Bloggfrekvensen har gått ner lite på sista tiden och det beror helt enkelt på att det är lite svårare att gräva fram nyheter nu. Har några grejer på gång dock men allt tar mer tid och många saker kräver besök i diverse arkiv, väntan på svar från folk på museer etc. Under tiden får jag väl tipsa om en konsert jag tänkte gå på. Nu på lördag, 1/11 alltså, spelar Per-Olof Moll och Per Hardestam på Stallet i Stockholm (börjar kl 20.00). Det lär bli mycket resonanssträngar och Särnalåtar. Spana in deras fioler här och här.
torsdag 30 oktober 2008
Konsert i helgen
Bloggfrekvensen har gått ner lite på sista tiden och det beror helt enkelt på att det är lite svårare att gräva fram nyheter nu. Har några grejer på gång dock men allt tar mer tid och många saker kräver besök i diverse arkiv, väntan på svar från folk på museer etc. Under tiden får jag väl tipsa om en konsert jag tänkte gå på. Nu på lördag, 1/11 alltså, spelar Per-Olof Moll och Per Hardestam på Stallet i Stockholm (börjar kl 20.00). Det lär bli mycket resonanssträngar och Särnalåtar. Spana in deras fioler här och här.
söndag 26 oktober 2008
Avbildade dubbeldäckare
Om man läser Nyckelharpan av Jan Ling, Lirans hemligheter och Säckpipan i Norden av Per-Ulf Allmo eller liknande böcker om musikinstrument så finns det en hel del material om avbildningar av de aktuella instrumenten. Avbildningar kan också vara intressant när man undersöker fioler med resonanssträngar men jag har ännu inte hunnit gå in så djupt på detta ämne. Det är dock något jag planerar att ta tag i. Här kommer en bild som jag har tillgång till. Det är en åttaundersträngad fiol avritad av C-E Södling 1881 och förlagan skall ha funnits i Slaka socken i Östergötland. Jag har ännu inte träffat på några bevarade dubbeldäckare från Östergötland men denna avbildning visar väl att instrumenten funnits även där. Slaka socken ligger i Linköpings kommun i vad som nu är utkanterna av tätorten Linköping. Där finns bl.a. Lambohovs herrgård från 1700-talet. Många spelmansböcker från 1700-talet har anknytningar till herrgårdar. Kanske har även denna resonanssträngade fiol det och i sådana fall skulle man kunna dra en del paralleller till detta. Men det är så klart bara spekulationer. Återkommer om mer fakta framkommer.Bilden kan vara en avritad version av Södlings avritade fiol men upphovsmannen är okänd. Hör av dig om du anser dig ha upphovsrätt till denna bild.
lördag 25 oktober 2008
Färdig!
onsdag 22 oktober 2008
Carl Sved
När vi ändå är inne på Hälsingland kan jag meddela att Esbjörn Wettermark mailade ett tips om att en fiolbyggare i Enånger byggde ett antal fioler med resonanssträngar på 1950-talet. Exakt vad han fått idén från är aningen oklart men troligen är det hans eget påfund. Däremot har det funnits minst en annan resonanssträngad fiol i Enånger men den blev ombyggd till en vanlig fiol också under 1950-talet. Esbjörn tror att många gammaldags instrument levt kvar i Enånger lite extra länge, bland annat finns det en egen liratyp från orten,
söndag 19 oktober 2008
Petter Jönsson
For english readers
torsdag 16 oktober 2008
Nyckelharpan

Ett ämne som jag inte behandlat över huvud taget men som självklart är intressant när man tittar på svenska understrängade fioler är det mest kända svenska folkmusikinstrumentet med resonanssträngar, nämligen nyckelharpan. Varifrån kommer resonanssträngarna på nyckelharpan? Är de tidigare än resonanssträngar på fioler i Sverige eller är det tvärtom? Jan Lings bok Nyckelharpan från slutet av 1960-talet är standardverket i ämnet.
Nyckelharpan är enligt Ling ett väldigt tidigt instrument och belägg finns redan från medeltidens Tyskland. Nyckelharpans historia i Sverige är också lång och det styrks väl av den s.k. Moraharpan som är daterad till 1526. De tidiga nyckelharporna, inklusive Moraharpan, saknar dock resonanssträngar. Ling skriver ett stycke om just dessa och då använder han sig i stort sett av samma källor som jag använt när jag försökt undersöka resonanssträngarnas ursprung. Ling har inget svar på när, var och nyckelharporna försågs med resonanssträngar men han är helt inne på att det sker efter och under influens av Viola d'amore-trenden i Europa. Inget nytt under solen här alltså. Alla forskare, utom några enstaka norrmän kanske, verkar rörande överens om att resonanssträngarna kom till norden från andra delar av Europa i slutet av 1600-talet. Om influenserna är så tydliga tycker jag dock att det är befogat att ställa frågan var idén till dubbeldäckarna kom. Var det en svensk byggare som kom på att det var smart att placera åtta resonanssträngar i en skruvlåda med två våningar för att förkorta instrumentets totallängd eller kom även denna idé utifrån. Det senare verkar ju troligt men varför finns det inga dubbeldäckarfynd utomlands? Eller finns sådana?
tisdag 14 oktober 2008
Efter Linköpingsfestivalen
Jag strängade upp min fiol lite bättre igår och justerade översadeln och stallet. Låter faktiskt helt ok och den var hyfsat lättspelad. Lite svårt att få ton ibland men det beror förhoppningsvis på att strängarna jag monterade inköptes när jag gick på högstadiet och har använts i ett par år. Återstår att montera dit resonanssträngarna vilket kan bli lite pyssel eftersom jag måste justera stallet, modifiera stränghållaren och slutforma greppbrädan.
onsdag 8 oktober 2008
Studentspelmanslags-VM
Jag har sedan jag bodde i Linköping varit engagerad i folkmusikfestivalen där. Sedan jag flyttade därifrån har det blivit mindre men jag är fortfarande ansvarig för evenemanget Studentspelmanslags-VM. Eftersom tävlingen är på fredag har jag en del att stå i vilket påverkat bloggfrekvensen negativt. Men nästa vecka hoppas jag kunna ta nya friska tag! Håll tillgodo med en video med förra årets världsmästare, V-Dala spelmanslag:
För övrigt tjuvtestade jag min fiol igår. Strängade upp spelsträngarna den lite preliminärt för att kunna slutforma översadel och stall. Stallet är alldeles för grovt och stränghöjden för hög. Dessutom hade jag förväxlat d- och g-strängarna vilket blev lite märkligt så det kanske inte var något värdigt första test. Det lät väl sådär men jag både tror och hoppas att det blir bättre med justerat stall och översadel samt med resonanssträngar på.
torsdag 2 oktober 2008
Edvin Karlsson

Byggare och byggort är också okända men bilder antyder att den är lite lik "Bulan" eller Mohtes gamba. Den sistnämnda har dessutom samma intarsia i kanten. Tyvärr såldes fiolen vid Edvins bortgång till en okänd köpare. Kanske dyker fiolen upp någon gång i framtiden eller så kanske det går att spåra upp den. Vet du något mer så mottages tips tacksamt. Magnus har lovat att skicka upp intervjuer och inspelningar med Edvin så snart de är tillgängliga och då kan jag så klart skriva mer i detta ämne.