tisdag 10 november 2020

Långalmafiolens bakgrund

Jag har påbörjat ett projekt för att uppdatera resoneramera.se och i samband med det vill jag gå igenom allt material som jag samlat på mig. I Jan Lings Nyckelharpan hittade jag detta i en not

"Åtminstone i Uppland synes nyckelharpan även ha givit impulser till resonansbesträngning av instrument. >Såsom en egendomlighet, hvilken i sin mån också vittnar om nyckelharpans anseende såsom musikinstrument, förtjänar slutligen nämnas, att en musikintresserad folkskollärare i Edebo, Lars Hult (f: I802, d. 1886) tillverkade en violin, försedd med fyra ljudförstärkande stålsträngar (ljumsträngar), hvilka voro spända under gripbrädan, stallhvalvet och stränghållaren och stämdes i harmoni med spelsträngarna> ( Leffler 1908: 441 )."

Jag är tämligen övertygad om att fiolen som hittades i Långalma är fiolen som Lars Hult har byggt. Den geografiska närheten mellan Långalma, Edebo och Massum (som var bästa träff vid den dendrokronologiska undersökningen av locket) är slående och virkets avverkningsdatum ryms inom Lars Hults levnadstid (även om han måste varit mycket gammal när han byggde fiolen då lockvirket tidigast avverkats 1879). Jag tror fortfarande att halsen är bytt. Sannolikt har Lars Hult fått tag i en äldre hals och sedan byggt en fiolkropp att passa in denna i. Leffler pratar om en fiol, i singular. Det stämmer med hypotesen att halsen är äldre för det finns andra fiolhalsar som bör ha byggts av samma okända person. Om Lars Hult var en intresserad folkskollärare ligger det närmare till hands att han passat in en gammal hals i en egenproducerad fiolkropp, än att han på egen hand och utan kända impulser i samma tidsrymd och geografiska område, ska ha byggt flera resonanssträngsfioler. Det är såklart tråkigt att vi inte vet vem som har byggt fiolhalsen/fiolhalsarna men ändå skoj att kunna räta ut ett frågetecken. Både en fiol och en litteraturreferens kan här ha fått sin förklaring.