lördag 27 december 2008
mer om stämningar
fredag 26 december 2008
(jul)stämning
Så här skriver han: Evad vidkommer folkspelets "förstämning", t.ex. n:ris 2,3,5,8,9,10 och 12, så kunna de anses såsom minnen från den tid, då på fiolen endast speltes pentatoniskt, hellst flera springedanser finnas på samma form. Den gaf ock mera klang åt melodien, i förening med ett fylligare ackompanjemang åt ensam fiol; ehuru allmännast fanns en fiol hvarpå speltes "sekund" ackompanjerande harmoni. - ännu spelas någon gång pentatoniskt.
2,4 & 11 är inte helt ovanliga men övriga är väl inte så vanliga idag. Problemet med ovanligare omstämningar är att det känns som man behöver ett gäng låtar på varje stämning för att det ska kännas lönt och stämma om. Är det någon som kan ett dussin låtar med HEAD?
måndag 22 december 2008
Mer ur Södling
Efter att sålunda hafva genomvandrat hela utvecklingsserien, som på ofvan anförda sätt försiggått i vårt land, ankomma vi nu slutligen till den ädle fiolen, rätteligen benämnd musikinstrumentens Konung.
torsdag 18 december 2008
CE Södling
Men en sak fortfor oafbrutet inom de fioler som hos oss användes af folkspelemännen: de metalliska ljudsträngarne, som vi funnit tillstädes under hela utvecklingsserien. Från barndomen ägde jag endast ett dunkelt minne härom, men ingen visshet. Slunda skref jag 1877 uti mitt närvarande arbete: "jag måste öfverlemna åt framtiden att bevisa tillvaron af dessa ljudsträngar, äfven å senare tidens folkspelsfioler; ty ehuru fullt förvissad om deras tillvaro, saknar jag lika väl bevis därpå, trots ifrigt efterforskande." Just under innevarande år (1881) stod mig lyckan bi, uti att inom Slaka s:n nära Linköping, finna en dylik fiol, hvars afbildning ses uti pl.n:o 58. l. 24 t., 2:ne bredder 6 1/4 - 8 3/4 t.; djup vid kanten 1 3/8 - vid ljudpinnen 3 t. Den är tydligen en stockfiolens efterbildning, och kan anses förfärdigad under 14:de årh.
måndag 15 december 2008
fredag 12 december 2008
Mer om den dubbeldäckade hardingfelan
Förra veckan pratade jag med Bjørn Aksdal, som var den som under många år ledde ett ambitiöst projekt för att kartlägga hardingfelans historia, om Niklas Nåsanders instrument från Hardanger. Bjørn meddelade att han aldrig sett (och då har han sett många för att inte säga nästan alla kända hardingfelor av den äldre typen) en gammelharding med skruvlåda i dubbelplan. Jag skickade över några bilder och ett antal andra saker skiljer den mot övriga hardingfelor:
- F-hålen är annorlunda
- Halsfoten på gamla hardingfelor är ofta förlängd till en lång bjälke som går längs hela bottnen ner till stränghållarknappen vilket inte var fallet på denna
- Dekorationer på kroppen och på greppbrädan saknas helt
Jag antar att just denna hardingfela är intressant att undersöka vidare eftersom den avviker så mycket från andra instrument. Det verkar som skruvlådans utformning är en avart och frågan om varifrån den idén kom är inte klart. Utifrån den information som finns just nu är det inget som pekar på att de svenska fiolerna med skruvlåda i dubbelplan skulle ha inspirerats från norska instrument. Samtidigt finns det inget som hindrar att just denna hardingfela är inspirerad av de svenska instrumenten men idén är kanske inte så unik och kan väl uppkomma på många platser.
Det vore ju kul om denna speciella fela från Hardanger kunde vara till nytta i det norska hardingfeleprojektet. Bjørn Aksdal håller på med en ny bok i ämnet som kommer nästa år. Jag tror att den kommer att vara mycket genomarbetad och lär bli spännande.
tisdag 9 december 2008
Anders Norudde
söndag 7 december 2008
Indiska dubbeldäckaren kapitel 3
Foto: Indradeep Ghosh
fredag 5 december 2008
Statens musikbibliotek
Igår besökte jag Statens musikbibliotek för att gräva lite i Daniel Fryklunds anteckningar om sin instrumentsamling. Förhoppningen var att hitta någon mer information om "Munken". Det jag framför allt upptäckte var dock att det krävs MYCKET tid för att gräva i detta, inte två timmar efter jobbet. Fryklunds samling var minst sagt diger och det tar lång tid bara att ögna igenom allt. Ett annat problem som jag snabbt kom på var att jag är rätt kass på att läsa skrivstil. Både att läsa handskrift och skriva för hand är saker jag nästan helt lagt av med sedan jag tog examen från universitetet för tre år sedan. Dessutom var en del av Fryklunds manuskript på franska och det gjorde inte saken lättare. Får nog göra ett nytt besök någon gång, gärna en heldag och gärna tillsammans med några extra ögon som kan hjälpa mig att leta igenom Fryklunds instrumentförteckningar. Daniel har antecknat ett antal listor över sina samlingar och det finns också en förteckning över alla inköp under åtminstone en trettioårsperiod. Han har antecknat lite fakta om instrumenten, var och när han köpt dem och till vilket pris. Helt klart är att det inte var lika dyrt med gamla instrument för 50-100 år sedan. Även om penningvärdet sjunkit var nog inte 10 kronor för en fiol eller trumpet så mycket skulle jag tro.
Utöver Fryklunds samlingar kollade jag lite i Carl-Erik Södlings Den svenska folkmusikens historia. Där fanns lite intressant information (se t.ex. här) men jag väntar på lite inscannade bilder. Återkommer med det.
onsdag 3 december 2008
Tysk dubbeldäckare
måndag 1 december 2008
Hardingfela med skruvlåda i dubbelplan
tisdag 25 november 2008
Mer om den indiska dubbeldäckaren
måndag 24 november 2008
Indisk dubbeldäckare
torsdag 20 november 2008
Ännu en dubbelplansfiol
Pelle Björnlert är den nutida spelman som antagligen har spelat mest på dubbeldäckare och hans fiol är en kopia av ett instrument som finns på Göteborgs Stadsmuseum. Det är så klart intressant att ha koll på var detta instrument finns och nu har jag äntligen fått svar från museet. Informationen är än så länge knapphändig och jag har ingen bild. Fiolen ska enligt uppgift från en databas vara signerad Ö, 1708 och ha förvärvats till museet 1899 från någon vid namn Pinchus Mally. Jag har ingen aning om vem detta är men det kan man säkert gräva i. Enligt Pelle är fiolen byggd i Skåne men jag kommer tyvärr inte ihåg exakt vilken ort han sade. Jag jobbar väl vidare med att ta fram fler uppgifter och bilder men nu får ni hålla tillgodo med några bilder jag tagit av Pelles kopia.
torsdag 13 november 2008
Andra svenska fioler med resonanssträngar
måndag 10 november 2008
Likheter mellan Hjelmen och Munken
onsdag 5 november 2008
Rosett
söndag 2 november 2008
Hjelmen
Eftersom det går lite trögt med att hitta nyheter har jag fått gå igenom lite gammalt material. Det är inte så dumt faktiskt. Fakta man tidigare sorterat bort kan komma i nytt ljus och ibland kan man komma på att man helt glömt något viktigt. På Kärleksfiol (samt här och här) spelar Anders Rosén på en fiol som då fanns hos Hjelms violinateljé i Stockholm. Hjelms violinateljé finns inte längre men jag hoppas kunna spåra upp fiolen men det är en av sakerna som jag väntar på. Kan dock skriva lite om fiolen så länge.
Enligt konvolutet till Kärleksfiol så är "Hjelmen" byggd 1776 i Stockholm. Tyvärr verkar det inte vara känt vem som är byggaren vilket så klart är synd. Stockholm avviker ganska kraftigt från övriga byggorter som alla ligger i södra Sverige. Däremot finns likheter mellan miljön i Stockholm och den i Ängelholm med omnejd i det att det vid aktuell tidpunkt fanns en hel del professionella fiolbyggare. Enligt Eva Helenius-Öbergs skrift Svenskt instrumentmakeri 1720-1800, en preliminär översikt nämns följande personer med privilegier i fiolbyggnadskonsten som var verksamma vid tidpunkten 1776: Elias Carlander, Petter Lennström, Anna Lennström, Johan Öberg d.ä, Eric Sandberg & Petter Alexander Hellstedt.
Jag är väldigt intresserad av frågan om i vilka miljöer dubbeldäckarna har använts. Proffsbyggena från Ängelholm och då eventuellt Stockholm samt det faktum att viola d'amoren användes i konstmusiken skulle kunna tala för att fiolerna användes i högreståndssammanhang. Petter Jönsson i Nättraby (som jag gissar är av enklare börd och inte professionell fiolbyggare) och lite anteckningar av Södling (mer om dessa senare) samt det faktum att hardingfelan i Norge är ett folkligt instrument skulle kunna tala för att även dubbeldäckarna har trakterats av folkmusiker. Eller så finns det ingen motsättning mellan de båda miljöerna. Avståndet mellan högreståndsmusik och folkmusik var mycket mindre under 1700-talet och det var väl till och med så att begreppen inte existerade över huvud taget.
torsdag 30 oktober 2008
Konsert i helgen
söndag 26 oktober 2008
Avbildade dubbeldäckare
Bilden kan vara en avritad version av Södlings avritade fiol men upphovsmannen är okänd. Hör av dig om du anser dig ha upphovsrätt till denna bild.
lördag 25 oktober 2008
Färdig!
onsdag 22 oktober 2008
Carl Sved
När vi ändå är inne på Hälsingland kan jag meddela att Esbjörn Wettermark mailade ett tips om att en fiolbyggare i Enånger byggde ett antal fioler med resonanssträngar på 1950-talet. Exakt vad han fått idén från är aningen oklart men troligen är det hans eget påfund. Däremot har det funnits minst en annan resonanssträngad fiol i Enånger men den blev ombyggd till en vanlig fiol också under 1950-talet. Esbjörn tror att många gammaldags instrument levt kvar i Enånger lite extra länge, bland annat finns det en egen liratyp från orten,
söndag 19 oktober 2008
Petter Jönsson
For english readers
torsdag 16 oktober 2008
Nyckelharpan
Ett ämne som jag inte behandlat över huvud taget men som självklart är intressant när man tittar på svenska understrängade fioler är det mest kända svenska folkmusikinstrumentet med resonanssträngar, nämligen nyckelharpan. Varifrån kommer resonanssträngarna på nyckelharpan? Är de tidigare än resonanssträngar på fioler i Sverige eller är det tvärtom? Jan Lings bok Nyckelharpan från slutet av 1960-talet är standardverket i ämnet.
Nyckelharpan är enligt Ling ett väldigt tidigt instrument och belägg finns redan från medeltidens Tyskland. Nyckelharpans historia i Sverige är också lång och det styrks väl av den s.k. Moraharpan som är daterad till 1526. De tidiga nyckelharporna, inklusive Moraharpan, saknar dock resonanssträngar. Ling skriver ett stycke om just dessa och då använder han sig i stort sett av samma källor som jag använt när jag försökt undersöka resonanssträngarnas ursprung. Ling har inget svar på när, var och nyckelharporna försågs med resonanssträngar men han är helt inne på att det sker efter och under influens av Viola d'amore-trenden i Europa. Inget nytt under solen här alltså. Alla forskare, utom några enstaka norrmän kanske, verkar rörande överens om att resonanssträngarna kom till norden från andra delar av Europa i slutet av 1600-talet. Om influenserna är så tydliga tycker jag dock att det är befogat att ställa frågan var idén till dubbeldäckarna kom. Var det en svensk byggare som kom på att det var smart att placera åtta resonanssträngar i en skruvlåda med två våningar för att förkorta instrumentets totallängd eller kom även denna idé utifrån. Det senare verkar ju troligt men varför finns det inga dubbeldäckarfynd utomlands? Eller finns sådana?
tisdag 14 oktober 2008
Efter Linköpingsfestivalen
Jag strängade upp min fiol lite bättre igår och justerade översadeln och stallet. Låter faktiskt helt ok och den var hyfsat lättspelad. Lite svårt att få ton ibland men det beror förhoppningsvis på att strängarna jag monterade inköptes när jag gick på högstadiet och har använts i ett par år. Återstår att montera dit resonanssträngarna vilket kan bli lite pyssel eftersom jag måste justera stallet, modifiera stränghållaren och slutforma greppbrädan.
onsdag 8 oktober 2008
Studentspelmanslags-VM
Jag har sedan jag bodde i Linköping varit engagerad i folkmusikfestivalen där. Sedan jag flyttade därifrån har det blivit mindre men jag är fortfarande ansvarig för evenemanget Studentspelmanslags-VM. Eftersom tävlingen är på fredag har jag en del att stå i vilket påverkat bloggfrekvensen negativt. Men nästa vecka hoppas jag kunna ta nya friska tag! Håll tillgodo med en video med förra årets världsmästare, V-Dala spelmanslag:
För övrigt tjuvtestade jag min fiol igår. Strängade upp spelsträngarna den lite preliminärt för att kunna slutforma översadel och stall. Stallet är alldeles för grovt och stränghöjden för hög. Dessutom hade jag förväxlat d- och g-strängarna vilket blev lite märkligt så det kanske inte var något värdigt första test. Det lät väl sådär men jag både tror och hoppas att det blir bättre med justerat stall och översadel samt med resonanssträngar på.
torsdag 2 oktober 2008
Edvin Karlsson
tisdag 30 september 2008
Mer om barockstråkarna
Intressant är att av de fyra stråkar jag fick för utprovningen så kan de delas in i två par där stråkarna i varje par ser mycket lika ut. När jag provspelat stråkarna var det dock väldigt stora skillnader även på de stråkar som till synes är lika. Två av stråkarna, en ur varje par, gillar jag mycket bättre än de andra två. Den som jag fastnat för är väldigt lätt i spetsen och en typisk barockstråke, den andra som jag också gillar är lite av en blandning av den första och en vanlig stråke. Övriga två tycker jag var alldeles för veka i stången och de blev väldigt studsiga.
måndag 29 september 2008
Nyhetstorka
Om ni undrar varför det varit så få inlägg senaste veckan beror det helt enkelt på att det råder lite nyhetstorka just nu. Jag har inte fått fram så mycket ny information på senaste tiden men jag har några saker på gång:
- Jag har haft kontakt med ett museum i Göteborg där förlagan till Pelle Björnlerts dubbeldäckare skall finnas. Hoppas få svar från dem snart.
- Tänkte försöka gräva fram lite mer information om Petter Jönsson i Färmantorp. Hoppas att kunna hitta något via någon lokalhistoriskt intresserad i Nättrabytrakten.
- I förra inlägget nämnde jag Edvin Karlsson och det har inkommit några frågor om vem han var. Edvin var en småländsk spelman som spelade på en dubbeldäckare och han intervjuades och spelades in på 70-talet. Detta är så klart väldigt spännande och jag återkommer när jag vet mer.
tisdag 23 september 2008
Fynd- och utbredningskarta
- Blå - Karlshamnsfiolen
- Orange - "Bulan"
- Gul - "Tuppen"
- Grå - "Munken"
- Vit - "Elvis"
- Röd - Edvin Karlssons fiol
lördag 20 september 2008
Stråkar
torsdag 18 september 2008
Lacka/Lackera
onsdag 17 september 2008
Amors fiol
Curt Sachs antas att namnet troligen inte förälskad i anslutningen. Det är bättre att de viola d'amore för deras Cupidokopfes som Amor sin fiol att tolka och inte omfattar den Gefül att hänvisa till de små symboliserar Gud.
Hur som helst visade sig denna lilla detalj dölja mer mysterier än väntat. Frågan jag ställer mig är: om det nu är Amors fiol, var finns ursprunget till en sådan. Finns det månne någonting i den romerska mytologin som kan ge ledtrådar om viola d'amorens ursprung?
måndag 15 september 2008
Kalle Kallin
torsdag 11 september 2008
Sökes: Tandläkare
tisdag 9 september 2008
Bulan - den försvunna tungan
Bilden till höger är den enda jag har på "Bulan" med tunga och utifrån den bilden är det svårt att avgöra materialet i tungan. Av bilderna på Arwit Rönnegrens (alltså den byggare som jag tror byggt "Bulan") gamba i detta inlägg är dock horn en lågoddsare. En skillnad mellan gamban och "Bulan" är dock tänderna. På "Bulan" ser de ut att vara gjorda i samma träslag som huvudet. Det finns t.o.m. en möjlighet att tänderna är skurna i samma stycke som resten av halsen. Detta verkar dock mycket svårt. På gamban är detta omöjligt p.g.a. att det är ett annat material i tänderna. Frågan är alltså om "Bulans" tänder är fästa på samma sätt som tungan eller hur tusan det är gjort?