Löjtnant Witzofsky

I fredags skrev jag lite om en löjtnant Witzofsky som förekom i kretsarna kring släkten Mörner. Idag bläddrade jag lite i Småländsk musiktradition och hittade följande text (under Polska nr 187): "...och den märklige polsk-ryske krigsfången och violinisten Witzofsky som upphovsmän till flera av låtarna. Den sistnämnde hölls under flera år i slutet av 1700-talet i husarrest på Gåvetorps gård i norra Allbo härad, men tilläts viss musikalisk utövning".

Släkten Mörner och "Bulan"

Nu var det länge sedan det hände något här, beror mycket på att jag varit på semester en vecka. Dessutom blir det allt svårare att få fram ny info men då får man vända på varenda liten sten som vi ser i detta inlägg.

Kommer ni ihåg turerna om "Bulan" (här, här och här)? Enligt en lapp skriven av Smålands Museums grundare Gunnar Olof Hyltén Cavallius tillhörde "Bulan" Sophie Louise Mörner, grevinna på godset Oby söder om Växjö. Jag hittade en bok på Stockholm stadsbibliotek om denna släkt och även om det verkade vara ett långskott tänkte jag att jag skulle kolla lite i den. Det har inte blivit av förrän nu. Boken är en lång släktkrönika med massor av namn och uppgifter. Jag skummade igenom boken med glasögonen inställda på sökläge för ordet fiol. Tyvärr gav den inte några revolutionerande ledtrådar till "Bulans" ursprung men lite info fanns i alla fall.

Sophie Louise Mörner föddes 1762 och dog 1821. Hon gifte sig med Johan Wilhelm Sprengtporten. Enligt Hyltén-Cavallius lapp så har "Bulan" skänkts till muséet via änkan Helena Kask och detta skedde 1867, alltså ganska långt efter Sophie Louise Mörners död. Det förekommer en hel del kopplingar till en del kända folkmusiksamlare. Gunnar Olof Hyltén Cavallius verkar ha haft en hel del kontakt med släkten Mörner men han föddes 1818 och lär inte ha träffat Sophie Louise särskilt mycket. Däremot kanske han hörde talas om "Bulan" via en Charlotte Mörner som han verkar ha träffat. Utöver Hyltén Cavallius nämns Olof Åhlström, känd folkmusikinsamlare från sörmland och Peter Wieselgren (som har kopplingar till denna fina låt). Exakt hur det gick till när "Bulan" gick från släkten Mörners ägo till Smålands museum går tyvärr inte att svara på men det låter inte orimligt att fiolen funnits i släkten under 1700-talet och sedan hamnat på muséet via denna Helena Kask. I början av boken framgår det att släkten Mörner har haft extremt mycket kontakter med det nyligen försvenskade Skåne, en kontakt som enligt smålandsforskarna Vejde alltid varit vanlig bland människor i Värend men som säkerligen tilltog efter freden i Roskilde. Det är alltså inte långsökt att tänka sig att någon i släkten Mörner köpt "Bulan" av antingen Arwit Rönnegren i Kattarp eller Mohte i Ängelholm och att instrumentet sedan ärvts vidare i släkten.

Det står inte så mycket om musik i boken. På ett ställe nämns att Sophie Louise Mörner dansade 6 menuetter på en bal för 70 personer i Växjö och hon spelade ibland luta. Den enda fiolspelman som nämns är polacken löjtnant Witzofsky som tydligen komponerade till "hvad instrument som åstundas". Vid ett tillfälle besökte man Gåvetorp, lärde att laga smålandsost, åt middag hos en prost och hörde predikan i Lekaryd samt njöt av Witzofskys violin. Jag antar att det förekom en del fester med dans på ett 1700-talsgods. Kanske köptes "Bulan" för att användas till musikunderhållning vid sådana tillfällen.

Sökes: Tandläkare

"Bulan" som jag baserat min fiol på är utrustat med synnerligen elaka tänder. När jag kollade på instrumentet på Smålands Museum spanade jag tyvärr inte så noga efter hur tänderna var gjorda. Eftersom de ser ut att vara gjorda i samma material som resten av huvudet är det inte omöjligt att de är skurna ur samma stycke som halsen. Detta verkar i och för sig extremt svårt men det är ju ingen anledning att utesluta möjligheten. Jag har hur som helst inte gjort på det sättet utan tänkte istället försöka sätta i tänder i efterhand. Detta är dock inte heller någon barnlek. Att bara limma dit tänder kant mot kant kommer inte att hålla eftersom limytan blir så liten. Helst skulle man borra ner hål i vilka tänderna kunde monteras men det verkar nästintill omöjligt att komma åt att borra sådana hål. Ett annat alternativ som jag funderar på är att fästa ett tunt stålstift eller en nål eller liknande i mitten av tanden. Därefter kan tanden tryckas in i träet på huvudet samtidigt som tanden limmas fast. Kan det fungera? Är det någon som har något annat förslag?

Bulan - den försvunna tungan

Som jag nämnde i detta inlägg så har tungan på "Bulan" ramlat bort. Jag zoomade in en bild som jag tog på Smålands museum för tre år sedan och där ser man tydligt ett hål i "svaljet" på "Bulans" lejonhuvud. Tungan har varit fäst i detta.

Bilden till höger är den enda jag har på "Bulan" med tunga och utifrån den bilden är det svårt att avgöra materialet i tungan. Av bilderna på Arwit Rönnegrens (alltså den byggare som jag tror byggt "Bulan") gamba i detta inlägg är dock horn en lågoddsare. En skillnad mellan gamban och "Bulan" är dock tänderna. På "Bulan" ser de ut att vara gjorda i samma träslag som huvudet. Det finns t.o.m. en möjlighet att tänderna är skurna i samma stycke som resten av halsen. Detta verkar dock mycket svårt. På gamban är detta omöjligt p.g.a. att det är ett annat material i tänderna. Frågan är alltså om "Bulans" tänder är fästa på samma sätt som tungan eller hur tusan det är gjort?

"Bulan" - bilder

Nu har jag fått tillstånd att publicera bilder på den fiolhals som finns på Smålands Museum i Växjö. Det är inte helt lätt att fotografera detaljbilder för en amatör. Ljussättningen är viktigt och det uppstår lätt fula skuggor. Skärpan är också svårt. Man kanske skulle photoshoppa de bilder jag tagit, dels de på "Bulan" och dels de jag tog på Musikmuseet. Just nu får ni dock nöja er med obehandlade bilder:

"Bulan" igen

Magnus Gustafsson har skickat en avskrift av den lapp som Gunnar Olof Hyltén Cavallius antecknat rörande fiolhalsen på Smålands Museum. Den lyder enligt följande:

Wiolhals å folkfela. // Alle gamble wärendska fele-lekar, eller melodier för fela, äro satta för en gammaldags stämning, afvikande från den nu brukliga fiolens. // A: 1699. Tillhörig grefvinnan Sophie Louise Mörner å Oby och skänkt till änkefru Kask.GH-C.

Var dateringen 1699 kommer ifrån framgår inte. En snabb googling på Sophie Louse Mörner ger att hon födde en son 1794 och följdaktligen borde vara född på 1770- eller möjligen 1760-talet. Oby är ett säteri i Alvesta kommun, och säteriet ligger väldigt nära Lästad och Blädinge. Det finns också en bok med titeln den gamla Oby-släktkretsen och dess minnen och Sophie Louise Mörner är ett sökbegrepp. Boken kan möjligen vara ett långskott men kan kanske vara värd en snabbtitt. Hyltén Cavallius iakttagelse om fiolstämningar är kanske aningen överdriven. Låt gå att det finns många låtar i spelmansböckerna som noterats omstämt men ALLA lär det ju inte vara.

För övrigt har jag placerat denna blogg i Uppsala på bloggkartan.se eftersom jag numera är Uppsalabo.

Ännu mer om "Bulan"

Enligt Magnus Gustafsson på Smålands musikarkiv har det funnits en anteckning som Gunnar Olof Hyltén Cavallius gjort om fiolhalsen på Smålands museum. På denna handskrivna lapp har det stått någonting i stil med "Blädinge ... möjligen daterad 1699". Blädinge ligger strax utanför Alvesta och är i folkmusiksammanhang kanske mest känd för en polka, Blädingepolkan. Lappen vore så klart mycket intressant att få tag i även om man givetvis måste betrakta dateringen och ortsangivelserna med stor försiktighet. Det är ju svårt att värdera korrektheten i Hyltén Cavallius uppgifter. Magnus berättade också att han har för sig att det fanns någon koppling mellan Helena Kask i Alandsborg och den del av ätten Stephens som bodde på Lästad, vilket ligger nära Blädinge. Ätten Stephens är känd i dessa delar av Småland, kanske framför allt den skandalomsusade Florence Stephens på Huseby. Ursprungsfrågan gällande "Bulan" tål alltså att forska mer i. Varifrån kom den egentligen och hur gammal är den? 1699 är ju uppseendeväckande tidigt.

Mer om "Bulan"

Jag hörde av mig till Smålands musem för att kolla om det fanns någon mer information om "Bulan". Dateringen till 1699 som fanns i Lars Söderströms artikel visste de ingenting om utan den enda information som fanns i huvudkatalogen var följande:

"fiolhals hundra år gammal ". Gåva av Helena Kask, Alandsborg 1867.

Alandsborg ligger i närheten av Unnaryd i västra Småland. Intressant att notera är att det är ganska nära till Örkelljunga och Ängelholm. På dessa orter har jag tämligen säkra uppgifter på att det ska ha byggts intstrument av samma typ av Hans Severin Nyberg respektive Johan Georg Moethe (även stavat Mohte).