En annan fiolbyggare som måste omnämnas är Johan Georg Moethe, grundaren till fiolbyggarsläkten Mohte i Ängelholm. Enligt Fryklund skall det finnas en fyrsträngad fiol av Mohte med åtta piggar för resonanssträngar vid stränghållarknappen vilket tyder på att fiolen är en ombyggd dubbelplansfiol. Eftersom andelen barockfioler som fick sina halsar utbytta mot längre moderna fiolhalsar då idealen förändrades är nästan 100 % kan man tänka sig att samma förhållanden gällde rörande resonanssträngade fioler. Om det var vanligt bör det alltså finnas ett stort antal fioler som har tecken på att ha haft resonanssträngar om man tittar vid stränghållarknappen. Alla kompletta dubbelplansfioler som jag sett har haft aliquotsträngarna (!) fästa i piggar vid stränghållarknappen. Eftersom det finns få namngivna dubbelplansfioler skulle det vara ytterst intressant att få fler uppgifter om var, när och av vem sådana fioler var byggda. Tips på sådana fioler är alltså mycket intressanta för mig så håll utkik vid stränghållarknappen och hör av dig!
Släkten Mohte har ett lite oklart ursprung. De skulle kunna härstamma från Tyskland eller möjligen från Frankrike. Ett problem är att de stavar sitt namn på massor av olika sätt. För övrigt verkar det som om man förr inte var lika kinkig med stavning över huvud taget. Moethe kunde också stavas Mohte, Måtte eller Mothe och de olika stavningarna indikerar antingen tysk eller fransk härkomst. Bengt Nilsson hävdar att Johannes Georg Mothe föddes i Dresden 1695 (ev 1690) medan Anne Nilsson är mer osäker om han är invandrare eller inte. Han tycks ha kommit till Ängelholm 1723 då han ansökte om att få bosätta sig där. Mohte sägs ha lärt sig fiolbyggarkonsten i rysk fångenskap vilket han satt i under 14 år. När det gäller professionella fiolbyggare i Sverige under 1700-talet så finns det två centra, dels Stockholm där en stor majoritet finns och dels i Skåne och släkten Moehte är en av de starkaste representanterna i den senare kategorin. Att kartlägga vilka som byggt dubbelplansfiolerna är mycket viktigt för att förstå i vilka sammanhang de kan ha använts. Om alla skulle vara byggda av professionella fiolmakare antyder det att instrumenten främst använts i högreståndsssammanhang medan förekomsten av amatörbyggare indikerar en folkligare förankring. Johan Georg Mohte var ett proffs medan det är lite mer oklart gällande Hans Severin Nyberg eftersom det finns så lite uppgifter om den senare. Mohte inspirerades av Jochim Tielke i Hamburg och flera av Mohtes instrument, typ gambor, liknade Tielkes med samma typ av inläggningar i kanten. Detta är intressant eftersom det finns dubbelplansfioler med samma typ av intarsia. Det är väldigt synd att halsen på den förmodade dubbelplansfiol som Mohte byggt inte sitter kvar på instrumentet. Om man tittar på följande av Mohtes gambor ser man dock likheten med "Bulan". Kan Mohte ha byggt "Bulan"? Eller kan det rent av vara "Bulan" som suttit på Mohtes fiol med piggar vid stränghållarknappen? Det är svårt att säga utan att ha sett Mohtes fiol men om det skulle vara så kan inte Gunnar-Olof Hyltén Cavallius datering till 1699 vara korrekt eftersom Mohte levde 1690 (eller 1695)-1765.
lördag 28 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar