onsdag 7 november 2012

Utbytta skruvar

Om ni undrar vad jag hållit på med så kan jag berätta att jag bytt till Wittnerskruvar på min första (och hittills enda färdiga) fiol. Jag är ju inte så snabb så det tog cirka 2 månader. Får skylla på att jag var tvungen att bussa om skruvhålen som var lite stora. Var också tvungen att flytta hålen eftersom skruvarna annars hade krockat. Det blev rätt bra. Fantastiskt med Wittnerskruvar tycker jag. Kanske inte så trad. men mycket praktiskt. Eftersom jag nästan uteslutande spelar på denna fiol behövs någon form av finstämmarlösning. Ett annat skäl till att jag bytte skruvar var för att stallet var på väg att ge vika eftersom den tidigare finstämmarlösningen skapade för stor vinkel mellan stallet och resonanssträngssadeln som satt under stränghållaren. Detta gjorde att en kraft från resonanssträngarna tryckte fram stallet på mitten. Nu är vinkeln lägre och det nya stallet kommer förhoppningsvis klara sig bättre. Jag var också ambitiös och försåg mässingsbryggorna (över vilka resonanssträngarna löper) i skruvlådan med kullager (kan gå att se på nedersta bilden). Detta för att få strängarna att löpa lättare när man stämmer. Vet inte riktigt om det var nödvändigt men jag upplevde att resonanssträngen ibland kunde fastna på mässingsbryggorna (i vilka jag hade filat spår för att strängarna inte skulle krocka) 





måndag 10 september 2012

Edvin Karlsson


Som några av er säkert sett på Facebook har Olle Paulsson några bilder från ett besök hos Edvin Karlsson på 80-talet. Här är bilderna i lite bättre kvalitet:





Detta är första gången jag ser baksidan på fiolen och det som först slår en är dekorationen vid zäpfchen som i stort sett är identisk med dekorationerna på "Tuppen". Tidigare har jag skrivit att jag tycker att huvudet liknar "Bulan" och att intarsian liknar den på Mohte-fiolen som nu finns i Örnsköldsvik. Åldersuppgifter från Gunnar Olof Hyltén Cavallius antyder också att "Bulan" kan vara byggd av Mohte eller möjligen Arwid Rönnegren. Att döma av de nya bilderna på Edvin Karlssons fiol, och då i synnerhet dekorationerna vid zäpfchen, undrar jag om det inte istället är så att Edvin Karlssons fiol är byggda av Hans Severin Nyberg i Örkelljunga. Det förekommer dekoration på Mohte-fiolen och det är inte otänkbart att han byggt Edvin Karlssons fiol men intarsian är som sagt slående lik den på "Tuppen". Huvudet på såväl "Bulan" som Edvin Karlssons fiol är ganska lika huvudet på en gamba signerad Mohte så det är svårt att dra några slutsatser om "Bulan" baserat på dessa bilder på Edvin Karlssons fiol.

Hans Severin Nyberg, som troligen ligger bakom fyra bevarade dubbeldäckare, verkar alltså varit synnerligen produktiv och hans namn blir allt mer intressant. Tyvärr verkar det inte finnas så mycket information kring honom. Jag har försökt luska lite i kyrkoböcker men har fått till svar att det inte finns sådana bevarade för Örkelljungatrakten för aktuell period. En hypotes om dubbeldäckarnas spridning utifrån rådande kunskapsläge är att Johan Georg Mohte (eller möjligen Arwid Rönnegren) studerar eller på annat sätt får inspiration av Joachim Tielke i Hamburg. Mohte och Rönnegren är skickliga hantverkare i eller kring hantverksstaden Ängelholm. Deras arbete har sedan inspirerat mindre skolade fiolbyggare som Nyberg i Örkelljunga och Petter Jönsson i Nättraby. Bristen på uppgifter om deras verksamhet samt i viss mån kvaliteten på fiolerna kan antyda att dessa båda haft fiolbyggande som sidouppdrag snarare än som proffession. Men som sagt, detta är bara en hypotes. Vad tror ni?

torsdag 12 juli 2012

halsinfästning

Efter lång tid utan uppdatering om mitt nuvarande projekt kommer här en sådan. Håller som synes på att fästa in halsen. Det som tog ca 1,5 minuter för kineserna i fabriken har tagit mig drygt ett fotbolls-EM, och då är jag inte helt klar ännu. Men snart... lite semester först bara



tisdag 12 juni 2012

Förtydliganden om fiolen från Ängelholm


Jag har fått lite mer information om den nyfunna fiolen från Ängelholm. Årtalet 1753 var inte korrekt utan etiketten lyder: "Engelholm 17 april anno 1752". Sedan finns det ytterligare en etikett som överlappar den första med ca 6mm och lyder: "Förnyad i Höganäs 1848". Det skulle teoretiskt sett kunna stå ett namn på den överklistrade delen men det finns inte så mycket plats. Troligare är att det eventuellt kan stå initialer men om inte fiolen öppnas och detta kontrolleras kan vi alltså inte säga vem som byggt fiolen.

Rönnegren borde gå bort eftersom han bör ha skrivit Kattarp i fiolen snarare än Engelholm. Kvar finns någon i Mohtesläkten eller gesällen Jacob Hellman som också var aktiv 1752. Jag har för mig att Bengt Nilsson i Malmö har uttalat sig om handstilen på etiketten och hävdat att den inte är Johan Georg Mohtes. Återstår då Johan Jörgen (Jöran?) Mohte eller möjligen då Jacob Hellman

måndag 4 juni 2012

Resonanssträngsträff i Ransäter

Det är mycket som händer i Ransäter och trångt i lokalerna. Har dock lyckats förhandla till oss en tid i gamla mangårdsbyggnaden på lördag 13-14.30 . Hoppas det kan passa så många som möjligt. Ta med era instrument och kom (eller kom utan om ni saknar). Gamla mangårdsbyggnaden är det gamla huset precis rakt fram från huvudentrén. Sprid gärna informationen till alla som kan tänkas vara intresserade!

onsdag 23 maj 2012

Ny Dubbeldäckare av Mohte


Fick ett telefonsamtal från Leif i Skåne för ett tag sedan då han berättade att han äger en Mohte-fiol från 1753. Via Google hittade han resoneramera.se och fick klart för sig att fiolen han äger varit en resonanssträngsfiol då den har 8 märken efter stift vid stränghållarknappen. Idag sitter det en standardhals på instrumentet men jag har inte riktigt kunnat se några spår efter ett halsbyte på de bilder jag fick igår. Kan det vara så att hela halsen inklusive infästningen är bytt? Greppbrädan är sannolikt original och mönstret i kanten liknar andra instrument byggda i Ängelholmstrakten under 1700-talet. Däremot har greppbrädan inte det vanligare tulpanmönstret utan inlagda vita ränder.






Tyvärr är jag lite osäker på detaljerna på den etikett som jag förmodar finns i instrumentet. 1753 var både Johan Georg, 16XX-1765 (som byggt den tidigare kända Mohte-dubbeldäckaren) och hans son Jöran (1724-1773, möjligen med namnet Johan Jörgen) aktiva. Ett utdrag ur en krönika om familjen säger dock att Johan Georg år 1752 är änkling, över 70 år och "från burskapet" (vad det nu betyder) samt inneboende hos lärlingen Hellman. Det instrument som nu dykt upp är inte helt likt det gamla. Vid första anblick är det framför allt lacken som är den stora skillnaden men en snabb bedömning är ändå att instrumentet som nu finns i Örnsköldsvik är lite mer professionellt utfört. Detta, samt om nu fadern inte var helt kurant 1753, skulle kunna indikera att det är Jöran som är byggaren av denna fiol. Jag ska dock kolla upp detaljerna.

onsdag 2 maj 2012

Mer om metropolfiolen

Ni som är med i facebookgruppen "Fioler med resonanssträngar" har fattat att det var Anders Norudde som ropade in Metropolfiolen. Den är nu isärtagen och restaurerad.  Instrumentet har en brokig historia. Det som en gång var en dubbeldäckare har någon gång slaktats och halsen har bytts ut mot något modernare. Någon gång har halsen dessutom modifierats genom att resonanssträngsvåningen sågats bort. Vid annat tillfälle (troligen 1844) har halsen letats fram och monterats på fabriksfiol av tidig modell. Det har då funnits en stränghållare med plats för 6 resonanssträngar. Detta kan indikera att borttagandet av resonanssträngsvåningen i skruvlådan skett efter montering på fabriksfiolen. Instrumentet har under 2012 restaurerats till spelbart skick. Eftersom historien är så oklar är det osäkert hur likt ursprungsskick detta är. Fiolen har en lapp som med största sannolikhet kommer från tillfället då halsen monterades på fabriksfiolen. Tyvärr finns därmed ingen ursprungsuppgift om halsen. Jag tycker att den visar likheter med framför allt Lumière men även Munken. Det hade varit otroligt intressant att få ursprungsuppgifter på dessa instrument men det är nu alltså oklart.

tisdag 10 april 2012

Ny dubbeldäckare utan resonanssträngar

Detta är min favorittyp bland inlägg. Det är inte varje dag som jag kan skriva att det dykt upp en ny dubbeldäckare. Denna gång på en auktion. Skruvlådan är ombyggd på ett väldigt spännande sätt, våningen med resonanssträngar har helt enkelt blivit bortsågad.

Det mesta är ännu oklart men jag ska jaga tag i lite mer info. Vore väldigt intressant att få byggort och byggare. Året ska enligt uppgift vara 1844. Huvudet visar vissa likheter med "Lumiere". Hoppas kunna återkomma snart

måndag 2 april 2012

Skruvlådans baksida

Mönstret på skruvlådans baksida börjar ta form efter en helg med mycket fiolbygge. Det är ganska svårt att få detaljerna snygga och väldigt svårt att få botten på de urtagna partierna jämnt.

Per-Olof Moll använde en ganska smart metod där dessa områden färgades och sedan gjordes hål med en syl eller något liknande. Resultaten är bra så jag ska nog kolla upp den metoden närmare och köra på det


tisdag 6 mars 2012

mysko fiol på tradera

Fick ett tips om denna fiol på tradera, nån som är sugen? Auktionen tar slut imorgon så det är lite brådis


torsdag 16 februari 2012

Lejonhuvudet nästan klart

Lite finputs kvar bara

Har klistrat på ett baksidesmönster som jag fått av Per Hardestam. Kanske måste förenkla några detaljer för att jag ska lyckas men det kan nog bli snyggt. Observera att jag fortfarande inte sågat så mycket utan har kvar ett rätblock. Otroligt bra beslut att göra så, det underlättar väldigt mycket eftersom det är lätt att spänna fast i ett skruvstycke eller med tving.

söndag 29 januari 2012

Gamba av Tielke

Här är en gamba av Tielke som jag plåtade i våras. Han var inte så tokig den gode Jocke alltså. Är det någon som läst boken av honom. Funderar på att köpa (http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=3422070788) men det kostar ju en slant




tisdag 17 januari 2012

uppdatering lejonhuvud

Börjar bli dags för en uppdatering om bygget. Har fixat lite mer på håret. Ni kan se det i "luggen". Blev lite större ränder än jag först planerat men jag är ganska nöjd. Kör nog samma design över hela manen, tycker att det är en bra kombination av stiliserat och detaljerat. Fler bilder kommer när jag jobbat lite mer.


söndag 1 januari 2012

Nyårskrönika 2011/2012


Ännu ett år har gått och projektet Resoneramera tuffar på i maklig takt. Inläggen på bloggen har under stora delar av året varit plågsamt sporadiska och man kan alltid hoppas på bättring. Däremot tycker jag att det har varit ett händelserikt år trots att inläggen varit så få. Ett antal nya resonanssträngsfioler har dykt upp och dessa har delvis fått mig att omvärdera min bild över bruket av resonanssträngsfioler i Sverige.


Tidigare har jag drivit tesen om den svenska Dubbeldäckaren som en klart definierad fioltyp med 8 resonanssträngar, skruvlåda i dubbelplan och en karaktäristisk form på skruvlådan vid A-strängsskruven. Denna bild har rubbats förut, t.ex. av Spetts som endast har 6 resonanssträngar, Norbergsfiolen med sin fundamentalt annorlunda konstruktion av skruvlådan och den mystiska dubbeldäckaren från Hardanger. Några undantag har jag dock inte sett som något konstigt. Årets upptäckter gör dock bilden mer komplicerad. Lumiere, som är ett systerinstrument till "Munken", har skruvlåda i dubbelplan och liknande design av skruvlådans ovankant som övriga dubbeldäckare men har bara 4 resonanssträngar. Hammer kan ha haft upp till 12 resonanssträngar och rimligen bör det ha varit en dubbeldäckare eftersom det blir ganska otympligt att lägga alla resonanssträngsskruvar i en enplanslåda. Detta är så klart möjligt och har gjorts på en del viola d'Amore men det är inte det mest troliga. Huruvida de gotländska fiolerna med 6 resonanssträngar har haft skruvlåda i dubbelplan är osäkert men kanske har de liknat Spetts. Den jättestora dubbeldäckaren visar också att instrument med tvåplans skruvlåda kanske förekommit i väldigt många fler varianter än en fiol med 8 resonanssträngar. Det verkar som att floran av resonanssträngsinstrument är mer brokig än vad jag tidigare trott och det är inte lika lätt att definiera en viss instrumenttyp. I dagens samhälle tenderar vi nog att gärna klassificera och strukturera olika företeelser men det kanske är en fara att övertolka mönster och företeelser under gångna århundraden. De som köper och bygger resonanssträngsinstrument idag har alla möjliga idéer om vilken typ av instrument de vill ha och det verkar ha varit likadant förr. Varje enskilt instrument är kanske mer unikt än vad man kan tro och även om det helt klart funnits en dubbeldäckartrend i Sverige under framför allt 1700-talet kanske det snarare rör sig om byggare som lånat idéer från varandra än en fastslagen instrumenttyp.

Året som just har börjat är något av ett oskrivet blad när det gäller detta projekt. Ett projekt som seglat upp är att gräva igenom MIMO-databasen vilket möjligen kan ge lite nya uppslag. I övrigt har jag nog vänt på de flesta stenar som jag känner till just nu men fortsätter ni att skicka lika kvalificerade tips som under 2011 är jag mer än nöjd. Det finns fortfarande en hel del att göra när det gäller resoneramera.se, fler foton ska upp och sidan kanske ska omstruktureras lite. Slutligen ska jag självklart se till att få klart halsen som jag hållit på med alldeles för länge.