Violin tenor

Glömde så klart skriva totallängden på det något märkliga instrumentet i förra inlägget. 880 mm vilket gör det ganska mycket större än en vanlig fiol. Violin tenor står det i musikmuseets beskrivning

Dubbeldäckarnas föregångare?

Ett intressant instrument som jag fotade på musikmuseet är det som kallas M132. Det är en stor viola d'amore eller möjligen en bandlös gamba. Det är lite svårt att avgöra om instrumentet är trasigt eller om det har haft denna design av skruvlådan. Att döma av antalet stift vid stränghållaren kan det ha varit 4 resonanssträngar men samtidigt ser det lite skadat ut där undre skruvlådevåningen börjar. Dessutom är det en aningen krystad konstruktion som ser väldigt vek och märklig ut. Daniel Fryklund omnämner detta som en Violine d'Amore med 4+2 strängar men där verkar det som att han har misstagit sig. Tyvärr har jag ingen info om härkomst än men jag ska gräva lite i arkiven.

Statistik årtal

Roade mig med att ta ut lite statistik från min databas med resonanssträngsfioler. Diagrammet visar byggår för de instrument där detta är känt eller kunnat gissas mha tillverkarens levnadsår etc. Man ser tydligt två omgångar av instrument, en på senare delen av 1700-talet och en efter 2000. Givetvis haltar statistiken en del eftersom många instrument saknas men jag tror att det kan bli svårt att fylla luckan mellan 1780 och 1980 helt. Av denna anledning är ju Karlshamnsfiolen, Spetts och Fribergsfiolen lite extra intressanta, särskilt de första två som byggdes i en tid då resonanssträngsfioler var ganska otrendigt. Varför byggdes de över huvud taget?

Fiol med djävulshuvud

Jag upptäckte att jag glömt lägga upp lite bilder som jag fått på mailen. Det är Dennis som byggt klart sin dubbeldäckare med djävulshuvud. Det finns lite uppdateringar att ta tag i på resoneramera.se också när det gäller just bilder men jag måste komma på något smidigare sätt att hantera bildredigeringen, det tar lite för lång tid idag vilket gör att det inte blir av.

Resonanssträngsfiol av Carl Henrik Friberg

Fick bilder från en person som nyligen köpt en resonanssträngsfiol av Carl Henrik Friberg från Skultuna/Stockholm. Han levde 1887-1957 och verkar alltså varit lite intresserad av resonanssträngar. Jag känner inte till så mycket om honom i övrigt men det är ju spännande att han verkar ha byggt resonanssträngsfioler i en tid då få andra var intresserade av sådana. Nu är det ganska populärt inom folkmusiken men under tidigt 1900-tal tror jag inte att det var så många som höll på. Med tanke på att han snidat in Norlind på en fiol har han säkert varit kompis med honom och kanske även Daniel Fryklund och det var väl de som utgjorde intressesfären för sådana instrument under den tiden. Även om det så klart är mest intressant med gamla instrument är det även skoj att försöka kartlägga hur intresset för resonanssträngsinstrument varit efter deras glansdagar på 1700-talet.Någon som har mer uppgifter om denne Friberg?

Här är två andra instrument som han har byggt: Musikmuseet1, Musikmuseet2

Ny fiol med 6 resonanssträngar

I riksinventeringen hittade jag två instrument med 6 resonanssträngar som ska finnas på Gotland. Det ena finns i Bungemuseets samlingar och det andra är i privat ägo. Jag har kontaktat museet och de ska leta efter instrumentet. Idag fick jag också tag i ägaren till det andra instrumentet. Det rör sig om en fiol som en gång haft 6 resonanssträngar men nu har bytt hals. Jag har ju länge misstänkt att det finns många sådana instrument och ägaren hade inte upptäckt resonanssträngsstiften före jag påtalade det så min hypotes och mina förhoppningar om att hitta fler instrument stärktes. Tyvärr gick det inte att se någon etikett i fiolen men förhoppningsvis kan jag undersöka instrumentet närmare och kanske dra några slutsatser. Vore kul att se om den har anknytning till Gotland eller om den bara hamnat där

Sågat

Nu har jag sågat ut halsämnet för att kunna jobba med skruvlåda och huvud. Lämnade en rejäl bit (halsen) osågad så att det ska vara lätt att spänna fast ämnet medan jag snidar ut detaljerna i huvudet. Det tror jag är en bra idé, vi får se. Borrade styrhål för stämskruvar samt några referensdjup i skruvlådan.

Här är den slutgiltiga designen på huvudet. Fördelen med att göra en ritning i datorn är att man kan göra justeringar lätt, beräkna avstånd mellan skruvar och rita upp hur strängarna kommer att gå. Nackdelen är att man kan göra ändringar in absurdum. Vet inte hur många timmar jag funderat på detta...