Fiolen har precis som Norbergsfiolen snäcka istället för ett huvud men på Spetts fiol är snäckan fäst i den nedre stämskruvsvåningen och inte i den övre. Skruvlådans kant är rak och har inte samma form som de flesta andra dubbeldäckare. Byggdatumet är ju sent och det är endast Karlshamnsfiolen som också byggts under 1800-talet. Kanske var det så att resonanssträngsfiolerna började byggas av proffsbyggare under 1700-talet och att amatörer (Som Spetts och Petter Jönsson i Nättraby) fortsatte att bygga sådana till spelmän ur de folkliga lagren under 1800-talet. Jag tycker att snäckan ser ganska grov ut, inläggningsådern ser ut att vara målad och hantverket verkar av bilderna att döma vara ok men inte av mästarklass. Målningarna på locket är gjorda av den person som ägde fiolen när bilderna togs (vilket man kan tycka är synd) och det är alltså ingen parallell till Göteborgsfiolen.











