lördag 17 maj 2008

Violino d'amore

Pelle Björnlert brukar kalla sin fiol med åtta resonanssträngar och skruvlåda i dubbelplan för violino d'amore. Vad är då en violino d'amore? Vi kollar lite vad Eva Küllmer skriver om detta instrument. Enligt en Benjamin Laborde (1780) så är en violon d'amour (violino d'amore fast på franska) en vanlig violin som är utrustad med fyra extra mässingssträngar. Enligt Küllmer verkar inte Laborde ha fattat riktigt poängen med resonanssträngar, han tyckte att de skapade en förvirring i ljudbilden (om jag nu med mina taskiga franskakunskaper lyckades översätta une confusion dans les sons rätt). I ett lexikon över musikinstrument från 1913 skriver Curt Sachs att en violon d'amour är en mindre variant av viola d'more med fem spelsträngar och sex resonanssträngar. Viola d'amoren hade ofta sex eller sju spelsträngar till skillnad från de instrument som är så populära inom svensk folkmusik idag och som brukar benämnas med samma namn. Sachs hävdar också att violino d'amoren inte är ett instrument i fiolfamiljen utan liksom viola d'amoren egentligen är mer släkt med gamban och att båda dessa vanligen hade gambaform och blixtformade ljudhål.

Efter detta går Eva Küllmer igenom de museiföremål som benämns violino d'amore, violon d'amour eller violetta d'amore. Det verkar finnas en uppsjö av kombinationer av spelsträngs- och resonanssträngsantal och det är svårt att definiera vad en violino d'amore egentligen är. Det vanligaste är dock att instrument som benämns med detta namn har fyra eller fem spelsträngar samt fyra eller fler resonanssträngar. De flesta av dessa instrument är byggda under 1700-talet vilket motsvarar det som verkar vara de svenska dubbelplansfiolernas guldålder. Küllmer nämner faktiskt en violino d'amore med fyra spel- och åtta resonanssträngar i en katalog över föremålen i Musikhistoriska museet i Stockholms samlingar. Däremot står inget om skruvlådan har två våningar och ingen närmare beskrivning som gör att man kan identifiera instrumentet till någon av de dubbelplansfelor som jag vet finns på Musikmuseet. Värt att forska vidare lite om det är det eller om det är något annat instrument.

Som vi ser är violino d'amore ett ganska brett begrepp och nog skulle dubbelplansfelorna passa in under denna benämning. Det är dock inte så enkelt att violino d'amore är ett instrument med violinkropp, fyra strängar samt ett antal resonanssträngar. Släktskapet mellan de svenska fiolerna med åtta resonanssträngar och europeiska violons d'amour är också något som kan undersökas närmare? Är det en lokal variant av samma instrument eller har de olika ursprung?

Inga kommentarer: