Foto: Per HardestamVid närmare eftertanke finns en hel del likheter mellan "Munken" och "Hjelmen". Båda har människohuvud istället för lejonhuvud, skruvlådans kanter är ganska tjocka och formen över a-strängen är ganska lika. Dessutom är de byggda i någorlunda samma tid, "Hjelmen" 1776 och "Munken" någon gång mellan 1770 och 1790. Något som skiljer dock är stiftens placering vid stränghållarknappen samt att "Munken" har en ebenholzbit på skruvlådans kant vid översadeln. Byggaren är kanske inte samma men det är inte omöjligt att den ena byggaren haft tillgång till den andres fiol.
Foto Per Hardestam
8 kommentarer:
Du skulle kunna kolla upp en musiker från Bengalen som heter Indradeep Ghosh. Han spelar på en femsträngad fiol med 8 resonanssträngar.
sök på hans namn via myspace eller via länken:
http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendid=405475735
om det inte funkar kan du gå in på min myspace:
www.myspace.com/matseden
titta på "kommentarer" och där finns hans bild, klicka på den och kommer till hans sida. finns en del bilder på instrumentet.
mvh
mats edén
Tufft. Känner du honom? Vore intressant att veta historien bakom hans fiol. Tyvärr är alla bilder på honom spelandes på fiolen beskurna så att man inte ser skruvlådan, typiskt.
Festliga grejer!
Det ser ut som om skruvlådan är en dubbeldäckare! Kolla länken:
http://www.iicdelhi.nic.in/program/program_detail.asp?ProgId=1457&CatgId=2
Hälsningar
Moll
Det har du rätt i. Får försöka kontakta honom och kolla vad fiolen kommer ifrån.
Vid närmare spaning liknar hans fiol några fioler som Harald Elofsson i Ormeshaga har byggt. Jag har fått några bilder av Haralds son och de fiolerna är en lite fri tolkning av dubbeldäckarna med upp till 12 resonanssträngar. Vore dock lite långsökt om en sådan skulle hamnat i Indien! Hur som helst har jag mailat Indradeep och frågat. Hoppas att jag får svar
Insikt, 400 år försent.
Angående tjocka skruvlådeväggar fick jag den insikten när jag nu själv gör en "dubbeldäckare" att det måste vara för hållbarheten att inte spricka med så många stämskruvar och träfibrer som inte är "säkrade". Speciellt A-stämskruven där fibrerna slutar tvärt bortanför och inte har någon skruvlåda med snäcka som fortsätter osv.
Stämskruvarna ligger ofta i rad längs med fibrerna och då kan det kanske lätt spricka i framtiden.
Kom på det när jag gjort vanlig fioltjocklek på mina skruvlådeväggar.
Min modell blir med änglahuvud, vingar etc och ni ska få se bild efter ett tag. Om den som sagt var inte spricker......
jo visst finns det en större sprickrisk i och med att antalet stämskruvar är många fler. Tycker dock att "Munken" och "Hjelmen" utmärker sig med vansinnigt tjocka skruvlådekanter. Övriga fioler som har smalare kanter har ju hållit så jag tror att din fiol (och min) klarar sig men den som lever får se...
Jag hittade för ett tag sedan en del anteckningar och ritningar på Hjelmenoriginalet. Underlag som jag använde när jag gjorde kopian. Jag planerar att rita rent och sortera innan jag skickar dig för vidarepublicering
Skicka en kommentar