Konsert i helgen

Bloggfrekvensen har gått ner lite på sista tiden och det beror helt enkelt på att det är lite svårare att gräva fram nyheter nu. Har några grejer på gång dock men allt tar mer tid och många saker kräver besök i diverse arkiv, väntan på svar från folk på museer etc. Under tiden får jag väl tipsa om en konsert jag tänkte gå på. Nu på lördag, 1/11 alltså, spelar Per-Olof Moll och Per Hardestam på Stallet i Stockholm (börjar kl 20.00). Det lär bli mycket resonanssträngar och Särnalåtar. Spana in deras fioler här och här.

Avbildade dubbeldäckare

Om man läser Nyckelharpan av Jan Ling, Lirans hemligheter och Säckpipan i Norden av Per-Ulf Allmo eller liknande böcker om musikinstrument så finns det en hel del material om avbildningar av de aktuella instrumenten. Avbildningar kan också vara intressant när man undersöker fioler med resonanssträngar men jag har ännu inte hunnit gå in så djupt på detta ämne. Det är dock något jag planerar att ta tag i. Här kommer en bild som jag har tillgång till. Det är en åttaundersträngad fiol avritad av C-E Södling 1881 och förlagan skall ha funnits i Slaka socken i Östergötland. Jag har ännu inte träffat på några bevarade dubbeldäckare från Östergötland men denna avbildning visar väl att instrumenten funnits även där. Slaka socken ligger i Linköpings kommun i vad som nu är utkanterna av tätorten Linköping. Där finns bl.a. Lambohovs herrgård från 1700-talet. Många spelmansböcker från 1700-talet har anknytningar till herrgårdar. Kanske har även denna resonanssträngade fiol det och i sådana fall skulle man kunna dra en del paralleller till detta. Men det är så klart bara spekulationer. Återkommer om mer fakta framkommer.

Bilden kan vara en avritad version av Södlings avritade fiol men upphovsmannen är okänd. Hör av dig om du anser dig ha upphovsrätt till denna bild.

Färdig!

Efter 819 arbetstimmar fördelat på 1852 dagar (förvisso med cirka 1,5 års uppehåll) är nu fiolbygget klart! Har strängat upp med alla 12 strängar och provspelat lite. Allt rör på sig så det var mycket svårt att stämma och finstämmarna för resonanssträngarna är inte på plats än. Dessutom återstår lite justeringar av stränghöjd etc. Stallet är högst provisoriskt och troligen ska jag byta skruvarna någon dag. Ljudet är helt okej tycker jag och jag räknar med att det blir bättre när alla strängar är helt stämda och fiolen fått mogna lite. Återkommer med ljudexempel senare.

Carl Sved

I Jan Lings nyckelharpan finns en uppgift om att Delsbospelmannen Carl Sved skall ha haft en fiol med resonanssträngar. Uppgiften är kanske lite extra intressant eftersom min erfarenhet är att många hälsingespelmän idag inte är överdrivet positivt inställda till bordunspel och omstämningar. Under ett samtal med Ulf Störling fick jag dock uppmaningen att ta dessa uppgifter med en nypa salt. Uppgiftslämnaren skall ha varit en man vid namn F. Walter och enligt en farbror som Ulf spelat med då han var liten var denne Walter en erkänd mytoman.

När vi ändå är inne på Hälsingland kan jag meddela att Esbjörn Wettermark mailade ett tips om att en fiolbyggare i Enånger byggde ett antal fioler med resonanssträngar på 1950-talet. Exakt vad han fått idén från är aningen oklart men troligen är det hans eget påfund. Däremot har det funnits minst en annan resonanssträngad fiol i Enånger men den blev ombyggd till en vanlig fiol också under 1950-talet. Esbjörn tror att många gammaldags instrument levt kvar i Enånger lite extra länge, bland annat finns det en egen liratyp från orten,

Petter Jönsson

Jag har försökt få tag på mer information om Petter Jönsson i Färmanstorp, alltså han som byggt Karlshamnsfiolen, via Nättraby hembygdsförening. Ordföranden där har gjort ett gediget jobb och frågat runt massor av folk i föreningen och i trakten men det verkar finnas väldigt lite information att få fram. Det finns en Petter Jönsson som levde 1846 när fiolen är född men det vore ju kul att veta lite mer. Var Petter Jönsson amatörbyggare eller sålde han fioler? Varifrån fick han inspirationen? Mohte och Arwit Rönnegren i Skåne är ju verksamma fiolbyggare som bodde relativt nära varandra och kan ha haft utbyte av erfarenheter. Får se om det går att gå vidare i detta ämne eller om det är en återvändsgränd.

For english readers

I've added a gadget with which you can translate this blog to other languages. The translation is not perfect but might give you a brief understanding of the content. If you have any questions you're welcome to send me an email. magnussonjon at gmail dot com

Nyckelharpan

Ett ämne som jag inte behandlat över huvud taget men som självklart är intressant när man tittar på svenska understrängade fioler är det mest kända svenska folkmusikinstrumentet med resonanssträngar, nämligen nyckelharpan. Varifrån kommer resonanssträngarna på nyckelharpan? Är de tidigare än resonanssträngar på fioler i Sverige eller är det tvärtom? Jan Lings bok Nyckelharpan från slutet av 1960-talet är standardverket i ämnet.

Nyckelharpan är enligt Ling ett väldigt tidigt instrument och belägg finns redan från medeltidens Tyskland. Nyckelharpans historia i Sverige är också lång och det styrks väl av den s.k. Moraharpan som är daterad till 1526. De tidiga nyckelharporna, inklusive Moraharpan, saknar dock resonanssträngar. Ling skriver ett stycke om just dessa och då använder han sig i stort sett av samma källor som jag använt när jag försökt undersöka resonanssträngarnas ursprung. Ling har inget svar på när, var och nyckelharporna försågs med resonanssträngar men han är helt inne på att det sker efter och under influens av Viola d'amore-trenden i Europa. Inget nytt under solen här alltså. Alla forskare, utom några enstaka norrmän kanske, verkar rörande överens om att resonanssträngarna kom till norden från andra delar av Europa i slutet av 1600-talet. Om influenserna är så tydliga tycker jag dock att det är befogat att ställa frågan var idén till dubbeldäckarna kom. Var det en svensk byggare som kom på att det var smart att placera åtta resonanssträngar i en skruvlåda med två våningar för att förkorta instrumentets totallängd eller kom även denna idé utifrån. Det senare verkar ju troligt men varför finns det inga dubbeldäckarfynd utomlands? Eller finns sådana?