Ny fiol med resonanssträngar?

Fick ett mail från Annika Hammer, duktig sångerska och klaverspelare (inte klavertrampare) för en tid sedan med lite bilder på en intressant fiol. Den har tillhört hennes släkting (fyra led bakåt) Henrik som flyttade till Småland från Danmark. Oklart är ännu var fiolen är byggd men den har hur som helst reparerats i Köpenhamn under senare delen av 1800-talet. Det som gör att jag blir intresserad är så klart märkena vid stränghållarknappen, det ser ut som igenpluggade stift där man kunnat fästa resonanssträngar. Kan ha varit så mycket som 12 st. På vänstersidan är det definitivt fyra men kanske sex st och på högra sidan ser det mer ut som fem men det är svårt att veta. Halsen är definitivt bytt (synd). Hoppas kunna kolla i verkligheten snart och se om jag kan få fram någon mer info. Vore också kul att kunna utreda kopplingen till Danmark närmare. Det låter inte otroligt att det skulle finnas danskbyggda dubbeldäckare eftersom det finns så många från Skåne. Inspirationen som de skånska byggarna verkar ha fått från Tielke i Hamburg borde också drabbat några byggare i Danmark.

Lejonfrisyr

Bygget går framåt, sakta men säkert...

Har haft lite problem med designen av frisyren. Tanken är ju att göra ett lite mer realistiskt lejon än förra gången. Samtidigt vill jag inte helt efterlikna statyn som jag utgått ifrån eftersom den är lite väl komplex.

 Då grävde jag lite i min bildbank och hittade några riktigt schyssta grejer av Tielke. De är en bra kombination mellan stiliserat och realistiskt. Rimligen har Rönnegren eller Mohte eller vem som nu byggt bulan haft Tielke som inspiration. Skoj att dessa gambor är från 1698 resp 1699. Det finns ju en möjlig datering 1699 på Bulan (Gunnar Olof Hyltén Cavallius).

Lejonhuvudet börjar ta form

Öh, har jag en blogg? Tydligen! Har satt igång på allvar med lejonhuvudet på mitt senaste projekt. Här kommer några bilder på framstegen. Frisyren blir nästa utmaning och en inte helt lätt sådan. Har dock några idéer som jag snott från Tielke. Lovar att uppdatera oftare framöver. Har ev. några nya forskningsrön på g också

Hemslöjdad Wärendsviolin

Jag var på släktträff i helgen och min farbror tog med en fiol som han fått ärva av sin morfar som bodde på Sirkön i sjön Åsnen i södra Småland. Det var en ganska märklig fiol och jag är inte riktigt säker på vad det är för något. Hantverket var inte det bästa, snäckan var extremt grov, åder saknades och locket såg inte direkt ut att vara gjort av alpgran, om gran över huvud taget. Inskriptionen sade att det var en "Hemslöjdad Wärendsviolin renoverad 1912 av CJ Emil Carlsson" men barockhalsen antyder att det är ett äldre instrument. Vid en snabb inspektion av stränghållarknappen kan man få intryck av att det suttit stift för fästning av resonanssträngar men ett antal faktorer talar mot detta. För det första ser man inget direkt mönster på det som i sådana fall skulle varit resonanssträngsstiften. Dessutom förekommer liknande pluggar på många andra ställen, t.ex. för att fästa in botten i över- och nederkloss. Jag såg inga spår av att halsen skulle ha varit bytt. Skruvlådans baksida var dock lite skum eftersom spåren som löper längs snäckan och vanligen är förlängda längs hela skruvlådan på detta instrument tar slut väldigt tvärt och ojämnt. Det ser nästan ut som om det skulle kunna vara en lagning. Möjligen skulle skruvlådan kunnat varit annorlunda, t.ex. haft en våning till men det är ganska långsökt. En annan lustig detalj är hålen på sidorna om greppbrädan, troligen ett sentida tillskott kanske för att hänga upp fiolen eller liknande. Vad tror ni om detta instrument?  

Violin tenor

Glömde så klart skriva totallängden på det något märkliga instrumentet i förra inlägget. 880 mm vilket gör det ganska mycket större än en vanlig fiol. Violin tenor står det i musikmuseets beskrivning

Dubbeldäckarnas föregångare?

Ett intressant instrument som jag fotade på musikmuseet är det som kallas M132. Det är en stor viola d'amore eller möjligen en bandlös gamba. Det är lite svårt att avgöra om instrumentet är trasigt eller om det har haft denna design av skruvlådan. Att döma av antalet stift vid stränghållaren kan det ha varit 4 resonanssträngar men samtidigt ser det lite skadat ut där undre skruvlådevåningen börjar. Dessutom är det en aningen krystad konstruktion som ser väldigt vek och märklig ut. Daniel Fryklund omnämner detta som en Violine d'Amore med 4+2 strängar men där verkar det som att han har misstagit sig. Tyvärr har jag ingen info om härkomst än men jag ska gräva lite i arkiven.

Statistik årtal

Roade mig med att ta ut lite statistik från min databas med resonanssträngsfioler. Diagrammet visar byggår för de instrument där detta är känt eller kunnat gissas mha tillverkarens levnadsår etc. Man ser tydligt två omgångar av instrument, en på senare delen av 1700-talet och en efter 2000. Givetvis haltar statistiken en del eftersom många instrument saknas men jag tror att det kan bli svårt att fylla luckan mellan 1780 och 1980 helt. Av denna anledning är ju Karlshamnsfiolen, Spetts och Fribergsfiolen lite extra intressanta, särskilt de första två som byggdes i en tid då resonanssträngsfioler var ganska otrendigt. Varför byggdes de över huvud taget?