Hjelmen

Foto: Per Hardestam

Eftersom det går lite trögt med att hitta nyheter har jag fått gå igenom lite gammalt material. Det är inte så dumt faktiskt. Fakta man tidigare sorterat bort kan komma i nytt ljus och ibland kan man komma på att man helt glömt något viktigt. På Kärleksfiol (samt här och här) spelar Anders Rosén på en fiol som då fanns hos Hjelms violinateljé i Stockholm. Hjelms violinateljé finns inte längre men jag hoppas kunna spåra upp fiolen men det är en av sakerna som jag väntar på. Kan dock skriva lite om fiolen så länge.

Enligt konvolutet till Kärleksfiol så är "Hjelmen" byggd 1776 i Stockholm. Tyvärr verkar det inte vara känt vem som är byggaren vilket så klart är synd. Stockholm avviker ganska kraftigt från övriga byggorter som alla ligger i södra Sverige. Däremot finns likheter mellan miljön i Stockholm och den i Ängelholm med omnejd i det att det vid aktuell tidpunkt fanns en hel del professionella fiolbyggare. Enligt Eva Helenius-Öbergs skrift Svenskt instrumentmakeri 1720-1800, en preliminär översikt nämns följande personer med privilegier i fiolbyggnadskonsten som var verksamma vid tidpunkten 1776: Elias Carlander, Petter Lennström, Anna Lennström, Johan Öberg d.ä, Eric Sandberg & Petter Alexander Hellstedt.

Foto: Per Hardestam

På skruvlådans sida står initialerna H M inristat på "Hjelmen" vilket inte stämmer in på någon av byggarna ovan. Enligt Helenius-Öberg så fanns det utöver de med privilegier även ett otal byggare som byggde "sämre" instrument för fattigare folk som extraknäck. Initialerna ovan kan ju också betyda något annat, det kan ju t.ex. vara beställarens initialer. Det är ju inte brukligt att sätta signaturen på utsidan av instrumentet utan på insidan. En annan och kanske vildare teori är att det betyder något annat i stil med Giuseppe Guarneris vana att komplettera sina etiketter med IHS, en grekisk förkortning för Jesus, varpå Giuseppe ofta brukar skrivas med tillnamnet del Gesu.

Jag är väldigt intresserad av frågan om i vilka miljöer dubbeldäckarna har använts. Proffsbyggena från Ängelholm och då eventuellt Stockholm samt det faktum att viola d'amoren användes i konstmusiken skulle kunna tala för att fiolerna användes i högreståndssammanhang. Petter Jönsson i Nättraby (som jag gissar är av enklare börd och inte professionell fiolbyggare) och lite anteckningar av Södling (mer om dessa senare) samt det faktum att hardingfelan i Norge är ett folkligt instrument skulle kunna tala för att även dubbeldäckarna har trakterats av folkmusiker. Eller så finns det ingen motsättning mellan de båda miljöerna. Avståndet mellan högreståndsmusik och folkmusik var mycket mindre under 1700-talet och det var väl till och med så att begreppen inte existerade över huvud taget.