Foto: Per Hardestam
"Hjelmen" är intressant ur en annan synvinkel. Det är nämligen den enda dubbeldäckare som jag känner till som har en s.k. rosett. Alltså en rund dekoration eller ett runt extra ljudhål som ofta finns på viola d'amore, englisch violet och andra europeiska instrument (se nedan).
Varför har ett sådant bränts in på "Hjelmen". Det verkar ju troligt att det är en koppling till utländska instrument men det kan ju tyckas underligt att det är just "Hjelmen" som har rosetten. "Hjelmen" är ju betydligt yngre än de åttaundersträngade fiolerna av Mohte, Rönnegren och Hans Severin Nyberg. Kan det möjligen ha varit en proffsbyggare i Stockholm som inspirerats av eller fått en beställning på en fiol liknande de sydsvenska med understrängar. Byggaren kan ha fått förklarat för sig hur skruvlådan skulle konstrueras och sedan har han kompletterat med egenskaper från viola d'amoren som han kände igen, rosett samt ett människohuvud istället för lejonhuvud. Om detta skulle vara sant uppstår dock frågan varför byggaren har gjort samma utformning av skruvlådan vid a-strängen som övriga dubbeldäckare.
Varför har ett sådant bränts in på "Hjelmen". Det verkar ju troligt att det är en koppling till utländska instrument men det kan ju tyckas underligt att det är just "Hjelmen" som har rosetten. "Hjelmen" är ju betydligt yngre än de åttaundersträngade fiolerna av Mohte, Rönnegren och Hans Severin Nyberg. Kan det möjligen ha varit en proffsbyggare i Stockholm som inspirerats av eller fått en beställning på en fiol liknande de sydsvenska med understrängar. Byggaren kan ha fått förklarat för sig hur skruvlådan skulle konstrueras och sedan har han kompletterat med egenskaper från viola d'amoren som han kände igen, rosett samt ett människohuvud istället för lejonhuvud. Om detta skulle vara sant uppstår dock frågan varför byggaren har gjort samma utformning av skruvlådan vid a-strängen som övriga dubbeldäckare. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar