mysko fiol på tradera

Fick ett tips om denna fiol på tradera, nån som är sugen? Auktionen tar slut imorgon så det är lite brådis

Lejonhuvudet nästan klart

Lite finputs kvar bara

Har klistrat på ett baksidesmönster som jag fått av Per Hardestam. Kanske måste förenkla några detaljer för att jag ska lyckas men det kan nog bli snyggt. Observera att jag fortfarande inte sågat så mycket utan har kvar ett rätblock. Otroligt bra beslut att göra så, det underlättar väldigt mycket eftersom det är lätt att spänna fast i ett skruvstycke eller med tving.

Gamba av Tielke

Här är en gamba av Tielke som jag plåtade i våras. Han var inte så tokig den gode Jocke alltså. Är det någon som läst boken av honom. Funderar på att köpa (http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=3422070788) men det kostar ju en slant

uppdatering lejonhuvud

Börjar bli dags för en uppdatering om bygget. Har fixat lite mer på håret. Ni kan se det i "luggen". Blev lite större ränder än jag först planerat men jag är ganska nöjd. Kör nog samma design över hela manen, tycker att det är en bra kombination av stiliserat och detaljerat. Fler bilder kommer när jag jobbat lite mer.

Nyårskrönika 2011/2012

Ännu ett år har gått och projektet Resoneramera tuffar på i maklig takt. Inläggen på bloggen har under stora delar av året varit plågsamt sporadiska och man kan alltid hoppas på bättring. Däremot tycker jag att det har varit ett händelserikt år trots att inläggen varit så få. Ett antal nya resonanssträngsfioler har dykt upp och dessa har delvis fått mig att omvärdera min bild över bruket av resonanssträngsfioler i Sverige.

• Lumiere
• Hammer
• Bungefiolen
• Toftafiolen
• Violin Tenor (oklart ursprung, inte nödvändigtvis ett svenskt instrument)

Tidigare har jag drivit tesen om den svenska Dubbeldäckaren som en klart definierad fioltyp med 8 resonanssträngar, skruvlåda i dubbelplan och en karaktäristisk form på skruvlådan vid A-strängsskruven. Denna bild har rubbats förut, t.ex. av Spetts som endast har 6 resonanssträngar, Norbergsfiolen med sin fundamentalt annorlunda konstruktion av skruvlådan och den mystiska dubbeldäckaren från Hardanger. Några undantag har jag dock inte sett som något konstigt. Årets upptäckter gör dock bilden mer komplicerad. Lumiere, som är ett systerinstrument till "Munken", har skruvlåda i dubbelplan och liknande design av skruvlådans ovankant som övriga dubbeldäckare men har bara 4 resonanssträngar. Hammer kan ha haft upp till 12 resonanssträngar och rimligen bör det ha varit en dubbeldäckare eftersom det blir ganska otympligt att lägga alla resonanssträngsskruvar i en enplanslåda. Detta är så klart möjligt och har gjorts på en del viola d'Amore men det är inte det mest troliga. Huruvida de gotländska fiolerna med 6 resonanssträngar har haft skruvlåda i dubbelplan är osäkert men kanske har de liknat Spetts. Den jättestora dubbeldäckaren visar också att instrument med tvåplans skruvlåda kanske förekommit i väldigt många fler varianter än en fiol med 8 resonanssträngar. Det verkar som att floran av resonanssträngsinstrument är mer brokig än vad jag tidigare trott och det är inte lika lätt att definiera en viss instrumenttyp. I dagens samhälle tenderar vi nog att gärna klassificera och strukturera olika företeelser men det kanske är en fara att övertolka mönster och företeelser under gångna århundraden. De som köper och bygger resonanssträngsinstrument idag har alla möjliga idéer om vilken typ av instrument de vill ha och det verkar ha varit likadant förr. Varje enskilt instrument är kanske mer unikt än vad man kan tro och även om det helt klart funnits en dubbeldäckartrend i Sverige under framför allt 1700-talet kanske det snarare rör sig om byggare som lånat idéer från varandra än en fastslagen instrumenttyp.

Året som just har börjat är något av ett oskrivet blad när det gäller detta projekt. Ett projekt som seglat upp är att gräva igenom MIMO-databasen vilket möjligen kan ge lite nya uppslag. I övrigt har jag nog vänt på de flesta stenar som jag känner till just nu men fortsätter ni att skicka lika kvalificerade tips som under 2011 är jag mer än nöjd. Det finns fortfarande en hel del att göra när det gäller resoneramera.se, fler foton ska upp och sidan kanske ska omstruktureras lite. Slutligen ska jag självklart se till att få klart halsen som jag hållit på med alldeles för länge.

MIMO - databas över museiinstrument

För några månader sedan öppnade MIMO portarna och här kan det så klart finnas mycket spännande. Tyvärr tycker jag inte att gränssnittet är optimalt. Man kan t.ex filtrera på fioler men då får man upp 1400 instrument och det är ett drygt jobb att bläddra igenom alla för att hitta eventuella resonanssträngsinstrument. Sökte även på amore och fick upp 215 instrument vilket är mer lätthanterligt. Ett gäng av dem är oboer och klarinetter men de flesta är viola d'Amore. Letade igenom de 50 första träffarna och hittade två instrument som mer ser ut att vara vanliga fioler med resonassträngar här och här. Det är lite synd att man inte kan söka på resonanssträngsinstrument mer generellt för det känns inte jätteskoj att bläddra igenom 1400 fioler och jag är rädd att missa något om jag bara kollar på amore-instrument. Är det någon av er som kollat något på sidan och hittat något spännande?

Mer om gotländska resonanssträngsfioler

Härom dagen fick jag en minnesbild att jag läst något om gotländska resonanssträngsfioler i Lars Söderströms artikel om resonanssträngsinstrument i Sverige. Det handlade dock om något märkligt instrument med resonanssträngarna inne i fiolen som August Fredin skrivit om. De två fioler (här och här) som jag skrivit om är dock inte omnämnda. Frågan är dock om August Fredin verkligen är rättciterad eller om han har fått det hela om bakfoten. Det borde väl snarare vara något i stil med de numera kända gotländska resonanssträngsfiolerna. Kanske fanns det fler eller kanske är det just dessa två som August syftar på