerska och klaverspelare (inte klavertrampare) för en tid sedan med lite bilder på en intressant fiol. Den har tillhört hennes släkting (fyra led bakåt) Henrik som flyttade till Småland från Danmark. Oklart är ännu var fiolen är byggd men den har hur som helst reparerats i Köpenhamn under senare delen av 1800-talet. Det som gör att jag blir intresserad är så klart märkena vid stränghållarknappen, det ser ut som igenpluggade stift där man kunnat fästa resonanssträngar. Kan ha varit så mycket som 12 st. På vänstersidan är det definitivt fyra men kanske sex st och på högra sidan ser det mer ut som fem men det är svårt att veta. Halsen är definitivt bytt (synd). Hoppas kunna kolla i verkligheten snart och se om jag kan få fram någon mer info. Vore också kul att kunna utreda kopplingen till Danmark närmare. Det låter inte otroligt att det skulle finnas danskbyggda dubbeldäckare eftersom det finns så många från Skåne. Inspirationen som de skånska byggarna verkar ha fått från Tielke i Hamburg borde också drabbat några byggare i Danmark.

Lejonfrisyr

Bygget går framåt, sakta men säkert...

Har haft lite problem med designen av frisyren. Tanken är ju att göra ett lite mer realistiskt lejon än förra gången. Samtidigt vill jag inte helt efterlikna statyn som jag utgått ifrån eftersom den är lite väl komplex.

 Då grävde jag lite i min bildbank och hittade några riktigt schyssta grejer av Tielke. De är en bra kombination mellan stiliserat och realistiskt. Rimligen har Rönnegren eller Mohte eller vem som nu byggt bulan haft Tielke som inspiration. Skoj att dessa gambor är från 1698 resp 1699. Det finns ju en möjlig datering 1699 på Bulan (Gunnar Olof Hyltén Cavallius).

Lejonhuvudet börjar ta form

Öh, har jag en blogg? Tydligen! Har satt igång på allvar med lejonhuvudet på mitt senaste projekt. Här kommer några bilder på framstegen. Frisyren blir nästa utmaning och en inte helt lätt sådan. Har dock några idéer som jag snott från Tielke. Lovar att uppdatera oftare framöver. Har ev. några nya forskningsrön på g också

Hemslöjdad Wärendsviolin

Jag var på släktträff i helgen och min farbror tog med en fiol som han fått ärva av sin morfar som bodde på Sirkön i sjön Åsnen i södra Småland. Det var en ganska märklig fiol och jag är inte riktigt säker på vad det är för något. Hantverket var inte det bästa, snäckan var extremt grov, åder saknades och locket såg inte direkt ut att vara gjort av alpgran, om gran över huvud taget. Inskriptionen sade att det var en "Hemslöjdad Wärendsviolin renoverad 1912 av CJ Emil Carlsson" men barockhalsen antyder att det är ett äldre instrument. Vid en snabb inspektion av stränghållarknappen kan man få intryck av att det suttit stift för fästning av resonanssträngar men ett antal faktorer talar mot detta. För det första ser man inget direkt mönster på det som i sådana fall skulle varit resonanssträngsstiften. Dessutom förekommer liknande pluggar på många andra ställen, t.ex. för att fästa in botten i över- och nederkloss. Jag såg inga spår av att halsen skulle ha varit bytt. Skruvlådans baksida var dock lite skum eftersom spåren som löper längs snäckan och vanligen är förlängda längs hela skruvlådan på detta instrument tar slut väldigt tvärt och ojämnt. Det ser nästan ut som om det skulle kunna vara en lagning. Möjligen skulle skruvlådan kunnat varit annorlunda, t.ex. haft en våning till men det är ganska långsökt. En annan lustig detalj är hålen på sidorna om greppbrädan, troligen ett sentida tillskott kanske för att hänga upp fiolen eller liknande. Vad tror ni om detta instrument?  

Violin tenor

Glömde så klart skriva totallängden på det något märkliga instrumentet i förra inlägget. 880 mm vilket gör det ganska mycket större än en vanlig fiol. Violin tenor står det i musikmuseets beskrivning

Dubbeldäckarnas föregångare?

Ett intressant instrument som jag fotade på musikmuseet är det som kallas M132. Det är en stor viola d'amore eller möjligen en bandlös gamba. Det är lite svårt att avgöra om instrumentet är trasigt eller om det har haft denna design av skruvlådan. Att döma av antalet stift vid stränghållaren kan det ha varit 4 resonanssträngar men samtidigt ser det lite skadat ut där undre skruvlådevåningen börjar. Dessutom är det en aningen krystad konstruktion som ser väldigt vek och märklig ut. Daniel Fryklund omnämner detta som en Violine d'Amore med 4+2 strängar men där verkar det som att han har misstagit sig. Tyvärr har jag ingen info om härkomst än men jag ska gräva lite i arkiven.

Statistik årtal

Roade mig med att ta ut lite statistik från min databas med resonanssträngsfioler. Diagrammet visar byggår för de instrument där detta är känt eller kunnat gissas mha tillverkarens levnadsår etc. Man ser tydligt två omgångar av instrument, en på senare delen av 1700-talet och en efter 2000. Givetvis haltar statistiken en del eftersom många instrument saknas men jag tror att det kan bli svårt att fylla luckan mellan 1780 och 1980 helt. Av denna anledning är ju Karlshamnsfiolen, Spetts och Fribergsfiolen lite extra intressanta, särskilt de första två som byggdes i en tid då resonanssträngsfioler var ganska otrendigt. Varför byggdes de över huvud taget?

Fiol med djävulshuvud

Jag upptäckte att jag glömt lägga upp lite bilder som jag fått på mailen. Det är Dennis som byggt klart sin dubbeldäckare med djävulshuvud. Det finns lite uppdateringar att ta tag i på resoneramera.se också när det gäller just bilder men jag måste komma på något smidigare sätt att hantera bildredigeringen, det tar lite för lång tid idag vilket gör att det inte blir av.

Resonanssträngsfiol av Carl Henrik Friberg

Fick bilder från en person som nyligen köpt en resonanssträngsfiol av Carl Henrik Friberg från Skultuna/Stockholm. Han levde 1887-1957 och verkar alltså varit lite intresserad av resonanssträngar. Jag känner inte till så mycket om honom i övrigt men det är ju spännande att han verkar ha byggt resonanssträngsfioler i en tid då få andra var intresserade av sådana. Nu är det ganska populärt inom folkmusiken men under tidigt 1900-tal tror jag inte att det var så många som höll på. Med tanke på att han snidat in Norlind på en fiol har han säkert varit kompis med honom och kanske även Daniel Fryklund och det var väl de som utgjorde intressesfären för sådana instrument under den tiden. Även om det så klart är mest intressant med gamla instrument är det även skoj att försöka kartlägga hur intresset för resonanssträngsinstrument varit efter deras glansdagar på 1700-talet.Någon som har mer uppgifter om denne Friberg?

Här är två andra instrument som han har byggt: Musikmuseet1, Musikmuseet2

Ny fiol med 6 resonanssträngar

I riksinventeringen hittade jag två instrument med 6 resonanssträngar som ska finnas på Gotland. Det ena finns i Bungemuseets samlingar och det andra är i privat ägo. Jag har kontaktat museet och de ska leta efter instrumentet. Idag fick jag också tag i ägaren till det andra instrumentet. Det rör sig om en fiol som en gång haft 6 resonanssträngar men nu har bytt hals. Jag har ju länge misstänkt att det finns många sådana instrument och ägaren hade inte upptäckt resonanssträngsstiften före jag påtalade det så min hypotes och mina förhoppningar om att hitta fler instrument stärktes. Tyvärr gick det inte att se någon etikett i fiolen men förhoppningsvis kan jag undersöka instrumentet närmare och kanske dra några slutsatser. Vore kul att se om den har anknytning till Gotland eller om den bara hamnat där

Sågat

Nu har jag sågat ut halsämnet för att kunna jobba med skruvlåda och huvud. Lämnade en rejäl bit (halsen) osågad så att det ska vara lätt att spänna fast ämnet medan jag snidar ut detaljerna i huvudet. Det tror jag är en bra idé, vi får se. Borrade styrhål för stämskruvar samt några referensdjup i skruvlådan.

Här är den slutgiltiga designen på huvudet. Fördelen med att göra en ritning i datorn är att man kan göra justeringar lätt, beräkna avstånd mellan skruvar och rita upp hur strängarna kommer att gå. Nackdelen är att man kan göra ändringar in absurdum. Vet inte hur många timmar jag funderat på detta...

CNC-fräsning

 Nu är jag på allvar på gång med halsen. Har fräst ur spåret för greppbrädan och detta gjordes med en CNC-fräs. Det var en fröjd att se resultatet och jag hoppas att det ska göra att greppbrädan kommer att sitta perfekt.

 Halsämnet innan fräsning

 Uträkningarna för att få rätt vinklar på spåren. Jag beräknade lutningen på greppbrädeämnet och gjorde ett spår som följer greppbrädans ytterkanter. På så vis kan jag fräsa greppbrädan i en fräs med mothåll och förhoppningsvis få perfekt passning.

 Fräsen.

Resultatet. Det blev löjligt jämna ytor. Tyvärr kommer jag behöva ta bort lite mer material närmast fiolkroppen för att resonanssträngarna ska få rätt bana. Fräste ett en millimeter grundare spår än på förra fiolen för att kunna göra halsen lite tunnare.

Mått på musikmuseets instrument

Vid besöket i musikmuseets magasin mätte jag och Johan de tre dubbeldäckarna ganska noggrannt. Som jag misstänk var måtten för "Tuppen" som publicerats på musikmuseets web inte korrekta, de är ju ganska extrema. Har skickat korrigerad info till dem så att de kan uppdatera. Mensurerna på "Elvis" och "Tuppen" är väldigt korta men när det gäller "Tuppen" så verkade stallet stå ganska långt fram. Fiolkropparna är överraskande normalstora, jag hade föreställt mig att de skulle vara mindre. Återkommer med mer analyser av måtten senare. Har också för avsikt att göra ett bra faktablad och på sikt sammanställa data över alla dubbeldäckare vilket kan vara bra när man bygger instrument av denna sort

	Tuppen	Munken	Elvis
Kroppsmensur	194,5	191	195
Totallängd	612	624	617
Halslängd	101,8	111	105,5
Corpuslängd	353	356	350
Halslängd till översadel	103	112,5	107
Längd, halsens urtag	104	105,3	106
Högsta höjd
Sarghöjd fram	31	28,5	29,5
Sarghöjd bak	31,1	28,5	31,3
Höjd, greppbrädans nederdel	14,3	23,5	16
Höjd, halsbasen över locket	6	9	5,5
Höjd, halsbasen över lockets hålkäl	7,5	10,4	7
Avstånd, sarglinje-översadels ovansida	7,4	6	9
Längd greppbräda	239	244	228
Bredd greppbräda uppe	24,3	25	24
Bredd greppbräda nere	31,7	43	38
Höjd stall	28,7	34,2	na
Tjocklek botten uppe	2,1	2,4	2
Tjocklek botten mitten	4	4,1	4
Tjocklek botten nere	2,9	2,9	2
Strängtjocklek G	1	1	na
Strängtjocklek D	1	na	na
Strängtjocklek A	0,8	na	na
Strängtjocklek E	0,6	na	na
Avstånd stall –stränghållare	35	61,5	na
Längd stränghållare	128	115,2	109,5
Längd zäpfchen	6	10,2	8,3
Bredd, corpus övre del	167	165	155
Bredd, corpus nedre del	205	206	194
Bredd, över c-båge	109,6	113	103
Längd, c-båge	80,5	81,5	81
Greppbrädans höjd längst ner	6	10,5	4,2
Tjocklek lock uppe	2,5	2,7	3
Tjocklek lock mitten	3	3,7	4
Tjocklek lock nere	3,6	2,7	2,9
Höjd resonanssträngar mitten	10,3	9,6	na
Höjd resonanssträngar sida	8,6		na
Mensur (Stränglängd)	299	306	na
Mensur till tänkt stallplats	309	306	303