måndag 19 januari 2009

Fioler med resonanssträngar i konsten

Idag var jag på statens musikbibliotek för att kolla lite i deras förteckningar över avbildade instrument på tavlor, bonader etc. Det visade sig vara mycket svårt. Bilderna i det gamla kartoteket (av forntida ickedatoriserad modell)var mycket små och det var alltså inte lätt att se detaljerna på skruvlådan. Det skulle behövas massor av tid och en lupp för att gå igenom allt. Hittade inte så mycket idag. Bara några saker men mer om det senare. På väg ut såg jag dock följande affisch som var lite intressant:

I detta inlägg tog jag upp frågan om varför de flesta dubbeldäckare har en avmalnande skruvlådekant vid översadeln. Lite skumt tycker jag eftersom det går alldeles utmärkt att få plats med strängarna ändå. På affischen finns en standardfiol, troligen målad av en holländsk konstnär, som har precis samma grej. Var detta vanligt? Varför behövdes det, och varför även på fioler utan resonanssträngar?

3 kommentarer:

spelman sa...

Förklaringen till att kanten är avfasad där måste vara att man inte vill att yttersträngarna skall ligga emot skruvlådeväggarna, tex om man har en lite bredare greppbräda eller större avstånd mellan strängarna. Det borde inte ha nåt med understrängarna att göra förutom att det kan bli än mer ont om plats med många strängar.

Jon Magnusson sa...

Jo visst lär det vara för att strängarna inte ligger mot skruvlådeväggen. Har du någon uppfattning om det var vanligt på gamla fioler? Jag hade inte sett det på några andra fioler än dubbeldäckarna.

spelman sa...

Jag vet att det förekommer på gambor, antagligen på äldre fiolmodeller också...